Mobbning har livslånga konsekvenser. Hos många sitter ärren efter mobbningen kvar länge, ibland hela livet. För att uppnå sitt mål behöver mobbarna den tysta massan till hjälp. Hur kan vi sätta stopp på mobbning?

Den finländska forskaren Christina Salmivalli beskriver mobbning så här: "Mobbning är ett aggressivt beteende med vilket man gör någon illa fysiskt eller psykiskt och handlingarna är: återkommande, avsiktliga och riktar sig mot en försvarslös."

Cirka 10–15 procent av barnen i årskurserna 1–6 och 5–10 procent av barnen i årskurserna 7–9 utsätts regelbundet för systematisk mobbning i Finland, enligt Salmivalli.

Mobbning handlar i många fall om att skaffa sig makt och status. För att uppnå sitt mål behöver mobbarna den tysta massan till hjälp, det vill säga betraktare, som höjer mobbarens status genom att avstå från att ingripa.

Hos många sitter ärren efter mobbningen kvar länge, ibland hela livet. Därför är det viktigt att vara uppmärksam för mobbning och göra någonting åt mobbningen.

I programmet Livslära tar man reda på vad skolor kan göra för att motarbeta mobbning. Ibland kan det gå så långt att polisen blandas in.

I FST:s program Park fick ungdomar själv diskutera och improvisera kring problemställningar. De unga funderar kring mobbning och våld. Till Park kunde tittarna skicka in brev kring mobbning och andra händelser som gjort dem ledsna. Ville (Vuorelma) skällde då ut personerna på ett sympatiskt sätt i sändningen. Det kan vara vänner som inte försvarar sina kompisar, klasskamrater som mobbar en kille för hans akne eller fördomsfulla Helsingforsbort

Folkhälsan och Buuklubben körde igång en kampanj 2012 för att få barn att ta ansvar för och inte mobba varandra.