Hoppa till huvudinnehåll

Olof Palme i Finland

Olof Palme intervjuas av redaktör Astrid Gartz. Hon tentar honom med tuffa frågor. Om socialdemokrater och kommunister, borgerlighet, monarki och Olof Palmes hemliga äktenskap med en tjeckiska.

Informationsruta

Palme om borgerlighet och socialdemokrati: varför blev Palme socialdemokrat när han kommer från ett högborgerligt hem.
Om Palme som blivande statsminister efter Tage Erlander ca 1:30
Palme om att vara en offentlig person ca 3:54
Är politiken på rätt väg eller kan ni tänka er några steg åt vänster? c 5:17
Palme om radikaliseringen och de unga ca 6:00
Palme om jämlikhetsfrågor och inkomstklyftor ca 6:35
Diskussion med de unga radikalerna ca 8:35
Om socialdemokraterna kunde tänka sig ett regeringssamarbete med kommunisterna och om Tjeckoslovakien 1968 ca 11:43
Hur skall Sverige föra en u-landsvänlig handelspolitik? ca 15:09
Vad anser Palme om USA:s Apollo-projektet? ca 16:05
Hur skall Sverige hjälpa Biafra? Och vad händer med greve von Rosen? ca 18:07
Hur förändras Europa efter de Gaulle och hur skall Europa samarbeta ekonomiskt? 19:05
Bör man motarbeta det amerikanska inflytandet i Europa? ca 20:15
Har ni märkt någon nytta av att Sverige har erkänt Nordvietnam? vilket är det nästa land Sverige erkänner, Östtyskland och Nordkorea? ca 20:50
Kan en europeisk säkerhetskonferens i Finland åstadkomma något? Ca 22:20
Om Olof Palmes hemliga äktenskap ca 22:57
Om Olof Palmes förmögenhet och valkampanjen ca 23:41
Palme om Sverige och monarkin ca 25:35
Om ett telegram från 1957 ca 27:00

Sveriges undervsiningsminister Olof Palme är i Åbo på socialdemokraternas partidagar och intervjuas av nyhetsredaktören Astrid Gartz.

Ni som kommer från ett borgerligt hem: Hur och varför är blev ni socialdemokrat, börjar Astrid Gartz sin intervju. Olof Palme har genom en lång process anslutit sig till den socialdemokratiska ideologin, med dess jämlikhetskrav och solidaritetskrav. Han har inte upplevt någon konflikt med den högborgerliga miljön.

Astrid Gartz påstår att det är högst troligt att Palme kommer att bli statsminister i nästa regering. Det menar undervisningsminister Palme att är alldeles för tidigt att uttala sig om. Han har inga personliga ambitioner att bli partiordförande och har inte arbetat medvetet för att bli statsminister.

Har ni skrivit statsminister Tage Erlanders tal, frågar Astrid Gartz. Det kan väl hända, säger Palme. Kanske har jag betytt något för Erlander, men mest har det nog varit tvärtom, att jag har lärt mig av honom.

Det avslöjades för en tid sedan att ni varit hemligt gift med en tjeckiska för att hon skulle kunna resa från Tjeockoslovakien. Är det här i led med att bevis för att ni inte är en kryptokommunist? frågar Gartz. Det här hände för ofantligt länge sedan, när jag var knappt myndig, svarar Olof Palme avspänt. Finns det något annat hemligt ni döljer? frågar Astrid Gartz. Det hoppas jag inte, säger Palme. Men när man är en offentlig får man acceptera spelets regler och att kvällspressen söker fram skandaler.

Kan ni tänka ett regeringssamarbete med kommunisterna, undrar Astrid Gartz. Nej, det vill inte socialdemokraterna. Kommunisterna är antidemokratiska och har en totalitär tanke om proletariatets makt, menar Palme

Radikalisering behövs inte heller inom politiken, men man bör inte vara rädd för ungdomsgrupper, utan samtala med dem. Palme sympatiserar med de ungas syften t.ex. ifråga om miljöfrågor, kravet på jämlikhet och delaktighet, Vietnam, solidaritet, men man kan inte lösa frågorna med totalitära metoder.

Kan ni godkänna USA:s Apollo-projekt moraliskt? undrar Astrid Gartz. Palme svarar att det nog är egendomligt att satsa så mycket på månfärder och kapprustning, samtidigt som människor svälter och miljön förstörs. Tänk om de pengarna hade satts på miljön! Ett utbyggt internationellt samarbete vore viktigt för att jobba emot miljöförstöring, oljeskador, avfall, buller.

