Hoppa till huvudinnehåll

Jussarö förr och nu

I ett program om Jussarö från 1980 får vi en snabbspolning genom Jussarös historia som landmärke för sjöfarare till gruvö.

Historikern Christoffer Eriksson guidar oss genom Jussarös historia från landmärke på 1300-talet till övergiven gruvö 1980.

Jussarö var ett viktigt landmärke och hamn för sjöfarare redan under tidig medeltid. I en dansk hamnbok, det danska itinerariet, nämns det vid namn Iuxare.

Sundet vid Jussarö var ett tryggt ställe vid storm, men kompasserna stördes av magnetism, vilket första gången antecknades i sjöfartens guideböcker i början av 1600-talet. Magnetismen berodde på de stora mängderna järnmalm.

Farleden i Ekenäs skärgård var ännu under 1600-talet huvudfarled för sjöfarten i Finska viken. Vid sjöresorna krävdes lotshjälp. Den första egentliga lotsen inrättade sig på Jussarö troligen år 1800.

Jussarö fick permanent bosättning i slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet uppfördes även nödvändiga byggnader för lotsarna.

Den första fyren, märkesfyren, byggdes år 1811. Det egentliga fyrtornet blev färdigt på Tulludden år 1891. Fyren släcktes år 1922, då fyren på Sundharu togs i bruk. Fyrtornet sprängdes år 1940

Befolkningen på Jussarö fick sin inkomst av lotsverksamheten och fisket. Man idkade även sälfångst. Handelsförbindelser knöts både till fastlandet och Estland. I det andra klippet kan ni lyssna på Emil Lundberg som talar om det gamla lotssamhället. Han tillbringade sin barndom på Jussarö och har själv varit lots där.

Redan 1817 inleddes malmbrytning vid Jussarö. I mitten av 1800-talet använde sig av fångar som arbetskraft i gruvan. Christoffer Ericsson talar kort om fångarna i det första klippet.

År 1861 upphörde brytning i stor skala på grund av att malmkvaliteten var dålig. Gruvdriften återupptogs på 1960-talet, men upphörde 1967 som en följd av ändrade konkurrensvillkor på den internationella malmmarknaden. Kamrer Björn Grönblom berättar om detta i det första klippet. Kvar på ön finns från gruvtiden förfallna våningshus och ett flertal andra förfallna bostads- och industribyggnader, vilket gör att delar av ön framstår som något av en spökstad.

Vid Jussarö ligger även ett vrak från 1545, som troligen hört till Gustav Vasas flotta. Detta kan ni höra om i det tredje klippet från 1967.

Text: Ida Fellman

Skärgårdsliv

Kommentarer

Arkivet

  • Fästingen - Finlands farligaste djur

    Fästingar kan sprida sjukdomar som borrelios och TBE

    Fästingar är små spindeldjur som lever på att suga blod. Fästingar kan sprida sjukdomar som borrelios och kumlingesjuka (TBE).

  • På Borgbacken har man snurrat runt sedan 1950

    Om Borgbackens historia och alla roliga åk.

    Borgbacken öppnades den 27 maj 1950. Berg-och dalbanan togs i bruk 1951, och hör ännu till de mest populära åken. Här får ni följa med till Borgbacken och lyssna på dess minnen.

  • Äppelätartävling på Borgbacken

    Hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

    I det här gamla stumfilmsklippet deltar hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

  • Pål Pressli på Borgbacken

    "Tosi paha ställe säger dom".

    "Tosi paha ställe säger dom". Pål Pressli är en riktig man; han skall testa Enterprise och andra hemska maskiner på Borgbacken.

  • Frida och Frida: Summer of Dåka

    Dåkasäsongen börjar strax!

    "Pollen i luften, men snart är det dags! Dåkasäsongen börjar strax." Här kan du ladda ner den klassiska Pleppohiten från 2006.

  • Anden i flaskan

    Alla vill ju inte dricka, men det är svårt att stå emot.

    Alla ungdomar vill ju inte dricka, men det är svårt att stå emot grupptrycket. Här sjunger Tom Salomonsen och Göran Sjöholm ur Christina Anderssons pjäs Anden i flaskan.

  • Vilda Visare ville visa matematikens spännande värld

    Lär dig matematik med den kusliga serien Vilda Visare

    Från en tråkig matematiklektion får vi resa på fartfyllt fantasiäventyr. I serien Vilda Visare beger vi oss till ett spännande och kusligt land. Serien ville lära barn matematik.

  • Lilla O rymmer

    Här bestämmer sig Lilla O för att rymma hemifrån.

    Lilla O och Molly var ett av 80-talets mest älskade barnprogram. Här bestämmer sig Lilla O för att rymma hemifrån.

  • Jag, Laban

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..."

  • När mellanölet kom till snabbköpet

    1969 blev mellanölet fritt i Finland.

    År 1969 blev mellanölet fritt i Finland och fick börja säljas utanför Alko. Men både före och efter det har försäljning av alkohol varit en ofta återkommande politisk fråga.

  • Spritkontroll med alkoholkort

    Det har inte alltid varit lätt att få tag på sprit.

