Konditionsgranskning

En vanlig uppfattning är att ett 1980-tals hus är relativt nytt trots att det faktiskt är drygt 30 år gammalt. Under en så lång tid hinner det hända en hel del. Gårdshuset följer med Mikael Anderssén som känner ett 80-tals hus på pulsen. Han konstaterar att det är i relativt gott skick, men i behov av en ytrenovering.

...Riskbedömning vs. Konditionsgranskning...

Undersökningen vi gör är en riskbedömning, som är en lättare variant av konditionsgranskning. Vid en riskbedömning går man igenom tillgängliga ritningar och andra dokument som kan berätta om hur byggnaden är konstruerad samt vilka material som använts inne i väggar, tak och golv. Vidare gör man en okulärbesiktning, vilket innebär att man tittar på ytor och områden som man av erfarenhet vet är speciellt utsatta. Man kan också provborra för att undersöka ställen där typiska fuktskador och andra skador brukar uppstå. Provborrningarna görs främst på ställen som inte skadar synliga ytor. Till exempel under en tröskel eller ett skåp.

Fogarna i kaklet undersöks för sprickorGolvbrunnens kollas för fuktskador

...Fuktmätning...

Fuktmätningar vid riskbedömning görs med olika typer av instrument. Den enklaste är en ytfuktmätare. Som namnet säger mäter man materialet på ytan, sedan uppskattar man fuktigheten inne i materialet på basen av materialets ledningsförmåga. Ju fuktigare material desto bättre ledningsförmåga och högre avläsningsvärde. Mera exakta värden får man med mätare som är utrustade med mätpunkter eller mätstickor som mäter relativa fuktigheten, men det innebär att man borrar hål i materialet.

Fogarna i kaklet undersöks för sprickorGolvbrunnens kollas för fuktskador Ett hål i syllen class=Riktning över fasadAllt i sin ordning

...Bedömning av ytor ...

Ytornas skick bedöms genom att man helt enkelt tittar på materialet och bedömer skicket på basen av sprickor, missfärgningar, lösa materialdelar och andra skavanker.

...Teknik...

Teknik som ofta kunde förbättras eller kompletteras i ett 80-tals hus är ventilationen. Har man ett hus med kallvind/bruksvind så är det relativt lätt att installera ett nätverk för till och frånluft. För att få ett riktigt bra system bör det även omfattas av en luftväxlare med värmeåtervinning. Storleken på värmeväxlaren är beroende av storleken på huset, antal rum och mängden luft som skall bytas. Ett normalt mått på ett ventilationsaggregat för ett medelstort egnahemshus är 600x600 och det kan monteras t.ex. på ett högt skåp med samma mått. Den lokala ventilationsplaneraren kan hjälpa till med dimensionering av nätverk och värmeväxlare.

Riktning över huset
(Expert: Johan Ångerman)

Publicerad . Uppdaterad