Palme tror på ett ekonomiskt samarbete inom Europa, för att motverka det amerikanska inflytandet, men debatten skall inte handla om att upprätta institutioner och organ, utan om gemensamma värderingar.

En intressat fråga som Astrid Gartz ställer är när Sverige ska avskaffa monarkin. Palme svara att socialdemokraterna vill ha en republik, men frågan har ingen aktualitet eftersom folket vill ha kvar monarkin. Och monarkin är bara ceremoniell. Är inte detta oärligt, undrar Gartz. Nej, det finns viktigare frågor om arbete åt folket, att överbygga klassklyftorna och annat, svarar Palme

Text: Ida Fellman

Läs också

  • Tusentals lever i gyttjan och drömmer om England

    3000 flyktingar lever i usla förhållanden i norra Frankrike.

    I ett tältläger bland bråte, avfall och knädjup lera lever 3000 flyktingar som drömmer om ett nytt liv i Storbritannien. Men att ta sig över kanalen har blivit allt svårare. Yle Nyheter har besökt tältlägret i utkanten av hamnstaden Dunkerque i norra Frankrike.

  • Julian assange

    Assange: En stor seger

    "FN-panelen står högre i heirarkin än inhemska lagar."

    FN-panelen står högre i heirarkin än inhemska lagar och bilaterala avtal, säger Julian Assange. Att FN-panelen mot godtyckligt frihetsberövande gav honom rätt är en stor seger, säger han.
    Läs också FN-panel: Assange bör gå fri

    11
  • Syskon bredvid varandra på en säng

    “Vänta med att planera syskon”

    Tätt mellan syskonen är dåligt både för barn och föräldrar.

    Max två år mellan barnen, tycker de flesta finländare att är perfekt. Men liten åldersskillnad mellan syskonen är förknippat med både skilsmässa, kortare livslängd, autism och schizofreni.

    13
  • Bild för #mittkärleksliv satsningen

    Hur har du det med kärleken?

    Berätta om ditt kärleksliv. Delta i vår undersökning.

    Svenska Yle frågar om relationer, sex- och samliv i Svenskfinland. Här kan du delta i undersökningen.

    15

Arkivet

Populärt på Arkivet

Mera från Arkivet

  • JL Runeberg

    Johan Ludvig Runeberg - Finlands nationalskald

    Den 5 februari firar vi Runebergsdagen till hans minne.

    Johan Ludvig Runeberg föddes år 1804 i Jakobstad i en svenskspråkig familj. Den 5 februari firar vi Runebergsdagen med allmän flaggning och Runebergstårtor.

  • Sven Dufva

    Fänrik Ståls Sägner: Ur första samlingen

    "Sven Dufvas fader var sergeant, avdankad arm och grå". Oberoende av om du kan din "Fänrik Stål" utantill eller knappt känner till den är det en upplevelse att få höra sägnerna upplästa.

    1
  • margit lindeman, 1978

    Runeberg för barnen 1978

    Hurra för den fredlige Runeberg!

    Margit Lindeman rör sig från tårtan mot skalden Runeberg. Men Fänrik Ståls sägner tycker inte Lindeman om!

  • Göran Schauman som Runeberg

    Författare om Runeberg

    Runeberg i en blandning av fakta och fiktion.

    Här närmar vi oss Runeberg i en blandning av fakta och fiktion. Vi träffar Fredrika och Runeberg, och moderna författare diskuterar dem.

  • Runebergstårtor.

    Även mikrobakad Runebergstårta är god

    Se Matias Jungar baka tårtan i mikron.

    Hur bakar man Runebergstårtor egentligen? Se Matias Jungar baka tårtan i mikron och massproduktion av tårtor. Dessutom Fredrika Runebergs hemliga recept...

  • Samer sitter samlade

    Samernas kultur och tradition

    Samepolitiken har haft betydande inslag av rasism.

    På 1960-talet började man i västvärlden inse kolonialismens och imperialismens historia. I Finland steg frågan om samernas ställning upp.

  • En samisk begravningsceremoni vid Enare träsk, 1995

    Om tvåhundra samiska skallar

    En enkel ceremoni på en liten ö i Enare träsk.

    En enkel ceremoni på en liten ö i Enare träsk. Tvåhundra dödsskallar har äntligen återbördats till sin ursprungliga plats.

  • korinna korsström-magga ger mat åt renarna, 1997

    En riuku i Kuttura, Ivalo

    Kvinnor från södra Finland kallas riuku av samerna.

