Hoppa till huvudinnehåll

Olof Palme i Finland

Olof Palme intervjuas av redaktör Astrid Gartz. Hon tentar honom med tuffa frågor. Om socialdemokrater och kommunister, borgerlighet, monarki och Olof Palmes hemliga äktenskap med en tjeckiska.

Sveriges undervsiningsminister Olof Palme är i Åbo på socialdemokraternas partidagar och intervjuas av nyhetsredaktören Astrid Gartz.

Ni som kommer från ett borgerligt hem: Hur och varför är blev ni socialdemokrat, börjar Astrid Gartz sin intervju. Olof Palme har genom en lång process anslutit sig till den socialdemokratiska ideologin, med dess jämlikhetskrav och solidaritetskrav. Han har inte upplevt någon konflikt med den högborgerliga miljön.

Astrid Gartz påstår att det är högst troligt att Palme kommer att bli statsminister i nästa regering. Det menar undervisningsminister Palme att är alldeles för tidigt att uttala sig om. Han har inga personliga ambitioner att bli partiordförande och har inte arbetat medvetet för att bli statsminister.

Har ni skrivit statsminister Tage Erlanders tal, frågar Astrid Gartz. Det kan väl hända, säger Palme. Kanske har jag betytt något för Erlander, men mest har det nog varit tvärtom, att jag har lärt mig av honom.

Det avslöjades för en tid sedan att ni varit hemligt gift med en tjeckiska för att hon skulle kunna resa från Tjeockoslovakien. Är det här i led med att bevis för att ni inte är en kryptokommunist? frågar Gartz. Det här hände för ofantligt länge sedan, när jag var knappt myndig, svarar Olof Palme avspänt. Finns det något annat hemligt ni döljer? frågar Astrid Gartz. Det hoppas jag inte, säger Palme. Men när man är en offentlig får man acceptera spelets regler och att kvällspressen söker fram skandaler.

Kan ni tänka ett regeringssamarbete med kommunisterna, undrar Astrid Gartz. Nej, det vill inte socialdemokraterna. Kommunisterna är antidemokratiska och har en totalitär tanke om proletariatets makt, menar Palme

Radikalisering behövs inte heller inom politiken, men man bör inte vara rädd för ungdomsgrupper, utan samtala med dem. Palme sympatiserar med de ungas syften t.ex. ifråga om miljöfrågor, kravet på jämlikhet och delaktighet, Vietnam, solidaritet, men man kan inte lösa frågorna med totalitära metoder.

Kan ni godkänna USA:s Apollo-projekt moraliskt? undrar Astrid Gartz. Palme svarar att det nog är egendomligt att satsa så mycket på månfärder och kapprustning, samtidigt som människor svälter och miljön förstörs. Tänk om de pengarna hade satts på miljön! Ett utbyggt internationellt samarbete vore viktigt för att jobba emot miljöförstöring, oljeskador, avfall, buller.

Palme tror på ett ekonomiskt samarbete inom Europa, för att motverka det amerikanska inflytandet, men debatten skall inte handla om att upprätta institutioner och organ, utan om gemensamma värderingar.

En intressat fråga som Astrid Gartz ställer är när Sverige ska avskaffa monarkin. Palme svara att socialdemokraterna vill ha en republik, men frågan har ingen aktualitet eftersom folket vill ha kvar monarkin. Och monarkin är bara ceremoniell. Är inte detta oärligt, undrar Gartz. Nej, det finns viktigare frågor om arbete åt folket, att överbygga klassklyftorna och annat, svarar Palme

Informationsruta

Palme om borgerlighet och socialdemokrati: varför blev Palme socialdemokrat när han kommer från ett högborgerligt hem.
Om Palme som blivande statsminister efter Tage Erlander ca 1:30
Palme om att vara en offentlig person ca 3:54
Är politiken på rätt väg eller kan ni tänka er några steg åt vänster? c 5:17
Palme om radikaliseringen och de unga ca 6:00
Palme om jämlikhetsfrågor och inkomstklyftor ca 6:35
Diskussion med de unga radikalerna ca 8:35
Om socialdemokraterna kunde tänka sig ett regeringssamarbete med kommunisterna och om Tjeckoslovakien 1968 ca 11:43
Hur skall Sverige föra en u-landsvänlig handelspolitik? ca 15:09
Vad anser Palme om USA:s Apollo-projektet? ca 16:05
Hur skall Sverige hjälpa Biafra? Och vad händer med greve von Rosen? ca 18:07
Hur förändras Europa efter de Gaulle och hur skall Europa samarbeta ekonomiskt? 19:05
Bör man motarbeta det amerikanska inflytandet i Europa? ca 20:15
Har ni märkt någon nytta av att Sverige har erkänt Nordvietnam? vilket är det nästa land Sverige erkänner, Östtyskland och Nordkorea? ca 20:50
Kan en europeisk säkerhetskonferens i Finland åstadkomma något? Ca 22:20
Om Olof Palmes hemliga äktenskap ca 22:57
Om Olof Palmes förmögenhet och valkampanjen ca 23:41
Palme om Sverige och monarkin ca 25:35
Om ett telegram från 1957 ca 27:00

Kommentarer

Arkivet

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död. Lilla Markus Karf omkom i en våldsam bilbrand hemma på gården i Jakobstad år 1986.

