Hoppa till huvudinnehåll

Finlandiapriset till Rosa Liksom

Bild: Yle

Författaren Rosa Liksom får årets Finlandiapris för verket Hytti nro 6, eller fritt översatt Kupé nr 6. Teaterchef Pekka Milonoff som var enväldig domare beskriver boken som en tät, poetisk och mångbottnad historia.

Liksom har en förmåga att göra älskvärda och identifierbara människor av udda och knäppa personer, säger Milonoff. Hon är suverän på att "överdriva behärskat".

Rosa Liksom är överlycklig över utmärkelsen.

- Det är en så fin upplevelse att en gång i livet få Finlandiapriset, säger hon.

Hytti nro 6 är berättelsen om ett möte mellan öst och väst, om en ung finsk kvinna och en rysk man som träffas i en tågkupé under en resa på transsibiriska järnvägen. Liksoms avsikt med berättelsen är att locka oss att inleda samtal med människor som vi inte känner.

- Speciellt med sådana som kommer från våra grannländer - Sverige, Ryssland, Estland och Norge. När olika slags människor börjar prata lär de känna varandra. Om vi förstår varandras kultur och livsstil, så blir vårt eget liv bättre, är hennes åsikt.

Förälskad som 16-åring

Rosa Liksom (urspr. Anni Ylävaara) är född i Övertorneå 1958. Hon är numera bosatt i Helsingfors. Hon har studerat antropologi och samhällsvetenskaper i Helsingfors, Köpenhamn och Moskva.
Förutom författare är hon även bildkonstnär - hon gav ut sin första bok år 1985 och höll sin första utställning samma år. På 1990-talet började hon dessutom göra filmer.

Den värld som hon skildrar i Hytti nro 6 blev hon bekant med redan i tonåren.

- Jag var 16 år när jag första gången reste till Ryssland. Jag gick i gymnasium i Rovaniemi och reste med buss till Murmansk - det var under vodkaturisttiden - och blev förälskad i den märkliga livsstilen där.

Sedan dess har Ryssland - dess kultur, språk och samhällsliv - varit Liksoms hobby.

- Det är så pass annorlunda jämfört med livet här i Finland. Och jag gillar den absurditet som härskar både i dagens Ryssland och det gamla Sovjet.

Rosa Liksoms litterära produktion omfattar romaner, noveller, dramatik och barnböcker, och hon är översatt till nästan 20 språk. På svenska finns bland annat Paradis Ultra light, Go Moskva go, Station Gagarin och Frusna ögonblick.

Tidigare har Liksom tilldelats bland annat WSOY:s litteraturpris, Kalevi Jänttis litteraturpris och Statens litteraturpris.

Bara kvinnor
Alla sex Finlandiakandidater var i år kvinnor - ingen av dem var svenskspråkig. Finlandiapriset utdelas av Finlands bokstiftelse som erkänsla för en meriterad finländsk roman. Den ska vara författad av en finländsk medborgare). Prissumman är skattefri och går på 30 000 euro.

Priset instiftades år 1984. I början tävlade också fackböcker vid sidan av skönlitteraturen om priset. År 1989 instiftades Fack-Finlandia-priset för fackböcker. Från och med år 1993 har endast romaner kunnat få Finlandiapriset. Läs mer på Rosa Liksoms
Läs också: Alla Finlandiakandidater är kvinnor

(Av Sara Langh)

Kommentarer

  • Naturväktarnas bildblogg

    I bloggen samlar vi lyssnarnas bilder från våren 2016.

    Här samlar vi ett urval av lyssnarnas bilder från Naturväktarnas program under våren och försommaren 2016.

  • Lek och stoj har flyttat in på Ekåsen

    Mäntykotos barn huserar numera i den gamla stenbyggnaden.

    På platsen Mäntykoto daghem tidigare fanns finns bara en tom tomt kvar. Barn och daghemspersonal fick istället flytta till Ekåsens område där det råkade finnas lediga lokaler.

  • Karatefullträff: Helena Kuusisto klar för EM-final

    Gör upp om guldet med hemmahoppet Anne Laure Florentin.

    Det blir minst silver för Helena Kuusisto i karate-EM i Montpellier. I semifinalen besegrade hon Dragana Konjevic från Montenegro – i lördagens final ställs hon mot hemmahoppet Anne Laure Florentin.

Läs också

Nyligen publicerat

  • "Vi hade tyllkjolar före Sex and the City"

    Jaana Varkki-Terho skapar festmode med parisisk känsla.

    Jaana Varkki-Terho från Muotikuu i Åbo, där alla hennes designade kläder sys, berättar att hon hade tyllkjolar före den amerikanska tv-serien Sex and the City. Nu inför vårens och sommarens fester visar hon sina nyaste kreationer.

  • Varför måste mamman dö?

    I animerade filmer av idag dör mamman.

    I animerade filmer lever mammorna farligt – de blir skjutna, de dödas med spjut, de blir uppätna, de drunknar, eller så dör de oförklarligt nog från en scen till en annan. Varför har det blivit så?

  • Är du en vardagsspion?

    Anne Hietanen filosoferar kring självutnämnda poliser.

    Är du en vardagsspion? En självutnämnd polis? En ordningsman utsänd av Lifvet självt? Skulle hela samhällstaket ramla ihop utan dig? Skulle det bli kaos? Ja, det skulle det! Därför jobbar du 24/7. Aldrig ledig. Vardagsspion? Fnys! Snarare vardagshjälte.