    En riuku är ett smalt träd som man sågar ner och sätter sig över för att skita. Så kallas kvinnorna från södra Finland bland samerna i Lappland. Korinna Korsström-Magga skulle bli konstnär, men slutade som renskötarhustru i Ivalo.

  • Lars Huldén

    Lars Huldén diktar och forskar med iver och lättja

    En trolös kristen som anser att matematik är poesi.

    Lars Huldén är en mångsysslare som forskat i språk och Runeberg. Men han har också gett ut en mängd egna lyriksamlingar. Han säger att man måste kunna vara lat för att få något gjort. Men man bör också börja dagen tidigt.

  • Jörn Donner talar om tobakens tjusning

    Röka, röka och röka är härligt.

    Jörn Donner började röka klockan sju. Och han rökte i nästan femtio år. Vad är tjusningen med cigaretterna för honom?

  • Lavskrika på gren i vinterlandskap, Nordkarelen, 2009

    Det finns liv i naturen också på vintern

    Göran Bergman om fåglar och Harry Krogerus om alla småkryp.

    Också under den allra svåraste vinterkölden, när kvicksilvret hotar att frysa, finns det liv i Finlands natur. Hör om dessa fascinerande världar. Göran Bergman berättar om fåglarna under vintern (1956) och Harry Krogerus om alla smådjur i snön (1989).

  • Folkkonst i Österbotten.

    Arbetande händer skapar folkkonst

    Gunnar Hedlund formar fascinerande skulpturer.

    Gunnar Hedlund och Alf Svenfors i Österbotten är båda pensionerade, men de ligger inte på latsidan. Gunnar Hedlund formar fascinerande skulpturer i naturlig storlek och Alf Svenfors gör minutiöst noggranna miniatyrskepp.

  • Höghus, 1967

    Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • Esbo centrum 1978

    Barndomsminnen från södra Finland

    Jag kommer från Esbo, en välbefolkad icke-stad.

    Jag kommer från Esbo, en välbefolkad icke-stad. Jag har inga speciella känslor varken för eller emot min barndomsort. Jag är neutral, ljummet neutral.

    2
  • Spegelselfie av Ida Fellman på HAM, 2016

    Den lögnaktiga selfien är också sanning

    En selfie är kommunkation. Man visar hur man vill se ut.

    En selfie visar man hur man vill se ut. Den utelämnar annat, men kan ändå innehålla sanning. Med en selfie kan du kommunicera med dina vänner. Eller bli en kändis.

  • Människor med olika kläder och stilar.

    Dina kläder berättar vem du är

    Teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

    Hur man klär sig är inte bara beroende av vad som är modernt och vad kompisarna säger. Klädseln kan också vara fråga om värderingar, man vill visa fram den subkultur man tillhör. I Bang 1981 intervjuas teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

  • Vintillverkning, 1993

    Fest med hemmavin

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. Det var billigt, och i vissa fall t.om. gott.

  • Huvudet på skaft, 1980

    Huvudet på skaft

    En lekfull tävling för barn från 1980.

    Huvudet på skaft är en lekfull tävling för barn från 1980. Uppgifterna barnen får är många och av varierande slag. De fick räkna, springa, förklara och spela teater.

  • Kista bredvid öppen vak

    Isvarningar på 1960-talet

    På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen.

    Varje år varnar man för svaga isar. På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen både i radio och tv.

  • En man som river sig upp från vattnet

    Första hjälp på isen

    Första hjälp på isen för barn

    Bland styroxis i en studiopool lär Maggie, Pepe och Anitra barnen första hjälp och isvett.

  • Tove Jansson och bokpärmen till Trollvinter, Yle Schildst & Söderströms

    Tove Jansson läser Trollvinter i sin helhet

    Mumindalen om vintern är kall, tyst och skrämmande.

    Mumindalen om vintern är kall, tyst och skrämmande. Utan sin familj och vänner tvingas Mumintrollet mogna och bli mer självständig. Här får vi höra hela Trollvinter i Tove Janssons egen uppläsning.

    3
  • Trollvinter

    Trollvinter i Mumindalen

    Vintervärlden är både okänd och farlig.

    Mumintrollet och Lilla My vaknar mitt i vintern. Vintervärlden är både okänd och farlig. Pch där lurar Isfrun

  • Porkala återlämnas till Finland, 1956

    Porkala återlämnas i januari 1956

    Den 26.1.1956 lyftes gränsbommen till Porkala efter 11 år.