  • Kvinnorna på Själö

    I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Antikbörsen reste runt och värderade finheter

    De allra flesta har säkert något antikt föremål hemma.

    "De allra flesta av oss har säkert något föremål hemma som vi vill veta något om. Till exempel hur gammalt det är och vad det är värt". En ung Wenzel Hagelstam värderar antikviteter i Antikbörsen, en prototyp för Yles långkörare Antiikkia, antiikkia. Carl Mesterton är programledare.

  • Biedermeierstilen

    Programmet "Två sekler kulturhistoria".

    I programmet "Två sekler kulturhistoria" tittar Ulla Gyllenberg närmare på kulturen både i Finland och utomlands från 1700-talet till det tidiga 1900-talet. Efter empirestilen prålighet kom den mer småborgerliga Biedermeierstilen.

  • Jugendstilen

    Två sekler kulturhistoria.

    Jugendstilen dominerade Europas kultur i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

  • Den gustavianska tiden

    Perioden fick sitt namn efter Sveriges dåvarande kung.

    I det sena 1700-talet var den gustavianska stilen förhärskande i Sverige-Finland. Perioden fick sitt namn efter Sveriges dåvarande kung Gustav III.

  • Empirestilen

    Programmet "Två sekler kulturhistoria".

    Varifrån kommer Helsingfors stadsarkitektur? Empirestilen var som störst under Napoleons kejsartid i Frankrike. Hans personliga smak influerade stilen som bland annat kan ses i Helsingfors stadsarkitektur.

  • Vår vackra huvudstad 1937

    Skinande bilar, skramlande spårvagnar och originella vinklar

    I den här filmen beger vi oss till Helsingfors före kriget 1937. Skinande bilar, skramlande spårvagnar och originella vinklar. Följ med!

  • Vilda Visare ville visa matematikens spännande värld

    Lär dig matematik med den kusliga serien Vilda Visare

    Från en tråkig matematiklektion får vi resa på fartfyllt fantasiäventyr. I serien Vilda Visare beger vi oss till ett spännande och kusligt land. Serien ville lära barn matematik.

  • Lilla O rymmer

    Här bestämmer sig Lilla O för att rymma hemifrån.

    Lilla O och Molly var ett av 80-talets mest älskade barnprogram. Här bestämmer sig Lilla O för att rymma hemifrån.

  • Jag, Laban

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..."

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna.

  • Dora har levt hela sitt liv på Lammholm

    Vem vill leva ensam på en holme utan bekvämligheter?

    Vem vill leva ensam på en holme, utan fasta förbindelser och bekvämligheter? Dora Siivonen vill. Hon är den enda fastboende invånaren på Lammholm i Åbolands skärgård. Dora på Lammholm är en dokumentär om en annorlunda ålderdom och ställer frågan om man får leva som man vill också när man blir gammal.

  • Publikens Yle-minnen

    För Yles 90-årsjubileum samlat in av publikens minnen.

    I år firar vi att Yle fyller 90 år. Yles uppdrag är att finnas till för finländarna, publiken, och därför är det med er vi vill fira. Vi har därför samlat in av era Yle-minnen.

  • Vår gemensamma väg – Yle genom årtiondena

    Yle har funnits till för finländarna i 90 år.

    Yle har funnits till för finländarna i hela 90 år. Verksamheten började med radiosändningar och har under nio årtionden formats i takt med det finländska samhället.

Nyligen publicerat

  • Antikbörsen reste runt och värderade finheter

    De allra flesta har säkert något antikt föremål hemma.

    "De allra flesta av oss har säkert något föremål hemma som vi vill veta något om. Till exempel hur gammalt det är och vad det är värt". En ung Wenzel Hagelstam värderar antikviteter i Antikbörsen, en prototyp för Yles långkörare Antiikkia, antiikkia. Carl Mesterton är programledare.

  • Tjernobylbarnen kom på hälsoläger till Närpes

    På flera håll i Europa ordnades rehabiliteringsläger.

    Det blev nästan en folkrörelse att vilja hjälpa de barn som drabbats av sköldkörtelcancer efter katastrofen i Tjernobyl. På flera håll i Finland och i Europa ordnades rehabiliteringsläger för barnen.

  • Dokumentärserien "I krigets skugga"

    Serien I krigets skugga behandlar krigsåren i Finland.

    Serien I Krigets skugga behandlar krigsåren i Finland. Intervjuer och arkivmaterial ger en levande bild av livet i Finland under andra världskriget.

  • Valborg är vårens och arbetets fest

    En glad karnevalhelg med munkar och mjöd.

    Valborg är för de flesta en glad karnevalhelg då man spexar till det med roliga utstyrslar och serpentin. Man firar det finländska arbetets dag och vårens ankomst med mjöd, struvor och ballonger.