Imagekamp om nytt sötningsmedel

Hypen kring det nya kalorifria sötningsmedlet steviolglykosid tilltar men samtidigt pågår en kamp om hur naturlig och hälsosam bilden av sötningsmedlet ska vara.

Steviolglykosider är 300 gånger sötare än socker, helt kalorifritt och utvinns ur steviaplantans blad. I Finland har steviolglykosiderna blandats i läsk och sålts som sötningsmedel sedan EU godkände ämnet som livsmedel i december i fjol.

Kan bli stor på marknaden

Både Canderel och Hartwall har marknadsfört steviolglykosid som ett naturligt, hälsosamt och lätt alternativ.

– Det är en stor innovation, den största som har gjorts på flera år inom dryckesindustrin. Det är något helt nytt, en ny kategori, säger Hartwalls marknadsföringschef Petra Gräsbeck.

Steviolglykosid har till och med kallats för läskedrycksindustrins räddning. Vi dricker nämligen allt mindre läsk. Sedan 2000-talet har vi avstått från vart fjärde glas sockersötad läsk och för fem år sedan började vi också dricka mindre lightläsk. Nu visar steviolglykosiderna goda marknadsresultat i USA där ämnet blev tillåtet tidigare.

Fel bild

– Jag ser inte steviolglykosider som något annorlunda än de andra sötningsmedel som vi har på repertoaren i EU och därför har jag lite svårt med hypen, säger överinspektör Anna Lemström vid Jord- och skogsbruksministeriets enhet för livsmedelssäkerhet.

Livsmedelssäkerhetsverket Evira har tvingat Hartwall och Canderel att ändra sina etiketter. Enligt Evira får man inte marknadsföra steviolglykosid som stevia eftersom det för tankarna till plantan stevia rebaudiana som ämnet utvinns ur. Det är också vilseledande att kalla steviolglykosider för naturliga.

– Steviolglykosiderna har framställts genom extrahering, många processer och det man till slut har är kemiska föreningar, säger Lemström.

Den mängd steviolglykosider som enligt EU:s säkerhetsregler får användas i mat är en tiondel av det omdebatterade sötningsmedlet aspartam. Aspartam anses alltså säkrare än steviolglyksoider i större mängder. Steviolglykosidernas säkerhet ligger ungefär i mitten, på samma nivå som exempelvis sackarin.

– Utgående från marknadsföringen tror jag inte att konsumenterna vet vad steviolglykosider är, säger Anna Lemström.

Mer om steviolglykosider i Radar.
(Av Eva-Maria Koskinen )