Hoppa till huvudinnehåll

Olof Palme i Finland

Olof Palme intervjuas av redaktör Astrid Gartz. Hon tentar honom med tuffa frågor. Om socialdemokrater och kommunister, borgerlighet, monarki och Olof Palmes hemliga äktenskap med en tjeckiska.

Sveriges undervsiningsminister Olof Palme är i Åbo på socialdemokraternas partidagar och intervjuas av nyhetsredaktören Astrid Gartz.

Ni som kommer från ett borgerligt hem: Hur och varför är blev ni socialdemokrat, börjar Astrid Gartz sin intervju. Olof Palme har genom en lång process anslutit sig till den socialdemokratiska ideologin, med dess jämlikhetskrav och solidaritetskrav. Han har inte upplevt någon konflikt med den högborgerliga miljön.

Astrid Gartz påstår att det är högst troligt att Palme kommer att bli statsminister i nästa regering. Det menar undervisningsminister Palme att är alldeles för tidigt att uttala sig om. Han har inga personliga ambitioner att bli partiordförande och har inte arbetat medvetet för att bli statsminister.

Har ni skrivit statsminister Tage Erlanders tal, frågar Astrid Gartz. Det kan väl hända, säger Palme. Kanske har jag betytt något för Erlander, men mest har det nog varit tvärtom, att jag har lärt mig av honom.

Det avslöjades för en tid sedan att ni varit hemligt gift med en tjeckiska för att hon skulle kunna resa från Tjeockoslovakien. Är det här i led med att bevis för att ni inte är en kryptokommunist? frågar Gartz. Det här hände för ofantligt länge sedan, när jag var knappt myndig, svarar Olof Palme avspänt. Finns det något annat hemligt ni döljer? frågar Astrid Gartz. Det hoppas jag inte, säger Palme. Men när man är en offentlig får man acceptera spelets regler och att kvällspressen söker fram skandaler.

Kan ni tänka ett regeringssamarbete med kommunisterna, undrar Astrid Gartz. Nej, det vill inte socialdemokraterna. Kommunisterna är antidemokratiska och har en totalitär tanke om proletariatets makt, menar Palme

Radikalisering behövs inte heller inom politiken, men man bör inte vara rädd för ungdomsgrupper, utan samtala med dem. Palme sympatiserar med de ungas syften t.ex. ifråga om miljöfrågor, kravet på jämlikhet och delaktighet, Vietnam, solidaritet, men man kan inte lösa frågorna med totalitära metoder.

Kan ni godkänna USA:s Apollo-projekt moraliskt? undrar Astrid Gartz. Palme svarar att det nog är egendomligt att satsa så mycket på månfärder och kapprustning, samtidigt som människor svälter och miljön förstörs. Tänk om de pengarna hade satts på miljön! Ett utbyggt internationellt samarbete vore viktigt för att jobba emot miljöförstöring, oljeskador, avfall, buller.

Palme tror på ett ekonomiskt samarbete inom Europa, för att motverka det amerikanska inflytandet, men debatten skall inte handla om att upprätta institutioner och organ, utan om gemensamma värderingar.

En intressat fråga som Astrid Gartz ställer är när Sverige ska avskaffa monarkin. Palme svara att socialdemokraterna vill ha en republik, men frågan har ingen aktualitet eftersom folket vill ha kvar monarkin. Och monarkin är bara ceremoniell. Är inte detta oärligt, undrar Gartz. Nej, det finns viktigare frågor om arbete åt folket, att överbygga klassklyftorna och annat, svarar Palme

Informationsruta

Palme om borgerlighet och socialdemokrati: varför blev Palme socialdemokrat när han kommer från ett högborgerligt hem.
Om Palme som blivande statsminister efter Tage Erlander ca 1:30
Palme om att vara en offentlig person ca 3:54
Är politiken på rätt väg eller kan ni tänka er några steg åt vänster? c 5:17
Palme om radikaliseringen och de unga ca 6:00
Palme om jämlikhetsfrågor och inkomstklyftor ca 6:35
Diskussion med de unga radikalerna ca 8:35
Om socialdemokraterna kunde tänka sig ett regeringssamarbete med kommunisterna och om Tjeckoslovakien 1968 ca 11:43
Hur skall Sverige föra en u-landsvänlig handelspolitik? ca 15:09
Vad anser Palme om USA:s Apollo-projektet? ca 16:05
Hur skall Sverige hjälpa Biafra? Och vad händer med greve von Rosen? ca 18:07
Hur förändras Europa efter de Gaulle och hur skall Europa samarbeta ekonomiskt? 19:05
Bör man motarbeta det amerikanska inflytandet i Europa? ca 20:15
Har ni märkt någon nytta av att Sverige har erkänt Nordvietnam? vilket är det nästa land Sverige erkänner, Östtyskland och Nordkorea? ca 20:50
Kan en europeisk säkerhetskonferens i Finland åstadkomma något? Ca 22:20
Om Olof Palmes hemliga äktenskap ca 22:57
Om Olof Palmes förmögenhet och valkampanjen ca 23:41
Palme om Sverige och monarkin ca 25:35
Om ett telegram från 1957 ca 27:00

