Hoppa till huvudinnehåll

Labbprov: La

Bild: iStock.com

B-La = Sänka, sänkningsreaktion (La = fi. lasko) i blodet (B)

Sänkan hör till våra allra äldsta blodprov. Idén till provet föddes 1917 i Sverige, där metoden några år senare utvecklades och togs i bruk bland patienter. I Sverige är laboratorieförkortningen SR.

Sänkan erhålls genom att man låter blod, i vilket är tillsatt citrat som hindrar det från att koagulera, stå i ett högt och smalt rör i en timme. Under den tiden sjunker de röda blodkropparna mot rörets botten, medan det ovanför blodkropparna bildas en pelare av gulaktig blodplasma.

Efter en timme mäter man plasmapelarens höjd. Antalet millimeter på pelaren är lika med sänkan.

Numera finns också snabbmetoder för bestämning av sänkan.

Så här ser röda blodkroppar ut. Bild: iStock.com

Röda blodkroppar (erytrocyter) är runda och tillplattade. I stillastående blod har de en tendens att lägga sig efter varandra, som mynt i en hög. Fenomenet kallas myntrullebildning. Myntrullar sjunker snabbare mot botten än enskilda erytrocyter och lämnar en högre plasmapelare efter sig.

Myntrullebildningen påverkas av s.k. akutfasproteiner (varav CRP är en) som bildas i blodet vid infektion eller vävnadsskada. Ju mera akutfasproteiner blodet innehåller desto fler och längre myntrullar bildas, desto snabbare sjunker blodkropparna mot botten och desto högre blir plasmapelaren och sänkan. Detta visste man inte i början av 1900-talet, men är en fin förklaring på varför sänkan mäter inflammationer i kroppen så väl.

Sänkan stiger framför allt vid bakteriella infektioner och inflammatoriska sjukdomar, t.ex. reuma. Sänkan stiger dock ganska långsamt. Vid en akut infektion ger CRP ett snabbare svar. När CRP stiger på några timmar som svar på en akut inflammation, tar det några dagar för sänkan att stiga.

Varför tas provet?

B-La tas vid misstanke om och uppföljning av kroniska inflammatoriska sjukdomar, t.ex. ledgångsreumatism (reumatoid artrit), muskelreuma (polymyalgia rheumatica) och den inflammation av tinningartären (temporalarterit) som ofta hänger ihop med polymyalgi. En hög sänka är ett tecken på att sjukdomen är aktiv.

B-La stiger också vid bakteriella infektioner, såsom lunginflammation, men dess betydelse vid dessa har minskat efter att man började använda CRP.

Sänkan stiger vid myelom, som är en elakartad blodsjukdom, och vid njurcancer. I regel stiger sänkan inte vid andra tumörsjukdomar, åtminstone inte i tidiga stadier av cancer.

Referensvärden vid HUSLAB

Sänkan stiger ju äldre vi blir och är i regel högre hos kvinnor än hos män.

En förhöjd sänka under graviditet är normal.

Barn 0 – 16 år: 1 – 5 mm/h (millimeter i timmen)

Kvinnor
17 – 29 år: under 20 mm/h
30 – 39 år: under 25 mm/h
40 – 49 år: under 25 mm/h
50 – 59 år: under 30 mm/h
60 – 69 år: under 35 mm/h
70 – 79 år: under 40 mm/h
80 år och äldre: under 45 mm/l

Män
17-29 år: under 10 mm/h
30 – 39 år: under 15 mm/h
40 – 49 år: under 20 mm/h
50 – 59 år: under 25 mm/h
60 – 69 år: under 25 mm/h
70 – 79 år: under 30 mm/h
80 år och äldre: under 35 mm/h

En hög sänka

Sänkan stiger vid infektioner förorsakade av bakterier, men inte förrän efter ett par dagar.

Sänkan stiger också vid kroniska inflammationssjukdomar, t.ex. reuma och polymyalgi, och är ett mått på hur aktiv sjukdomen är.

B-La kan också vara förhöjt också vid myelom, njurcancer, leversjukdomar och vävnadsskador.

B-La stiger under graviditet.

Vid en del former av anemi sjunker de röda blodkropparna snabbare än normalt och ger en förhöjd sänka, utan att patienten har någon annan sjukdom. Vice versa är det typiskt med en mycket låg sänka vid polycythemia vera.

