Hoppa till huvudinnehåll

Myter om Alko och alkohol

Alko fyllde 80 år 2012. Arkivets gästbloggare, forskaren Matilda Hellman, undersöker argumenten mot Alko som man fört fram i de sociala medierna.

På Facebook startade några entusiaster nyligen en ”anti-alkoholmonopolsida”, på vilken de lägger upp åsikter och argument mot det ’fömynderi’ som de menar ett statligt alkoholmonopolbolag inbegriper.

Den finländska sociologen Pekka Sulkunen har beskrivit hur vårt traditionella nordiska välfärdssamhälle i många avseenden fungerat enligt en "pastoral modell", i vilken staten, med mandat i den representativa demokratin, vägleder medborgarna i deras agerande. Staten är den herde som "vallar" medborgarna i deras livsval; så att de inte kommer in på avvägar som kan leda till negativa konsekvenser för dem själva, deras närstående, och samhället i stort.

Jag tänker mig att det är den ovanstående modellen som Alko-motståndarna anser vara statligt förmynderi för den enskilda alkoholkonsumerande medborgaren. Istället förespråkar de ofta ett system som bygger på så gott som total tillgänglighet – d.v.s. att den enskilda konsumentens skall kunna få tag i alkoholdrycker när som helst och var som helst. Sulkunen kallar denna modell för den ’emanciperade konsumentens’. Konsumenten har frihet att göra alla beslut själv, men måste själv reglera sitt beteende så att det inte går till överdrift eller åsamkar skada för honom själv och andra.

Det här ingår förstås i allt slags mänskligt varande – alla är till syvende och sist ansvariga för sitt eget beteende. Men frågan är i vilken mån staten skall skydda oss från risker och därmed vara med och ta ansvar för att minska den självdestruktiva bördan för individen. De allra flesta avskyr tanken på att ha asbest i husväggarna, illa inspekterade flygplansmotorer, eller stora industriutsläpp som förpestar miljön. Allt detta ligger i medborgarnas intresse och är därför statens lagstadgade ansvar att övervaka och begränsa.

Alkoholmissbruk och dryckeskultur

Forskning har visat att ökade möjligheter att få tag i alkoholdrycker leder till ökad totalkonsumtion, vilket i sin tur leder till en ökad mängd alkoholrelaterade problem.

Finlands alkoholkonsumtion är idag högst i Norden. Vi dricker mer alkohol än vi någonsin gjort – årligen kring 10 liter per person räknat i ren alkohol. Vår ”torra” alkoholdryckeskultur inbegriper att majoriteten inte dricker vin till vardags, utan man dricker mer sällan, främst öl och ganska mycket starksprit. Och man dricker i avsikt att bli berusad.

Ung avsvimmad man Avsvimmad ung man Bild: Yle bildtjänst, Pekka Sipilä

Ungdomar dricker för att bli fulla

Myterna om ”de andra” och alkoholbruket

Två myter genomsyrar förespråkarna för en ännu liberalare alkoholpolitik. Båda bygger på ett argument om "de andra".

För det första: det finns en långlivad seg myt om att man skall kunna förändra det finländska drickande så att det blir mer sydeuropeiskt. Man tänker sig att ”de andra” nere i Sydeuropa, behärskar sitt drickande och har en naturlig inställning till vin som en del av måltiden.

I takt med EU-liberaliseringar, såsom avvecklandet av det totala alkoholmonopolet år 1995 (slopande av monopol på produktion, import, export och partihandel) samt slopadet av införselkvoterna år 2004, har alkoholkonsumtionen stigit. Jussi Simpura förutspådde detta redan 1989.

Europeisk vinkultur leder till finländsk storkonsumtion

Det existerar en stor skillnad mellan dryckeskulturerna i fråga om skam förknippad med berusning. Den finländska kulturen och språket innehåller många hänvisningar till berusning i positiv anda. Berusningstillståndet förhärligas, idoliseras och ältas i vardagsspråk, filmer, litteraturen osv.