Kommentarer

  • Kim Jong-Uns moster bor utanför New York

    I Washington Post berättar Kim Jong Uns moster om sitt liv.

    En moster till Nordkoreas diktator Kim Jong Un flydde med sin familj från Nordkorea till USA för 18 år sedan. Hon och hennes man berättar nu om sitt liv i en exklusiv intervju med The Washington Post.

  • Niinistö: Bråk har inget med fotboll att göra

    Bråken i Helsingfors har fått presidenten att reagera.

    Det var inte själva matchen utan bråken efteråt som stal rubrikerna i torsdags då HJK och HIFK möttes i fotbollsligan. Det är händelser som även upprört president Sauli Niinistö.

Arkivet

  • Fästingen - Finlands farligaste djur

    Fästingar kan sprida sjukdomar som borrelios och TBE

    Fästingar är små spindeldjur som lever på att suga blod. Fästingar kan sprida sjukdomar som borrelios och kumlingesjuka (TBE).

  • På Borgbacken har man snurrat runt sedan 1950

    Om Borgbackens historia och alla roliga åk.

    Borgbacken öppnades den 27 maj 1950. Berg-och dalbanan togs i bruk 1951, och hör ännu till de mest populära åken. Här får ni följa med till Borgbacken och lyssna på dess minnen.

  • Äppelätartävling på Borgbacken

    Hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

    I det här gamla stumfilmsklippet deltar hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

  • Pål Pressli på Borgbacken

    "Tosi paha ställe säger dom".

    "Tosi paha ställe säger dom". Pål Pressli är en riktig man; han skall testa Enterprise och andra hemska maskiner på Borgbacken.

  • Frida och Frida: Summer of Dåka

    Dåkasäsongen börjar strax!

    "Pollen i luften, men snart är det dags! Dåkasäsongen börjar strax." Här kan du ladda ner den klassiska Pleppohiten från 2006.

  • Anden i flaskan

    Alla vill ju inte dricka, men det är svårt att stå emot.

    Alla ungdomar vill ju inte dricka, men det är svårt att stå emot grupptrycket. Här sjunger Tom Salomonsen och Göran Sjöholm ur Christina Anderssons pjäs Anden i flaskan.

  • Vilda Visare ville visa matematikens spännande värld

    Lär dig matematik med den kusliga serien Vilda Visare

    Från en tråkig matematiklektion får vi resa på fartfyllt fantasiäventyr. I serien Vilda Visare beger vi oss till ett spännande och kusligt land. Serien ville lära barn matematik.

  • Lilla O rymmer

    Här bestämmer sig Lilla O för att rymma hemifrån.

    Lilla O och Molly var ett av 80-talets mest älskade barnprogram. Här bestämmer sig Lilla O för att rymma hemifrån.

  • Jag, Laban

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..."

  • När mellanölet kom till snabbköpet

    1969 blev mellanölet fritt i Finland.

    År 1969 blev mellanölet fritt i Finland och fick börja säljas utanför Alko. Men både före och efter det har försäljning av alkohol varit en ofta återkommande politisk fråga.

  • Spritkontroll med alkoholkort

    Det har inte alltid varit lätt att få tag på sprit.

    Det har inte alltid varit lätt att få tag på lite sprit till festen. Efter kriget var Alko bara uppe vissa dagar i veckan. Dessutom fanns så kallade köparkontrollörer som höll reda på hur mycket folk egentligen drack.

  • Konsumentupplysning om viner

    Det är svårt för en ung man som vill imponera.

    Det är så svårt, så svårt för en ung man som vill imponera på sin bordsdam. Vinlistan är krånglig och hur skall man klara av avsmakningsmomentet?

