Hoppa till huvudinnehåll

Ulcerös kolit

toalettbesök Bild: iStock/innovatedcaptures

Ulcerös kolit (sårig tjocktarmsinflammation, colitis ulcerosa) är en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom som ger diarréer, som kan vara blodiga eller slemblandade. I Finland diagnostiseras ca 25 nya fall per år. De flesta patienterna är i 20–30-årsåldern när sjukdomen bryter ut.

Ulcerös kolit hör till gruppen inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD, inflammatory bowel disease), dit också Crohns sjukdom och mikroskopisk kolit hör.

Ulcerös kolit är en autoimmun sjukdom, där kroppens eget immunförsvar angriper tarmslemhinnan.

Risken att få ulcerös kolit är större om en nära släkting har sjukdomen.

Vid colitis ulcerosa är tarmens slemhinna inflammerad och sårig. Inflammationen kan begränsa sig till ändtarmen eller en del av tjocktarmen eller sträcka sig längs hela änd- och tjocktarmen. I motsats till Crohns sjukdom drabbas dock inte tunntarmen. Ifall inflammationen begränsar sig till ändtarmen talar man om ulcerös proktit.

Symptom

Ulcerös kolit ger upphov till långvariga diarréer, som kan vara blodiga och/eller slemblandade.

I lindriga fall har patienten avföring ett par gånger om dagen. I svåra fall kan patienten ha diarréer med ett par timmars mellanrum, ibland även nattetid. Behovet att gå på toaletten kommer ofta hastigt på.

Ifall inflammationen bara förekommer i ändtarmen eller tjocktarmens sista del kan blod vara det enda symptomet och patienten kan till och med ha förstoppning.

Patienterna har ibland kolikartad värk, som dock sällan är alltför svår.

Typiskt för sjukdomen är att perioder med diarré, vilka kan räcka från ett par veckor till flera månader, åtföljs av symptomfria perioder. Ibland kan patienten vara utan besvär i flera år, innan sjukdomen igen blir aktiv. En del av patienterna har dock symptom hela tiden.

Till följd av blödningarna anemiseras patienterna ofta.

Lindrig och medelsvår kolit påverkar sällan allmäntillståndet nämnvärt.

Vid svår (fulminant) ulcerös kolit stiger infektionsvärdena (sänkan och CRP) och hemoglobinet kan sjunka ordentligt. Patienten har snabb puls, temperaturstegring, buksmärta och nedsatt allmänkondition.

Patienter med ulcerös kolit kan också drabbas av komplikationer i andra organ, såsom leder, ögon, hud och gallvägar.

Diagnos

Diagnosen ställs på basis av provbitar tagna vid en koloskopi (endoskopisk undersökning av tarmen). Blodprov (bl.a. Hb och sänka) ger tilläggsinformation om hur svår inflammationen är.

Risker med colitis ulcerosa

Förutom att sårig tjocktarmsinflammation naturligtvis är en jobbig sjukdom kan en svårt inflammerad tarm i värsta fall övergå i någonting som kallas toxisk megakolon. Vid detta tillstånd töjer den sjuka tarmväggen och börjar släppa ut bl.a. vatten, proteiner och giftiga ämnen i bukhålan, vilket är ett livshotande tillstånd.

En fulminant inflammation kräver alltid sjukhusvård. Ifall inflammationen med hjälp av mediciner inte kan fås att lugna sig inom några dagar opereras tarmen, för att undvika att en toxisk megakolon utvecklas.

Feber, buksmärtor och nedsatt allmäntillstånd och symptom på chock, dvs. snabb puls (takykardi), lågt blodtryck och virrighet kan vara symptom på toxisk megakolon. En patient med dessa symptom ska omedelbart föras till sjukhus.

En aktiv inflammation under en längre tid höjer risken för tjock- och ändtarmscancer. Därför uppmanas alla patienter att med jämna mellanrum (åtta år efter diagnos och därefter med 1-3 års mellanrum) genomgå en kontrollkoloskopi.

