Hoppa till huvudinnehåll

Mellan Ku Klux Klan och Washington - de svartas kamp för människovärde

Kan en svart medborgare uppnå den amerikanska drömmen? Hur uppstod den massiva vågen för de svartas rättigheter? Och hur fungerar Ku Klux Klan i Sydstaterna 1961?

Idag känns det nästan omöjligt att tänka sig att en del Amerikas stater för bara fyrtio år sedan förde en rassegregationspolitik mycket lik den i dåvarande Sydafrika.

Marcus Ölander reser i USA och refererar i dessa djuplodande och intressanta program orsaker och bakgrund till de svartas ställning i USA, och frågan om varför de ännu är andra-klass medborgare.

I det andra klippet intervjuar Ölander olika typer av svarta ledare. Han börjar med Mimi Hernandez. Hon är odförande för Congress of Racial Equality. Hon talar, med Ralph Ellisons ord, om negerns höga synlighetskvot: hudfärgen.

Roy Willkins är ledare för National Association for the Advancement for Colored People, som är den äldsta och största av kamporganen. Han vill att de svarta skall få samma rättigheter och materiella möjligheter som de vita, civil rights movement. Att Martin Luther King erhöll Nobelpriset var ett stort erkännande. Och det har betydelse för de svarta att t.ex. Norden, Finland och Europa ser oss.

Daniel Watts hör till de mer militanta, aggressiva och intellektuella. Han är redaktör för tidskriften Liberator, organ for Afro-American Protest Movemement, som inte står långt från de svarta muhammedanerna. De svarta skall inte ta emot allmosor, tycker Watts. Vi skall inte ha Onkel Tom-ledare som Martin Luther King och Roy Willkins. Vi vill inte ha någon medborgarlag, utan vi vill bli ekonomiskt integrerade och få ta del av de lagar som redan finns, säger Watts. Han vill inte ha den integrerade koppen kaffe, eftersom många negrer inte ens har råd till den.

Marcus Ölander reser till Montgomery, Alabama, där klyftan mellan rika vita och fattiga svarta är oerhört påtaglig. Ölander väcker bestörtning när han diskuterar med en svart hotellpojke i hotellaulan.

I delstaterna Louisiana, Mississippi, Alabama och South Carolina men också i delar av Florida hörde miljontals människor till organisationen Ku Klux Klan, med en ideologi som riktades mot negrer, judar och katoliker. Några av USA:s presidenter har varit medlemmar i organisationen.

Ku Klux Klan fungerade ofta under täcknamn som Hickoryklubben, lokala fiskeföreningen osv och enbart i South Carolina fanns det ännu slutet av 1960-talet över 110 olika täckorganisationer för Ku Klux Klan.

Ku Klux Klan är en organisation som vi kanske oftast förknippar med folk i vita kåpor med huva vid brinnande eldar och det var också en del av verksamheten, en annan betydligt värre del var den tidvis häftiga terrorverksamhet medlemmarna utövade, där oskyldiga färgade misshandlades och mördades för sin hudfärgs skull. Marcus Ölander besöker de amerikanska sydstaterna sommaren 1966 och samtalade bland annat med några av rasåtskillnadsförespråkarna.

Kommentarer

  • "Det var en stor sorg när Lappviken stängdes"

    Kaj Westerlund jobbade på Lappviken i 26 år.

    Radioteatern efterlyfter patienters, anhörigas och vårdares minnen från Lappvikens sjukhus. Här kan du läsa Kaj Westerlunds berättese. Han arbetade på den rättsprykiatriska avdelningen i 26 år.

  • Jag vill läsa din mentalvårdsberättelse

    Radioteatern återskapar Lappvikens sjukhus.

    Under Konstens natt öppnar Radioteatern en del av utrymmena i Lappvikens nedlagda mentalsjukhus och återskapar rum och röster från svunna tider. Kan du hjälpa till genom att berätta dina minnen som patient, anhöring eller vårdare? Skriv din berättelse här.