Det är hask på vinet att sätta det i fisksoppan!― Akademat

Berusning förknippas med många positiva attribut: manlighet, kraftfullhet, humor. Det är djupt rotat i den finländska kulturen.

Jag har svårt att tänka mig att språket, historiska kulturalster och traditioner skulle utplånas och att nya kulturella symboler för måltidsvindrickande vanor skulle introduceras i deras ställe. Detta skulle innebära någon slags genomgripande hjärntvättning och kulturrevolution.

Den andra myten om ”de andra” är att problemen drabbar storkonsumenterna och spritdrickarna, poligubbarna , som ligger i parkerna eller låginkomsttagarna som sitter i förstäderna och super ihjäl sig eller knivhugger varandra i berusat tillstånd.

Den ena och den andra kommer dinglande och danglande med sina flaskor.― Brändödam

Man tänker sig att det bara är en liten grupp alkoholiserade personer som berörs av alkoholskador, inte de civiliserade normalkonsumenterna.

Det här stämmer inte. Fördelningen av konsumtionen är visserligen snäv: 10 % av befolkningen dricker hälften av all den alkohol som dricks. Men storkonsumenterna står bara för en minoritet – mellan en femtedel och en tredjedel – av den alkoholrelaterade sjukdomsbördan och dödligheten.

I Finland återfinns majoriteten av de skador som åsamkas av alkohol i den breda allmänheten, dvs i det stora mellanskiktet mellan dem som dricker pyttelite och dem som dricker jättemycket.

Tre långa år Samtal i sängen Bild: Screenshot ur Tv-filmen Tre långa år, 1969

Tv-filmen Tre långa år: om vad en öl efter matchen får för konsekvenser

Alko består

Alkoholen är alltså inte bara ett problem för en liten grupp missbrukare och alkoholister i Finland. Såväl den forskning som gjorts beträffande den totala negativa bördan för folkhälsa och samhälle, som den som gjorts om de strategier som fungerar för att stävja konsumtionen och därmed även de negativa konsekvenserna, visar klart att alkoholkonsumtionen bör betraktas och justeras på samhällsnivå för att de negativa konsekvenserna skall stävjas.

I klarspråk: vi får alla lunka snällt till Alko efter vinet och spriten för att den totala samhällsbördan skall stävjas. Och det är, i mina ögon, en väldigt liten uppoffring i dessa tider, då Alkobutikerna finns överallt och har ett gott sortiment och kunnig personal. Vi ÄR redan fria alkoholkonsumenter.

Det politiska uppdraget att skydda medborgarna från alkoholens skadeverkningar har försvårats de senaste femton åren och det märks direkt i konsumtions- och skadeutvecklingen. Det här är en viktig påminnelse då vårt försvagade alkoholmonopol fyller 80 år.

Matilda Hellman
forskar i frågor som berör alkohol, droger och beroende vid Helsingfors universitet.

TIPS: ”Suomi juo” (Finland dricker) är en åskådlig och klar bok om alkoholkonsumtionsutveckligen i Finland under fyrtio års tid. Boken, som är utgiven av Institutet för Välfärd och Hälsa (THL), begrundar den finska alkoholkulturen ur många olika perspektiv. Boken är redigerad av Pia Mäkelä med kolleger.

Vetenskapliga artiklar om finländsk alkoholkonsumtion- och politik kan sökas genom det elektroniska arkivet på Nordisk alkohol- och narkotikatidskrifts hemsida:

Nordic Studies on Alcohol and Drugs

Kommentarer

Inlagt av

Blir man utsatt för förmynderi så har man inte heller någon möjlighet att lära sig att själv ta ansvar för sina handlingar. I Finland finns det en djungel av restriktioner gällande alkohol, som framför att i restaurangbranchen uppnår en rent absurd detaljnivå. Hela det offentligas utgångpunkt gällande alkohol är att det är en drog som förbrukas för att bli (stup)full, och denna attityd överförs naturligtvis vidare till medborgarna.