  • Försäljning av mellanöl i Närpes

    Till Närpes kom det en restaurang där man fick köpa öl 1967.

    Till mjölkbutikerna kommer nog inte ölet på länge, menar redaktör Harry Granberg 1967. Men till Närpes har det kommit en restaurang där man får köpa alkohol.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Kvinnorna på Själö

    I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Mentalpatient för livet?

    På Ekåsens sinnesjukhus

    Vi glider in till Ekåsens sinnesjukhus till tonerna av en trumpet. Vilka öden döljer sig här, och hur klarar sig patienterna när de skall tillbaka till samhället?

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Förlossningsdepression

    Solarplexus diskuterar depressioner efter förlossningen.

    Ett nyfött barn ställer om en kvinnas liv radikalt. Det kan kännas ångestfyllt och svårt i början för alla. Men om ångesten och nedstämdheten inte går om bör man söka hjälp.

  • När spelberoendet tar över

    Finländarna hör till de mest spelglada i världen.

    Finländarna hör till de mest spelglada i världen. Hur har spelberoendet analyserats från de värsta recessionsåren under 1990-talet till 2009?

  • Om narcissistisk personlighetsstörning

    Charmerande och tyrann. Som två olika personer.

    En människa med narcissistisk personlighetsstörning är som två olika personer. Inom hemmets fyra väggar är det personens humör som styr allt. Utanför kan personen vara charmerande och vänlig.

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna.

  • Dora har levt hela sitt liv på Lammholm

    Vem vill leva ensam på en holme utan bekvämligheter?

    Vem vill leva ensam på en holme, utan fasta förbindelser och bekvämligheter? Dora Siivonen vill. Hon är den enda fastboende invånaren på Lammholm i Åbolands skärgård. Dora på Lammholm är en dokumentär om en annorlunda ålderdom och ställer frågan om man får leva som man vill också när man blir gammal.

  • Antikbörsen reste runt och värderade finheter

    De allra flesta har säkert något antikt föremål hemma.

    "De allra flesta av oss har säkert något föremål hemma som vi vill veta något om. Till exempel hur gammalt det är och vad det är värt". En ung Wenzel Hagelstam värderar antikviteter i Antikbörsen, en prototyp för Yles långkörare Antiikkia, antiikkia. Carl Mesterton är programledare.

  • Biedermeierstilen

    Programmet "Två sekler kulturhistoria".

    I programmet "Två sekler kulturhistoria" tittar Ulla Gyllenberg närmare på kulturen både i Finland och utomlands från 1700-talet till det tidiga 1900-talet. Efter empirestilen prålighet kom den mer småborgerliga Biedermeierstilen.

  • Jugendstilen

    Två sekler kulturhistoria.

    Jugendstilen dominerade Europas kultur i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

  • Publikens Yle-minnen

    För Yles 90-årsjubileum samlat in av publikens minnen.

    I år firar vi att Yle fyller 90 år. Yles uppdrag är att finnas till för finländarna, publiken, och därför är det med er vi vill fira. Vi har därför samlat in av era Yle-minnen.

  • Vår gemensamma väg – Yle genom årtiondena

    Yle har funnits till för finländarna i 90 år.

    Yle har funnits till för finländarna i hela 90 år. Verksamheten började med radiosändningar och har under nio årtionden formats i takt med det finländska samhället.

Nyligen publicerat - Arkivet

  • Domkyrkobranden i Borgå

    Brandnatten lämnade ingen oberörd.

    Fasa, förskräckelse och förvåning. Brandnatten i Borgå lämnade ingen oberörd. En älskad helgedom och nationell kulturskatt eldhärjades illa över en natt.

  • Gatustafetten på Stafettkarnevalen

    Gatustafetten är den tyngsta stafetten av alla.

    Gatustafetten är den tyngsta stafetten av alla. Men det stör inte barnen som springer. I början löpte endast pojkar gatustafett, men från 2013 har också flickor på andra stadiet fått springa gatustafetten.

  • Stafettkarnevalen i åttio klipp – från växlingsdramatik till hejarklacksjubel

    Res genom Stafettkarnevalens många tävlingar och decennier.

    Stafettkarnevalen är en unik tillställning. Där deltar alla skolor i Svenskfinland i löptävlingar tillsammans. Men karnevalen handlar inte bara om att springa och växla. En lika viktig tävling utspelar sig på läktarna. Här får man äta lakrits och skrika sig hes när man hejar på sin skola.