    Den 26 januari 1956 lyftes gränsbommen till Porkala och bilkolonnerna tog sig över det som under 11 år hade varit ett stängt område för finländarna.

    1
  • Porten till Kyrkslätt när det hördes till Ryssland

    Efter Porkalaparentesen

    Gränsbommen lyftes till Porkala 1956

    Den 26 januari 1956 lyftes gränsbommen till Porkala efter en 11 år lång parentes. Hur var det då att komma till Porkala och de andra arrenderade områdena i Kyrkslätt? Och hur mår området tio år senare?

  • vox populi, 1986

    Hur såg man på Sovjetunionen 1986?

    Vad säger ungdomen om Sovjetunionen?

    "Dobryi vetsher!/God afton!". Vad betyder Sovjetunionen för Finland 1986, trettio år efter Porkalas återlämnande? Varför förbjöds Born American? Och vad säger ungdomen om Sovjetunionen?

  • Badstrand vid havet på sommaren.

    Båtar och utflykter förr

    1930-tal fyllt av glädje, sommar, sol, båtar och utflykter.

    Med dessa gamla arkivfilmer kan man bege sig till ett 1930-tal fyllt av glädje, sommar, sol, båtar och utflykter.

  • holger spår (eero wallén) på båtmässa, 1992

    Holger Spår på båtmässa

    Det är bara att välja och vraka bland båtarna.

    Holger Spår är på språng på båtmässan. "Det är bara att välja och vraka".

  • Fotografen Johannes Runberg tillsammans med sitt barn på 70-talet.

    Pappa och fotograf Johannes Runeberg

    Ekonomiskt katastrofalt att skaffa barn i Finland?

    Är det ekonomiskt katastrofalt att skaffa barn i sjuttiotalets Finland? Finns det en framtid för familjen? Johannes Runeberg, fotograf och pappa, är nöjd med livet trots att det ibland är svårt att få allt att gå ihop.

  • Bild på Caj Bremer

    Bettina träffar Caj och Stefan Bremer

    Intervju med Caj och Stefan Bremer

    Caj Bremer och Stefan Bremer, far och son, hör till de mest betydande fotograferna i Finland. Bettina träffar dem och de diskuterar personlighet och fotografering.

  • Lagerspetz

    Vad är smuts?

    Smuts låter som ett trivialt ämne. Men det är mycket viktigt

    Smuts kan låta som ett trivialt ämne. Men i själva verket är det i högsta grad relevant. i Seportaget diskuterar man med Olli Lagerspetz om vad smuts är och hur tanken på orenhet och renhet genomsyrar vår tillvaro.

  • Bilparkering 1966

    Lär dig köra för yrke och fritid

    För att få körkort går man i bilskola.

    Vad gör man om man vill lära sig köra bil och bli chaufför i yrkesmässig trafik? Eller om man behöver ett körkort i det privata? Jo man går i bilskola.

  • Trafik i helsingfors 1972

    Vems är Helsingfors?

    Gamla hus rivs och trängs ut av kontor och parkeringsplatser

    Vad händer med Helsingfors? Gamla hus rivs och trängs ut av kontor, parkeringsplatser och bilar. Vart flyttar människorna? Och varje gång man skall gå över vägen svävar man i livsfara.

  • havis amanda, 1967

    Arkivfilmer från Finland för gratis bruk

    På Vimeo finns Yles stumfilmer att använda fritt!

    Yle öppnar sitt arkiv med ett urval videofilmer på Vimeo, som får användas fritt av alla. I dem beger vi oss till både stad och landsbygd. Filmerna är från 1918-1960 och producerade av filmbolagen Fennada-Filmi, Filmiseppo och Veikko Itkonen.

Nyligen publicerat

  • Lars Huldén

    Lars Huldén diktar och forskar med iver och lättja

    En trolös kristen som anser att matematik är poesi.

    Lars Huldén är en mångsysslare som forskat i språk och Runeberg. Men han har också gett ut en mängd egna lyriksamlingar. Han säger att man måste kunna vara lat för att få något gjort. Men man bör också börja dagen tidigt.

  • JL Runeberg

    Johan Ludvig Runeberg - Finlands nationalskald

    Den 5 februari firar vi Runebergsdagen till hans minne.

    Johan Ludvig Runeberg föddes år 1804 i Jakobstad i en svenskspråkig familj. Den 5 februari firar vi Runebergsdagen med allmän flaggning och Runebergstårtor.