Arbetet i Jussarö gruva under havet
Här möts gruvarbetare på Jussarö från förr och nu 1962. Vi får se hur en vanlig dag kan se ut i gruvan.
Tidigt hade sjöfarare märkt att kompasser betedde sig märkligt vid Jussarös kust på grund av magnetiska fält. Man upptäckte på 1700-talet att det var fråga om järnmalm.
Redan 1817 inleddes malmbrytning vid Jussarö av Mikael Hisinger vid Billnäs bruk. 1834 till 1861 övertog staten gruvan. Man använde sig av fångar i gruvan och i mitten av 1800-talet fanns det på ön ett bönehus för de fångar som arbetade i gruvan. År 1861 upphörde brytning i stor skala på grund av att malmkvaliteten var dålig. Men ända till slutet av 1800-talet användes gruvan.
Efter ett långt uppehåll startades järnmalmsbrytning på Jussarö i större skala år 1956 då Vuoksenniska började bryta malm där. Malmbrytningen skedde i ortgångar ca 150 meter under havsbottnen och ett helt gruvsamhälle växte upp.
I det här ljudklippet möter redaktör Henrik Cederlöf en gruvarbetare från 1890-talet, Janne Lundberg, och en modern gruvförman från 1962, Tor Stolpe. De tre männen fascineras av varandras berättelser ur gruvan.
I videoklippet får vi följa med Henrik Lundbergs dag i gruvan 1962
Text: Ida Fellman
