Hoppa till huvudinnehåll

Narkolepsi och vävnadstyp

gäspande pojke Bild: YLE/Mika Kanerva

Stämmer det att alla med narkolepsi har vävnadstyp HLA-DR2? Är det vävnadstypen som är förklaringen till att en del, men inte alla, barn insjuknade i narkolepsi efter H1N1-vaccinen? Har de insjuknade barnens vävnadstyp undersökts? Kan man kontrollera om man själv hör till riskgruppen?

Läs doktorns svar.

Det stämmer att den nämnda vävnadstypen, HLA-DR2, verkar vara ett villkor för att en person ska kunna insjukna i narkolepsi, bland vithyade. Hos färgade, däremot, hittas narkolepsipatienter med andra vävnadstyper.

Idag undersöker man ofta vävnadstypen på DNA-nivå och inte genom att undersöka cellytans struktur. Man talar då om vävnadstyp HLA DQB1*0602, som står i samband med en form av narkolepsi utan samtidig förekomst av kataplexi.

De finländska barn som efter H1N1-vaccinen insjuknade i narkolepsi har undersökts och har alla visat sig ha vävnadstypen HLA DQB1*0602.

HLA DQB1*0602 är dock en ganska vanlig vävnadstyp hos oss. Ca 20 % av alla finländare har den, medan bara en bråkdel av dem insjuknar i narkolepsi.

Den speciella vävnadstypen är alltså en av orsakerna till att bara vissa barn och ungdomar insjuknat, men ytterligare någon faktor, förutom vaccin och vävnadstyp, behövs för att förklara de ökade fallen av narkolepsi.

Vävnadstypen bestäms med hjälp av ett blodprov. När det gäller den aktuella vävnadstypen tas provet framför allt vid misstanke om narkolepsi. Ett negativt svar utesluter så gott som säkert narkolepsi och man får då söka förklaringen till symptomen någon annanstans.

Läs mera om narkolepsi.
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Kommentarer

Läs också

Webbdoktorn

  • Testikelcancer

    Vad alla unga män borde känna till.

    Av någon ännu okänd anledning ökar antalet testikelcancerfall hos unga män oroande mycket. Lär dig känna igen symptomen och ta som vana att regelbundet undersöka dina testiklar så att du kan upptäcka förändringar.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Sjuka barn och unga

    Allt från näsblod till narkolepsi.

    På Webbdoktorn hittar du information om sjukdomar som kan drabba små och lite större barn, allt från RS-virus, som kan vara livshotande för de allra minsta, till akne, som kan vara nog så jobbigt för de större. Kom ihåg att du alltid kan ringa 112 om du är riktigt orolig.

  • Hypotyreos

    Trött, glömsk och frusen? Hur funkar din sköldkörtel?

    Trött, glömsk och frusen? Om sköldkörteln inte fungerar som den ska går hela kroppen på sparlåga, med bland annat viktuppgång, förstoppning, energilöshet och minnesprolem som följd.

  • Basedows sjukdom

    Sköldkörtensjukdomen som ger struma och utstående ögon.

    Sköldkörtelöverproduktion, struma och utstående ögon är symptomen vid Basedows sjukdom. Den vanligaste patientgruppen är kvinnor på mellan 30 och 40 år.

  • Sjögrens syndrom

    Torr mun och torra ögon.

    Sjögrens syndrom är en autoimmun och kronisk reumatisk sjukdom, där kroppens eget immunsystem angriper tårkörtlarna och spottkörtlarna. De främsta symptomen är torra ögon och torr mun. Onormal trötthet hör ofta till sjukdomsbilden.

  • B12-vitaminbrist

    Neurologiska symptom är vanliga.

    Domnade fötter, ostadig gång, en känsla av att ha sockor på de bara fötterna eller luftkuddar under dem kan vara symptom på en nervskada till följd av B12-vitaminbrist. De neurologiska störningarna kan komma i ett tidigt skede och kan vara bestående.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Starr (gråstarr, katarakt)

    Har världen förlorat sina färger? Har du svårt att se i mörker eller att hitta glasögon som passar? Bländar mötande bilars strålkastare dig? Kanske dags att uppsöka en ögonläkare.

  • Glaukom (grönstarr)

    Glaukom är en lömsk sjukdom som i början inte ger några symptom alls, men som obehandlad kan leda till en betydande synnedsättning. I 40-årsåldern borde alla låta kontrollera sina ögon.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

Nyligen publicerat

  • Här samlas både levande och döda vid matbordet

    Farfar syns inte, men finns här ändå, säger Thang Ngyuen.

    En gång om året eldar Thang Nguyen upp en bunt sedlar ute på balkongen. Det är hans sätt att skicka pengar till andra sidan och den andliga världen där hans farfar och alla andra döda släktingar finns.

  • Fråga endokrinologen Otto Knutar!

    Ring in redan fr.o.m. klockan 19.

    Radiodoktorn gästas på onsdagen den 4 maj av endokrinologen Otto Knutar. Ställ dina frågor anonymt här.

  • Varför bygga en institution mitt i skogen?

    Siv Fagerlund minns Kårkullas första årtionden.

    Siv Fagerlund kom som kurator till Kårkulla 1965. Nu har hon tillsammans med sina gamla arbetskamrater Christina Grönholm, Tettan Lindqvist och Birgitta Rittinghaus gett ut boken Kårkullas tidiga år. Den kunde ha blivit full med text men den blev full med bilder.

  • Jag vill läsa din mentalvårdsberättelse

    Radioteatern återskapar Lappvikens sjukhus.

    Under Konstens natt öppnar Radioteatern en del av utrymmena i Lappvikens nedlagda mentalsjukhus och återskapar rum och röster från svunna tider. Kan du hjälpa till genom att berätta dina minnen som patient, anhörig eller vårdare? Skriv din berättelse här.