Hoppa till huvudinnehåll

Förodling – nypotatis och vårens läckra salladsbord

Förodling – nypotatis och vårens läckra salladsbord
Förodling – nypotatis och vårens läckra salladsbord Bild: Svenska Yle/Strömsö

Före du kan börja odla något som ska ut på friland, kan du odla smått ätbart på fönsterbrädet. Speciellt på våren smakar allt som har med ny, färsk och fräsch skörd att göra speciellt gott! Här är några tips för dig som vill prova!

Potatis med groddarAnne och Lotta lägger potatis i stora krukor


Nypotatis i mindre kärl
1. Först ska potatisen få groddar! Låt sättpotatisen vara inomhus på ett ljust ställe i ett grunt kärl (med dräneringshål i bottnen) i april-maj i 2-3 veckor. Potatisen får också fina groddar ifall temperaturen är på 12-15°C och platsen är ljus men då får man öka tiden till ca en månad.

2. Fyll bottnen på en rymlig kruka, ämbar eller låda, med hål i bottnen, med litet lecagrus samt med lucker mylla, totalt ca 20 cm. Lägg sättpotatisen i kärlet på myllan med 30-40 cm mellanrum, ifall det ryms, och täck väl med ca 10 cm mylla. Ifall du använder en kruka eller ämbar räcker det med en potatis. Vattna, men inte för mycket. Myllan får inte vara plaskvåt hela tiden, för då kan potatisen ruttna.

3. Håll kärlet hela tiden ljust och varmt. När dagarna blir varmare under våren kan du föra ut potatisen på balkongen eller terassen, men ta in till natten ifall det blir frost. Vattna, med jämna mellanrum.

4. Täck växtens skaft en eller ett par gånger med mylla under växtperioden. Den nya potatisen bildas ovanom den gamla och kan i annat fall få ljus och bli grön.

5. På ungefär ett par månader får du de första nypotatisarna, beroende på vilken potatissort du använt och i vilken temperatur de vuxit. Efter tre månader har potatisen växt färdigt.

Ett plastämbar eller lerkruka på 5-10 liter ger ca 1-2 kg potatis.

Lotta förbereder sallatslandet class=Myllan vattnasFrön som strax skall bli sådda



Odla skott för vårens grönsallad
Den fräscha vårsalladen är nog det bästa! Du kan prova odla t.ex. rucola (senapskål), broccoli eller annan kål, rädisa, fältsallat (vintersallat), olika vanliga sallatssorter, rödbeta och röd och grön mangold. För att få något extra gott till sallaten kan man odla olika japanska kålsorter så som Kyona d.v.s. majroveblad (sort Mizuna), Komatsuna, Choy sum och Pak Choi d.v.s. sellerikål.

Så fröna på ett några centimeter tjockt mullager, i ett större, flakt kärl. Allra bäst fungerar breddsådd i en låda med litet kant, så som en avsågad trälåda. Kontrollera att lådan har hål i bottnen eller ifall du täcker bottnen med plast, stick då hål i plasten. Kom ihåg att lägga något skyddande under lådan så att inte fukten förstör fönsterbrädet!

Fyll sålådan med färdigt vattnad, passligt fuktig, gärna litet sandhaltig mylla. Strö över fröna och ifall de är stora kan du sticka ner dem litet grann med en penna och täppa lätt igen hålet med fingrarna. Ifall fröna är väldigt små lönar det sig att strö dem över jordytan och därefter sila över ett tunt lager med fin sand eller sandhaltig mylla. Annars kan det täckande mullagret lätt bli för tjockt. Du kan också göra små fåror i myllan med fingret och strö större frön ner i dem. I.o.m. att du använder bladen då de är små, behöver inte rotsystemen mycket utrymme för att utvecklas och därför kan du så tätare än vad det kanske står på påsen.

Anne och Lotta sår sallatFrön strödda över myllan

Ifall det finns risk för att lådan torkar upp för fort, (d.v.s. ifall du har det varmt inne eller lådan står ovanför ett varmt värmeelement) kan du täcka den med genomskinlig plast tills fröna har grott. Först kommer två hjärtblad och därefter först de "riktiga" bladen. Alla blad kan ätas men det lönar sig att vänta tills de riktiga bladen är någon centimeter stora (beroende på vad du odlar). Knip av bladen, skölj dem och lägg med dem i salladen. Beroende på sorten, ljusmängden och temperaturen tar det mellan två och fyra veckor innan bladen är tillräckligt stora. Den röda mangolden smakar litet grann som rödbeta, rucolan har en skarpare smak och vintersallaten smakar milt av nöt. Supergott!