    Det har inte alltid varit lätt att få tag på lite sprit till festen. Efter kriget var Alko bara uppe vissa dagar i veckan. Dessutom fanns så kallade köparkontrollörer som höll reda på hur mycket folk egentligen drack.

  • Konsumentupplysning om viner

    Det är svårt för en ung man som vill imponera.

    Det är så svårt, så svårt för en ung man som vill imponera på sin bordsdam. Vinlistan är krånglig och hur skall man klara av avsmakningsmomentet?

  • Försäljning av mellanöl i Närpes

    Till Närpes kom det en restaurang där man fick köpa öl 1967.

    Till mjölkbutikerna kommer nog inte ölet på länge, menar redaktör Harry Granberg 1967. Men till Närpes har det kommit en restaurang där man får köpa alkohol.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Kvinnorna på Själö

    I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Mentalpatient för livet?

    På Ekåsens sinnesjukhus

    Vi glider in till Ekåsens sinnesjukhus till tonerna av en trumpet. Vilka öden döljer sig här, och hur klarar sig patienterna när de skall tillbaka till samhället?

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Förlossningsdepression

    Solarplexus diskuterar depressioner efter förlossningen.

    Ett nyfött barn ställer om en kvinnas liv radikalt. Det kan kännas ångestfyllt och svårt i början för alla. Men om ångesten och nedstämdheten inte går om bör man söka hjälp.

  • När spelberoendet tar över

    Finländarna hör till de mest spelglada i världen.

    Finländarna hör till de mest spelglada i världen. Hur har spelberoendet analyserats från de värsta recessionsåren under 1990-talet till 2009?

  • Om narcissistisk personlighetsstörning

    Charmerande och tyrann. Som två olika personer.

    En människa med narcissistisk personlighetsstörning är som två olika personer. Inom hemmets fyra väggar är det personens humör som styr allt. Utanför kan personen vara charmerande och vänlig.

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna.

  • Dora har levt hela sitt liv på Lammholm

    Vem vill leva ensam på en holme utan bekvämligheter?

    Vem vill leva ensam på en holme, utan fasta förbindelser och bekvämligheter? Dora Siivonen vill. Hon är den enda fastboende invånaren på Lammholm i Åbolands skärgård. Dora på Lammholm är en dokumentär om en annorlunda ålderdom och ställer frågan om man får leva som man vill också när man blir gammal.

  • Antikbörsen reste runt och värderade finheter

    De allra flesta har säkert något antikt föremål hemma.

    "De allra flesta av oss har säkert något föremål hemma som vi vill veta något om. Till exempel hur gammalt det är och vad det är värt". En ung Wenzel Hagelstam värderar antikviteter i Antikbörsen, en prototyp för Yles långkörare Antiikkia, antiikkia. Carl Mesterton är programledare.

  • Biedermeierstilen

    Programmet "Två sekler kulturhistoria".

    I programmet "Två sekler kulturhistoria" tittar Ulla Gyllenberg närmare på kulturen både i Finland och utomlands från 1700-talet till det tidiga 1900-talet. Efter empirestilen prålighet kom den mer småborgerliga Biedermeierstilen.

  • Jugendstilen

    Två sekler kulturhistoria.

    Jugendstilen dominerade Europas kultur i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

  • Publikens Yle-minnen

    För Yles 90-årsjubileum samlat in av publikens minnen.

    I år firar vi att Yle fyller 90 år. Yles uppdrag är att finnas till för finländarna, publiken, och därför är det med er vi vill fira. Vi har därför samlat in av era Yle-minnen.

  • Vår gemensamma väg – Yle genom årtiondena

    Yle har funnits till för finländarna i 90 år.

    Yle har funnits till för finländarna i hela 90 år. Verksamheten började med radiosändningar och har under nio årtionden formats i takt med det finländska samhället.

Nyligen publicerat - Arkivet

  • Videolistan för den bästa nordiska musiken 2001

    Från 22 Pistepirkko till Björk och Röyksopp.

    Nordiska videolistan, som började snurra 2001, var Programmet för nordisk musik. Nordiska videolistan hade inga musikaliska gränser, endast geografiska gränser. På webben fick man rösta på sina favoriter. Från 22 Pistepirkko till Björk och Röyksopp.

  • Gatustafetten på Stafettkarnevalen

    Gatustafetten är den tyngsta stafetten av alla.

    Gatustafetten är den tyngsta stafetten av alla. Men det stör inte barnen som springer. I början löpte endast pojkar gatustafett, men från 2013 har också flickor på andra stadiet fått springa gatustafetten.

  • Stafettkarnevalen i åttio klipp – från växlingsdramatik till hejarklacksjubel

    Res genom Stafettkarnevalens många tävlingar och decennier.

    Stafettkarnevalen är en unik tillställning. Där deltar alla skolor i Svenskfinland i löptävlingar tillsammans. Men karnevalen handlar inte bara om att springa och växla. En lika viktig tävling utspelar sig på läktarna. Här får man äta lakrits och skrika sig hes när man hejar på sin skola.