P.g.a. risken för toxisk megacolon och cancer är det viktigt att hitta en medicin som håller sjukdomen i schack

Behandling

Sjukdomen går inte att bota, men man strävar efter att dämpa inflammationen när den är aktiv och förebygga nya sjukdomsperioder. Vid behandlingen av ulcerös kolit används flera olika typer av läkemedel och medicinen väljs ut beroende av hur svår inflammationen är. Om medicinerna inte hjälper tillräckligt måste den sjuka delen av tarmen opereras bort.

Läkemedel

Ifall inflammationen endast sträcker sig till ändtarmen eller den sista delen av tjocktarmen kan det räcka med lokalbehandling, där läkemedlet tas i form av stolpiller eller minilavemang (klysma).

Vid lindrig tjocktarmsinflammation används mediciner i tablettform, framförallt sulfasalazin (Salazopyrin). För personer som inte tål sulfan i Salazopyrin finns alternativen mesalazin (t.ex. Asacol) och olsalazin (Dipentum).

Vid medelsvår ulcerös kolit behövs ofta kortison i tablettform. P.g.a. de biverkningar som kortison har kan dock medicinen inte tas hur länge som helst.

Ifall kortisontabletter inte är tillräckliga eller inte kan användas är följande steg mediciner som dämpar immunförsvaret, t.ex. cyklosporin eller det nyare s.k. biologiska läkemedlet infliximab (Remicade), som ges på sjukhus. Mediciner som minskar immunförsvaret, ökar tyvärr också mottagligheten för infektioner.

När inflammationen lugnat ner sig avslutar man medicineringen med de starkare medicinerna och fortsätter med sulfasalazin, mesalazin eller olsalazin.

Förutom de mediciner som dämpar inflammationen behöver patienten ofta ta läkemedel som bromsar tarmfunktionen, dvs. loperamid (t.ex. Imodium).

I svåra fall krävs dropp för att säkra vätske- och näringstillförseln och för att låta tarmen vila. Mot anemin kan transfusion av röda blodkroppar ges.

Operation

Om sjukdomen är så svår att mediciner inte biter måste den sjuka delen av tarmen opereras bort. Ofta krävs två eller tre operationer och mellan dem behöver patienten ofta en tillfällig stomi (”påse på magen”), till vilken tunntarmen leds.

Ifall ändtarmen är frisk kan tunntarmen senare ledas ner till och sys fast i ändtarmen.

Om ändtarmen är inflammerad och måste tas bort finns möjligheterna att göra en s.k. bäckenreservoar, dvs. göra en ny ändtarm av tunntarmens sista del. Ibland måste stomin bli permanent.

En operation kan göra att patienten för gott slipper medicinerna och att risken för toxisk megakolon och tjock- eller ändtarmstarmscancer försvinner. Eftersom det handlar om ett ganska stort ingrepp väljer man dock inte operation förrän efter noggrant övervägande tillsammans med patienten.

Ifall toxisk megakolon uppstår opereras tarmen omedelbart. Tarmen opereras också ifall man hittar cancer eller ett förstadium till cancer.

Näring

De flesta läkare anser inte att ulcerös kolit blir bättre eller sämre av några speciella födoämnen. Många patienter tycker dock att de själva mår bättre om de lämnar bort vissa maträtter. Eftersom ätande ofta provocerar fram anfallen händer det att patienterna inte äter tillräckigt och blir undernärda. Om man vill lämna bort vissa födoämnen ska man se till att man åtminstone får i sig tillräckligt med kalk, vitaminer och mineraler, vid behov som tillskott. Järntillskott behövs ofta.

Ibland händer det att laktosintolerans eller celiaki ligger bakom en del av symptomen. Vid misstanke om dessa sjukdomar ska saken utredas.

Stress, sömnbrist och alkohol anses förvärra symptomen.

Läs om hur en koloskopi går tillDe medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Kommentarer

Inlagt av

Jag led av kolit (colitis ulcerosa + fissura ani) i yngre år och även senare. Så småningom kom jag på,att att det var friterad och stekt lök som jag ej tål. När jag undviker löken är allting ok. Annars kan jag äta nästan vad som helst. Detta kunde vara någoting att tänka på.