Man kan så frön i pottar gjorda av papp så som äggkartonger, wc-pappersrullar m.m. Filbyttor och mjölkförpackningshalvor går också bra. I plastkärl är det bra att göra dräneringshål och pottar gjorda av papp kräver mer vattningstillsyn är plastkärl. Använd tillräckligt stora kärl så att myllan inte kommer åt att torka för fort. Kom också ihåg att märka allt du sått så att du vet vad som kommer upp var!

Salladstillbehör kan du ju odla hela sommaren, och det lönar sig också att så frön alltid nu och då för att hela tiden få färsk skörd. Den godaste aromen har de små bladen på försommaren. I slutet av sommaren blir de små nyvuxna bladen hårdare och smaken är inte mer lika mild.

Här har sallaten redan börjat växaDe här sallatsbladen kan man redan smaka på

Med i denhär salladsblandningen kan du ta med av det som den vilda naturen bjuder på, så som nya, färska maskrosblad. Välj helst sådana blad som inte är så flikiga. Ifall du tycker att maskrosen är för bitter kan du ta bort mittnerven. Ängssyran passar utmärkt som krydda till sallaten och kirskålen ger en underbar fräsch doft! Med i sallaten kan du också sätta små blad av daggkåpa, svartavinbär, björkens mössöron, något enstaka granskott, samt småblad av hallon, smultron eller jordgubb.

Mycket av de vilda vi ser i naturen är ätbart, men kontrollera först att du känner till växten du tänkt plocka. När du samlar vilda växter kontrollera att platsen inte är nära vägar, odlingsmark som besprutas, gödselstackar eller uthus.

Prova, smaka, njut och hitta dina egna favoriter!

Här växer mangold Krukor med sallat

Trädgård och natur

  • Fastlagscharlotte

    Fastlags-Charlotte

    Årets fastlagsbulle är en tårta! Den har alla de rätta ingredienserna för succé: kardemummakaka, grädde och en extragod hemgjord mandelmassa.

  • fastlagsbulle med grädde

    Fastlagsdagar med backe och bullar

    Karneval, pulka och sexigt ätande av fastlagsbullar.

    Fastlagen är de tre dagar som kommer före den fyrtio dagar långa påskfastan. För dem som inte följer kyrkoåret är fastlagen dagar att åka pulka och frossa i bulla.

  • fastlagsbulle med grädde

    Från köttsöndag till askonsdag

    Vad är fastlag egentligen?

    Fastlagen består av söndagen, som förr också kallades köttsöndagen, blåmåndagen (också det av tyskans blauer Montag, vilket troligen syftade på att tyska kyrkor pryddes med blå textiler under fastan) och fettisdagen, dvs dagen då det fick ätas mycket fet och kraftig mat, som t.ex. ärtsoppa med fläsk, lyxmat för allmogen förr.

  • Tom mage - kurr och fasta

    När det kurrar i magen.

    När Pippi Långstrump, Tommy och Annika blir strandsatta på en öde ö skickar de ut flaskpost med ett meddelande om att de försmäktar utan snus, inte mat. Barnen kommer lyckligtvis hem innan de svälter ihjäl, men med tomma magar. Vad är detta fenomen och hur påverkar det oss? Kan tom mage vara ett tillstånd värt att pröva på frivilligt?

Nyligen publicerat

  • skäggmes fotograferad i ruskis i borgå 20.01.16

    Sällsynt fågelgäst i Borgå

    Fågelskådare utmanar kylan för sällsynt glimt av skäggmesen.

    De senaste dagarna har fågelskådarna utmanat kylan för att få en sällsynt glimt av den färggranna skäggmesen i Ruskis.

  • sångsvanar står på en åker

    Sångsvanen väljer ett varmt och isfritt Finland

    Flyttfåglarna har flyttat rekordsent i år.

    Både sångsvanarna, kanadagässen och fiskmåsarna föredrar att än så länge stanna i Finland. Jämfört med december i fjol har de tre fågelarterna observerats dubbelt fler gånger i december i år. Dessutom på flera olika ställen i Östnyland.

  • Vitkindade gäss

    Gässen ser ut klara sig med livet i behåll

    Miljöcentralen i Helsingfors vill inte döda gäss.

    Miljöcentralen vid Helsingfors stad säger nej till att minska på gåsbeståndet och förespråkar istället stängsel. Över 40 fullmäktigeledamöter kräver i en motion att antalet vitkindade gäss i staden minskar.

    4