Labbprov: La

Bild: iStock.com

B-La = Sänka, sänkningsreaktion (La = fi. lasko) i blodet (B)

Sänkan hör till våra allra äldsta blodprov. Idén till provet föddes 1917 i Sverige, där metoden några år senare utvecklades och togs i bruk bland patienter. I Sverige är laboratorieförkortningen SR.

Sänkan erhålls genom att man låter blod, i vilket är tillsatt citrat som hindrar det från att koagulera, stå i ett högt och smalt rör i en timme. Under den tiden sjunker de röda blodkropparna mot rörets botten, medan det ovanför blodkropparna bildas en pelare av gulaktig blodplasma.

Efter en timme mäter man plasmapelarens höjd. Antalet millimeter på pelaren är lika med sänkan.

Numera finns också snabbmetoder för bestämning av sänkan.

Så här ser röda blodkroppar ut. Bild: iStock.com

Röda blodkroppar (erytrocyter) är runda och tillplattade. I stillastående blod har de en tendens att lägga sig efter varandra, som mynt i en hög. Fenomenet kallas myntrullebildning. Myntrullar sjunker snabbare mot botten än enskilda erytrocyter och lämnar en högre plasmapelare efter sig.

Myntrullebildningen påverkas av s.k. akutfasproteiner (varav CRP är en) som bildas i blodet vid infektion eller vävnadsskada. Ju mera akutfasproteiner blodet innehåller desto fler och längre myntrullar bildas, desto snabbare sjunker blodkropparna mot botten och desto högre blir plasmapelaren och sänkan. Detta visste man inte i början av 1900-talet, men är en fin förklaring på varför sänkan mäter inflammationer i kroppen så väl.

Sänkan stiger framför allt vid bakteriella infektioner och inflammatoriska sjukdomar, t.ex. reuma. Sänkan stiger dock ganska långsamt. Vid en akut infektion ger CRP ett snabbare svar. När CRP stiger på några timmar som svar på en akut inflammation, tar det några dagar för sänkan att stiga.

Varför tas provet?

B-La tas vid misstanke om och uppföljning av kroniska inflammatoriska sjukdomar, t.ex. ledgångsreumatism (reumatoid artrit), muskelreuma (polymyalgia rheumatica) och den inflammation av tinningartären (temporalarterit) som ofta hänger ihop med polymyalgi. En hög sänka är ett tecken på att sjukdomen är aktiv.

B-La stiger också vid bakteriella infektioner, såsom lunginflammation, men dess betydelse vid dessa har minskat efter att man började använda CRP.

Sänkan stiger vid myelom, som är en elakartad blodsjukdom, och vid njurcancer. I regel stiger sänkan inte vid andra tumörsjukdomar, åtminstone inte i tidiga stadier av cancer.

Referensvärden vid HUSLAB

Sänkan stiger ju äldre vi blir och är i regel högre hos kvinnor än hos män.

En förhöjd sänka under graviditet är normal.

Barn 0 – 16 år: 1 – 5 mm/h (millimeter i timmen)

Kvinnor
17 – 29 år: under 20 mm/h
30 – 39 år: under 25 mm/h
40 – 49 år: under 25 mm/h
50 – 59 år: under 30 mm/h
60 – 69 år: under 35 mm/h
70 – 79 år: under 40 mm/h
80 år och äldre: under 45 mm/l

Män
17-29 år: under 10 mm/h
30 – 39 år: under 15 mm/h
40 – 49 år: under 20 mm/h
50 – 59 år: under 25 mm/h
60 – 69 år: under 25 mm/h
70 – 79 år: under 30 mm/h
80 år och äldre: under 35 mm/h

En hög sänka

Sänkan stiger vid infektioner förorsakade av bakterier, men inte förrän efter ett par dagar.

Sänkan stiger också vid kroniska inflammationssjukdomar, t.ex. reuma och polymyalgi, och är ett mått på hur aktiv sjukdomen är.

B-La kan också vara förhöjt också vid myelom, njurcancer, leversjukdomar och vävnadsskador.

B-La stiger under graviditet.

Vid en del former av anemi sjunker de röda blodkropparna snabbare än normalt och ger en förhöjd sänka, utan att patienten har någon annan sjukdom. Vice versa är det typiskt med en mycket låg sänka vid polycythemia vera.

Hitta andra laboratorieprov
Läs om skillnaden mellan infektion och inflammation
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.