  • Våren sjöngs in i Jakobstad

    Runeberg fick sin mössa och Sångarbröderna sjöng.

    Jakobstads Sångarbröder sjöng in våren och Runeberg fick sin traditionella studentmössa i Runebergsparken i Jakobstad. Nu kan våren komma.

Arkivet

  • Studentglädje och alkoholrus på valborg

    Vid Havis Amanda i fyra decennier.

    Här får vi se ett vackert Helsingfors i 60-talsfärger, regniga vyer från Svenskfinland och Havis Amanda som alltid ikläs en studentmössa. Valborg är inte bara stoj och gamman, det är också alkoholförgiftade 13-åringar, bråk och olyckor.

  • O, hur härligt majsolen ler!

    Sixten Westerby på Vårdberget.

    För den som vill njuta av sång, fest och glädje beger vi oss till Vårdberget i Åbo, där första maj sjungs in. Må det sedan regna eller gassa.

  • Och valborgsvädret?

    Hurudant väder blir det när man skall ragla runt på valborg?

    Hurudant väder blir det när man skall ragla runt på valborgsmässoafton? Och blir det en mycket våt första maj-brunsch? Dessa frågor dryftades för 20 år sedan.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Hur skyddar man sig mot radioaktiv strålning

    Kärnkraften är säker, och mot strålningen hjälper t.ex. jod.

    Innan olyckan i Tjernobyl talade man i Finland om en hypotetisk olycka i ett kärnkraftverk. Kärnkraften ansågs dock säker.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Missbildade djur i Östra Nyland

    Missbildade djur efter Tjernobyl

    Ett år efter olyckan i Tjernobyl föds många missbildade djur i Östra Nyland. Är det en slump eller har det radioaktiva nedfallet inverkat?

  • Kometen kommer

    Skräckfylld barnbok där Mumindalen hotas att förintas

    Kometen kommer är en skräckfylld barnbok där Mumindalen hotas att förintas av en stor komet. Här ser vi några klipp ur den japanska filmatiseringen

  • Ung på 1980-talet

    Att vara ung på 1980-talet var inte lättare än att vara ung

    Att vara ung på 1980-talet var inte lättare än att vara ung nu. Man var tvungen att tänka på hela den globala världen och universum då man funderade på framtiden.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död.

  • Kvinnorna på Själö

    I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Publikens Yle-minnen

    För Yles 90-årsjubileum samlat in av publikens minnen.

    I år firar vi att Yle fyller 90 år. Yles uppdrag är att finnas till för finländarna, publiken, och därför är det med er vi vill fira. Vi har därför samlat in av era Yle-minnen.

  • Vår gemensamma väg – Yle genom årtiondena

    Yle har funnits till för finländarna i 90 år.

    Yle har funnits till för finländarna i hela 90 år. Verksamheten började med radiosändningar och har under nio årtionden formats i takt med det finländska samhället.

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna.

Nyligen publicerat

  • Tjernobylbarnen kom på hälsoläger till Närpes

    På flera håll i Europa ordnades rehabiliteringsläger.

    Det blev nästan en folkrörelse att vilja hjälpa de barn som drabbats av sköldkörtelcancer efter katastrofen i Tjernobyl. På flera håll i Finland och i Europa ordnades rehabiliteringsläger för barnen.

  • Dokumentärserien "I krigets skugga"

    Serien I krigets skugga behandlar krigsåren i Finland.

    Serien I Krigets skugga behandlar krigsåren i Finland. Intervjuer och arkivmaterial ger en levande bild av livet i Finland under andra världskriget.

  • Valborg är vårens och arbetets fest

    En glad karnevalhelg med munkar och mjöd.

    Valborg är för de flesta en glad karnevalhelg då man spexar till det med roliga utstyrslar och serpentin. Man firar det finländska arbetets dag och vårens ankomst med mjöd, struvor och ballonger.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.