Karpaltunnelsyndrom

Bild: YLE/Jessica Edén

Om fingrarna domnar under natten kan det vara ett tecken på att en nerv i handloven är i kläm. Tillståndet kallas karpaltunnelsyndrom. Ibland måste handleden opereras för att besvären ska försvinna.

Karpaltunnelsyndrom drabbar framför allt tummen, pekfingret och långfingret och symtomen utvecklas under en längre tid.

Får man plötsliga känselbortfall i handen kan det vara tecken på någonting annat som behöver undersökas. Att händer eller armar domnar nattetid kan också bero på att man helt enkelt legat i en felaktig ställning.

Karpaltunneln

Karpaltunneln (canalis carpi) är en kanal i handflatssida av handleden. Karpaltunneln omges av handlovens ben medianusnerven, som innerverar tummen, pekfingret, långfingret och den del av ringfingret som gränsar mot långfingret.

Vid karpaltunnelsyndrom har det av någon anledning blivit för trångt i den smala tunneln och medianusnerven har kommit i kläm.

Varför får man karpaltunnelsyndrom?

Karpaltunnelsyndrom kan uppstå akut vid frakturer i handleden, vilka förorsakar svullnad. När svullnaden har lagt sig försvinner besvären.

Karpaltunnelsyndrom kan uppkomma i slutet av graviditeter. Efter att babyn har fötts försvinner besvären efter hand.

Karpaltunnelsyndrom kan småningom uppkomma om man under en längre tid belastar handleden för mycket i t.ex. arbetet. Arbete med vibrerande verktyg, arbete som kräver stor kraft och rörelser som upprepas och där handleden ofta böjs åt någotdera hållet ökar risken för syndromet. Däremot är det inte helt bevisat att tangentbordsarbete och musanvändning skulle öka risken.

Det finns en viss ärftlig predisposition för syndromet. Övervikt, diabetes, reumatoid artrit, njursvikt och obehandlad sköldkörtelunderfunktion ökar risken för karpaltunnelsyndrom.

Hos många patienter hittar man ingen klar orsak till att tunneln blir för trång.

Karpaltunnelsyndrom är vanligast hos personer som är i medelåldern eller äldre och mer än dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män.

Karpaltunnelsyndrom uppkommer oftare i den hand man använder mera, men kommer hos ca. en tredjedel av patienterna i båda händerna.

Symptom

Domningar i framför allt tumme, pekfinger och långfinger är det första symptomet på karpaltunnelsyndrom. Domningarna brukar vara som värst nattetid och lättar om man skakar handen eller masserar handleden.

När tillståendet framskrider försämras känseln och finmotoriken. Tummen klarar inte längre av pincettgrepp och det blir svårt att lyfta upp små föremål mellan tumme och pekfinger. Fingrarna brukar kännas lite fumliga och det kan t.ex. vara svårt att knäppa knappar.

Ibland kan handen kännas kall eller svullen eller värka. Värken kan också stråla upp i armen.

Om förträngningen inte behandlas leder den så småningom till en atrofi av den s.k. thenarmuskeln vid tummens bas. Den rundning som på handflatssidan normalt finns nedanom tummen plattas ut och på handryggens sida uppstår en fördjupning mellan tummens och handens ben.

Vad kan man själv göra?

Ofta räcker det att vila handen och undvika arbete som anstränger handleden på fel sätt. Om man sitter mycket framför datorn kan man skaffa ett armstöd eller använda båda händerna turvis.

En skena eller en elastisk binda som håller handleden i en rak ställning under natten brukar vara till hjälp. Stödet kan vid behov användas också dagtid.

Om besvären trots detta fortsätter eller blir värre ska man söka sig till läkare.

Vad kan läkaren göra?

Ibland kan förträngningar i nacken eller armbågen ge liknande besvär som karpaltunnelsyndrom. För att fastställa att besvären kommer från handleden och kontrollera hur nerverna mår kan läkaren göra olika test där han undersöker känseln i fingrarna och böjer och trycker på handleden för att provocera fram symptomen.

För att komma till en säker diagnos kan en ENMG-undersökning av nervbanorna göras. Om man besluter sig för att operera handleden görs alltid en ENMG-undersökning före ingreppet.

Ibland kan en kortisoninjektion lindra besvären. Kortison kan bl.a. användas som tillfällig hjälp vid svåra symptom under graviditet.

Operation

Armen töms på blod Bild: YLE/Jessica Edén
Om besvären trots konservativ vård inte försvinner opereras handleden.

Operationen utförs av en handkirurg eller ortoped.

Operationen sker oftast i lokalbedövning och i s.k. blodtomhet, vilket betyder att man före ingreppet pressar blodet ur armen och håller det borta med hjälp av en manschett.

Nerven är frilagd. Bild: YLE/Jessica Edén
Vid operationen skär man av ledbandet som täcker karpaltunneln och frilägger nerven. Ledbandets ändar växer så småningom fast vid varandra, men blir längre än förut och ger mera utrymme för nerven.

Efter operationen får man ett tryckförband för att förhindra blödningar och svullnader.

Såret sys ihop. Bild: YLE/Jessica Edén
Stygnen tas bort efter 7 – 10 dagar och då börjar man effektivt mobilisera handleden för att förhindra sammanväxningar i senskidorna. Träning av handens muskler genom att pumpa mot motstånd ökar den försvagade muskelns styrka och motarbetar fingrarnas styvhet.

Domningarna och den eventuella värken brukar vara borta genast efter operationen. Känslan återkommer däremot långsamt, under flera veckor eller t.o.m. månader. Om nerven har varit länge i kläm kan det hända att känslan aldrig återkommer helt.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.