Den dagen man lyckas avdramatisera och "vardagliggöra" alkoholen i Finland så har man också en chans att uppnå en sund alkoholkultur som inte kretsar kring missbruk. För att uppnå det krävs exempelvis att alkohol får säljas i butiken när som helst under dygnet, att man får beställa dubbelportioner alkohol på restaurangen, att det inte finns några "utskänkningsområden", att 30-åringar inte efterkrävs papper om de vill köpa mjöd (alkoholhalt 0,8%) på butiken, att alkohol får marknadsföras, att det inte finns något Alkomonopol, att alkoholskatten sänks åtminstone till dansk nivå och tusen andra saker. Att välja en flaska vin i butikshyllan ska inte vara en desto mer speciell sak än att välja en burk juice.

En alkoholpolitik som påminner den finns i dagens Finland återfinns i ytterst få länder i hela världen. I stort sett bara Finland, Sverige och Norge. Om man överallt annanstans (i ~192 länder) lyckas med att upprätthålla en sund dryckeskultur utan liknande restriktioner så finns det knappast någon orsak varför det inte skulle lyckas här också. Den typen av särförhållanden finns det ändå inte i vårt land.

Inlagt av

Det är konstigt att man forskar i och tror sig veta vad som händer i Finland om alkoholen släpps fri då det aldrig varit så. Släpp alkoholen fri 10-20 år och utvärdera efter det, först då vet forskare och andra "experter" ens vart åt det eventuellt lutar.

Inlagt av

Dessa förmyndare ska bort härifrån. Människor ska själv få bestämma över sina liv. De som anser sig ha rätten att bestämma över andra har förlorat sitt människovärde enligt mig och behöver inte längre respekteras.

Inlagt av

Problemet med Alko är, som skribenten plötsligt inser på slutet, att Alko redan finns nästan överallt. Så hur blev det riktigt med att begränsa tillgången? Samtidigt styr staten med alkoholmonopolet fokus konsumtionsvanor till de två stora kedjorna: var månne folket gör sina matinköp, om inte i den marketen som har Alko vägg i vägg. Konstigt nog tycks det också oftare vara S-marketarna som på det här sättet får "vin i matbutiken". Denna sorts skenhelighet och snedvridna förmynderi leder till ett tillstånd hos medborgarna som kallas kognitiv dissonans. Det är mycket dåligt för hjärnan. Monopolet borde avskaffas snarast.

  • Förstamajbråk och attentat i Turkiet

    Flera döda i attacker mot säkerhetsstyrkor.

    I Istanbul tog polisen till vattenkanoner och tårgas för att stoppa otillåtna demonstrationer. Samtidigt dödades poliser och soldater i attacker i södra Turkiet.

  • Dramatiken kring stadsdirektörsvalet i Karleby fortsätter

    Valet är tillbaka på ruta ett och Sannfinländarna strider.

    Stadsdirektörsvalet i Karleby har utvecklats till något av en rysare. På måndag blir det nyval och de tre huvudkandidaterna Mattila, Aho och Samaletdin ser alla ut att vara med i leken. Det tycks inte finnas någon enhällig linje och i det sannfinländska ledet är det full storm.

  • Skonsam tjäle men många beläggningskador på vägarna

    Tjälens åverkan var mindre än väntat på vägarna.

    Tjälen har varit skonsam mot de österbottniska vägarna i år meddelar NTM-centralen. Ännu för en månad sedan förvänades tjälen skada vägarna i samma utsträckning som tidigare år, men aprilvädret var bättre än väntat.

Arkivet

  • Studentglädje och alkoholrus på valborg

    Vid Havis Amanda i fyra decennier.

    Här får vi se ett vackert Helsingfors i 60-talsfärger, regniga vyer från Svenskfinland och Havis Amanda som alltid ikläs en studentmössa. Valborg är inte bara stoj och gamman, det är också alkoholförgiftade 13-åringar, bråk och olyckor.