Inlagt av

Genom koloskopi i maj i år diagnosticerades jag för lindrig kolit.Under perioden februari-maj hade jag ca 7 omgångar med diareer.De varade mellan 2-5 dagar.
Sedan juni har jag inte haft några problem.

  • Familjen Bush stöder inte Trump

    Ex-presidenter har tidigare stött republikanernas kandidat.

    Den blivande presidentkandidaten för republikanerna, Donald Trump kan inte vänta sig något stöd från de två tidigare republikanska presidenterna George Bush den äldre och George Bush den yngre.

  • HS och IL: Orpo får stöd i riksdagsgruppen

    xx

    Inrikesminister Petteri Orpo som i onsdags gav sig in i Samlingspartiets ordförandekamp har ett starkt stöd inom partiets riksdagsgrupp, rapporterar både Helsingin Sanomat och Iltalehti.

Läs också

Webbdoktorn

  • Testikelcancer

    Vad alla unga män borde känna till.

    Av någon ännu okänd anledning ökar antalet testikelcancerfall hos unga män oroande mycket. Lär dig känna igen symptomen och ta som vana att regelbundet undersöka dina testiklar så att du kan upptäcka förändringar.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Sjuka barn och unga

    Allt från näsblod till narkolepsi.

    På Webbdoktorn hittar du information om sjukdomar som kan drabba små och lite större barn, allt från RS-virus, som kan vara livshotande för de allra minsta, till akne, som kan vara nog så jobbigt för de större. Kom ihåg att du alltid kan ringa 112 om du är riktigt orolig.

  • Hypotyreos

    Trött, glömsk och frusen? Hur funkar din sköldkörtel?

    Trött, glömsk och frusen? Om sköldkörteln inte fungerar som den ska går hela kroppen på sparlåga, med bland annat viktuppgång, förstoppning, energilöshet och minnesprolem som följd.

  • Basedows sjukdom

    Sköldkörtensjukdomen som ger struma och utstående ögon.

    Sköldkörtelöverproduktion, struma och utstående ögon är symptomen vid Basedows sjukdom. Den vanligaste patientgruppen är kvinnor på mellan 30 och 40 år.

  • Sjögrens syndrom

    Torr mun och torra ögon.

    Sjögrens syndrom är en autoimmun och kronisk reumatisk sjukdom, där kroppens eget immunsystem angriper tårkörtlarna och spottkörtlarna. De främsta symptomen är torra ögon och torr mun. Onormal trötthet hör ofta till sjukdomsbilden.

  • B12-vitaminbrist

    Neurologiska symptom är vanliga.

    Domnade fötter, ostadig gång, en känsla av att ha sockor på de bara fötterna eller luftkuddar under dem kan vara symptom på en nervskada till följd av B12-vitaminbrist. De neurologiska störningarna kan komma i ett tidigt skede och kan vara bestående.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Starr (gråstarr, katarakt)

    Har världen förlorat sina färger? Har du svårt att se i mörker eller att hitta glasögon som passar? Bländar mötande bilars strålkastare dig? Kanske dags att uppsöka en ögonläkare.

  • Glaukom (grönstarr)

    Glaukom är en lömsk sjukdom som i början inte ger några symptom alls, men som obehandlad kan leda till en betydande synnedsättning. I 40-årsåldern borde alla låta kontrollera sina ögon.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

Nyligen publicerat

  • Mental kondomallergi

    Försvinner ståndet när kondomen tas fram?

    Försvinner ståndet när kondomen tas fram? Det är ett vanligt problem för många, men som tur finns det vissa knep man kan prova på.

  • Invandrarbarn får oftare adhd-diagnos

    Diagnosen är fem gånger vanligare än för andra barn.

    Diagnosen är fem gånger vanligare bland invandrarbarn än för andra barn i Finland. Särskilt barn vars föräldrar kommit från utvecklingsländer har en större andel adhd-diagnoser.