Hitta andra laboratorieprov
Läs om skillnaden mellan infektion och inflammation
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

  • Anna Käcko-Englund är ansvarig handledare vid Oravais flyktingbyrå

    ”Vi här i Finland är de som är ovanliga”

    Arbetet med flyktingbarn ger henne många aha-upplevelser

    Anna Käcko-Englund, ansvarig handledare vid Oravais flyktingbyrå, jobbar med ensamkommande flyktingbarn. Arbetet har gett henne många aha-upplevelser om flyktingfrågor men också hur vi finländare fungerar i en global kontext.

Läs också

  • Syskon bredvid varandra på en säng

    “Vänta med att planera syskon”

    Tätt mellan syskonen är dåligt både för barn och föräldrar.

    Max två år mellan barnen, tycker de flesta finländare att är perfekt. Men liten åldersskillnad mellan syskonen är förknippat med både skilsmässa, kortare livslängd, autism och schizofreni.

    16
  • Ingemo Lindroos.

    Förbjudet att vara soffpotatis i Sverige

    I träningshetsens Sverige är det de duktigaste som syns.

    När de som tränar mest också skryter mest så blir tröskeln allt högre för dem som är i dålig form att sätta sin fot på gymmet, skriver Svenska Yles Nordenkorrespondent Ingemo Lindroos.

    3
  • Vargspår i snön.

    Ingen vågar tala om vargen

    Bland jägarna väljer man helst att tiga.

    Att tala om vargjakt är känsligt. Bland jägarna väljer man helst att tiga och vid Finlands viltcentral säger man att det råder en rädsla att föra ämnet på tal.

    11

Hälsa

  • Bild för #mittkärleksliv satsningen

    Hur har du det med kärleken?

    Berätta om ditt kärleksliv. Delta i vår undersökning.

    Svenska Yle frågar om relationer, sex- och samliv i Svenskfinland. Här kan du delta i undersökningen.

    15
  • Thyroxin- och Jodix-burkar.

    5 snabba svar av Radiodoktorn

    Endokrinologen Otto Knutar fick svara på rekordmånga frågor.

    Frågor om sköldkörtelsjukdomar dominerade Radiodoktorn den här veckan. Endokrinologen Otto Knutar fick svara på rekordmånga frågor om både medicinering och symptom.

  • Katarina Liljeqvist sitter i sitt kök

    "Det är min hälsa det handlar om"

    Sköldkörtelmedicinen som rekommenderas hjälper inte alla

    Sköldkörtelsjukdomar drabbar allt fler. Det är i större utsträckning kvinnor som blir sjuka. Medicinen som rekommenderas allmänt hjälper de flesta, men inte alla.

    8
  • Läckra munkar

    Sockerfylla är en myt

    Sockret är inte boven när barn blir vilda på kalas.

    När barn blir vilda och rastlösa på kalas och andra sociala tillställningar brukar man säga att det beror på att de fått i sig socker. Men forskning tyder på att det inte alls är sockret som är orsaken till barnens livlighet, utan i själva verket föräldrarna.

    26
  • Bebis fötter

    WHO: För många barn är överviktiga

    Världen måste ta itu med problemet, slår kommission fast.

    Antalet barn med fetma eller övervikt har nått en ohållbar nivå uppger Värdshälsoorganisationen WHO och slår nu larm. I Afrika har antalet överviktiga eller feta barn under fem års ålder fördubblats sedan 1990.

  • Dagisbarn äter mellanmål.

    Barnen äter för mycket socker

    Skippa den söta fruktyoghurten till frukost.

    Skapa ett gott förhållande till mat, ät mindre socker och salt och ännu mera grönsaker och rotfrukter. Sådana goda råd lyfts fram i de nya näringsrekommendationerna för barn och barnfamiljer.

    6
  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

Nyligen publicerat

  • Kirsi Pietiläinen

    Bantningsexpert: Skyll inte på din ämnesomsättning!

    Kirsi Pietiläinen är en av våra ledande bantningsexperter.

    I ett laboratorium i Mejlans i Helsingfors mäter man syreupptagningsförmågan och energiförbrukningen i viloläge hos patienter som har problem med vikten. - Jag har ännu aldrig stött på en patient med en riktigt dålig ämnesomsättning, säger biträdande professor Kirsi Pietiläinen.

    2
  • Bild för #mittkärleksliv satsningen

    Hur har du det med kärleken?

    Berätta om ditt kärleksliv. Delta i vår undersökning.

    Svenska Yle frågar om relationer, sex- och samliv i Svenskfinland. Här kan du delta i undersökningen.

    15