  • O, hur härligt majsolen ler!

    Sixten Westerby på Vårdberget.

    För den som vill njuta av sång, fest och glädje beger vi oss till Vårdberget i Åbo, där första maj sjungs in. Må det sedan regna eller gassa.

  • Och valborgsvädret?

    Hurudant väder blir det när man skall ragla runt på valborg?

    Hurudant väder blir det när man skall ragla runt på valborgsmässoafton? Och blir det en mycket våt första maj-brunsch? Dessa frågor dryftades för 20 år sedan.

  • Arbetarmarscher och politiska tal

    Första maj är den viktigaste politiska högtiden.

    Första maj är den viktigaste politiska högtiden. Här följer vi med marscher från 1960-tal till 2000-tal.

  • Akademat kockar Dagen efter-mat

    Akademiska sångföreningen dyker upp efter en våt natt.

    Akademiska sångföreningen dyker upp i Maria Hackzells kök efter en våt natt. Vad är då bättre än att de får lära sig att göra dagen efter-mat. Men först en återställare.

  • Vad är baksmälla?

    Vad sker i kroppen då man dricker alkohol?

    Lämpligt till valborg tar Veckans puls reda på vad som sker i kroppen då man dricker alkohol. Och vad är riktigt baksmälla?

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Hur skyddar man sig mot radioaktiv strålning

    Kärnkraften är säker, och mot strålningen hjälper t.ex. jod.

    Innan olyckan i Tjernobyl talade man i Finland om en hypotetisk olycka i ett kärnkraftverk. Kärnkraften ansågs dock säker.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Missbildade djur i Östra Nyland

    Missbildade djur efter Tjernobyl

    Ett år efter olyckan i Tjernobyl föds många missbildade djur i Östra Nyland. Är det en slump eller har det radioaktiva nedfallet inverkat?

  • Kometen kommer

    Skräckfylld barnbok där Mumindalen hotas att förintas

    Kometen kommer är en skräckfylld barnbok där Mumindalen hotas att förintas av en stor komet. Här ser vi några klipp ur den japanska filmatiseringen

  • Ung på 1980-talet

    Att vara ung på 1980-talet var inte lättare än att vara ung

    Att vara ung på 1980-talet var inte lättare än att vara ung nu. Man var tvungen att tänka på hela den globala världen och universum då man funderade på framtiden.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död.

  • Kvinnorna på Själö

    I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Publikens Yle-minnen

    För Yles 90-årsjubileum samlat in av publikens minnen.

    I år firar vi att Yle fyller 90 år. Yles uppdrag är att finnas till för finländarna, publiken, och därför är det med er vi vill fira. Vi har därför samlat in av era Yle-minnen.

  • Vår gemensamma väg – Yle genom årtiondena

    Yle har funnits till för finländarna i 90 år.

    Yle har funnits till för finländarna i hela 90 år. Verksamheten började med radiosändningar och har under nio årtionden formats i takt med det finländska samhället.

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna.

Nyligen publicerat

  • Tjernobylbarnen kom på hälsoläger till Närpes

    På flera håll i Europa ordnades rehabiliteringsläger.

    Det blev nästan en folkrörelse att vilja hjälpa de barn som drabbats av sköldkörtelcancer efter katastrofen i Tjernobyl. På flera håll i Finland och i Europa ordnades rehabiliteringsläger för barnen.

  • Dokumentärserien "I krigets skugga"

    Serien I krigets skugga behandlar krigsåren i Finland.

    Serien I Krigets skugga behandlar krigsåren i Finland. Intervjuer och arkivmaterial ger en levande bild av livet i Finland under andra världskriget.

  • Valborg är vårens och arbetets fest

    En glad karnevalhelg med munkar och mjöd.

    Valborg är för de flesta en glad karnevalhelg då man spexar till det med roliga utstyrslar och serpentin. Man firar det finländska arbetets dag och vårens ankomst med mjöd, struvor och ballonger.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.