Hoppa till huvudinnehåll

Myter om Alko och alkohol

Taisto köper sprit
Taisto köper sprit. Taisto köper sprit Bild: Yle bildband 1971

Alko fyller 80 år. Arkivets gästbloggare, forskaren Matilda Hellman, undersöker argumenten mot Alko som man fört fram i de sociala medierna.

I år fyller Finlands alkoholmonopolbolag Alko 80 år.

Alko öppnade 5.4 1932 klockan 10:00

På Facebook startade några entusiaster nyligen en ”anti-alkoholmonopolsida”, på vilken de lägger upp åsikter och argument mot det ’fömynderi’ som de menar ett statligt alkoholmonopolbolag inbegriper.

Den finländska sociologen Pekka Sulkunen har beskrivit hur vårt traditionella nordiska välfärdssamhälle i många avseenden fungerat enligt en "pastoral modell", i vilken staten, med mandat i den representativa demokratin, vägleder medborgarna i deras agerande. Staten är den herde som "vallar" medborgarna i deras livsval; så att de inte kommer in på avvägar som kan leda till negativa konsekvenser för dem själva, deras närstående, och samhället i stort.

Upplysningsfilmer om alkoholens faror

Tappa inte räkningen!
Tappa inte räkningen Tappa inte räkningen! Bild: Screenshot,Tietoisku

Jag tänker mig att det är den ovanstående modellen som Alko-motståndarna anser vara statligt förmynderi för den enskilda alkoholkonsumerande medborgaren. Istället förespråkar de ofta ett system som bygger på så gott som total tillgänglighet – d.v.s. att den enskilda konsumentens skall kunna få tag i alkoholdrycker när som helst och var som helst. Sulkunen kallar denna modell för den ’emanciperade konsumentens’. Konsumenten har frihet att göra alla beslut själv, men måste själv reglera sitt beteende så att det inte går till överdrift eller åsamkar skada för honom själv och andra.

Den rätta vägen – om alkoholens faror 1950

Man dricker, Yle 1950
En droppe kan leda till alkoholism Man dricker, Yle 1950 Bild: Screenshot, Kortfilm om alkoholens faror, 1950

Det här ingår förstås i allt slags mänskligt varande – alla är till syvende och sist ansvariga för sitt eget beteende. Men frågan är i vilken mån staten skall skydda oss från risker och därmed vara med och ta ansvar för att minska den självdestruktiva bördan för individen. De allra flesta avskyr tanken på att ha asbest i husväggarna, illa inspekterade flygplansmotorer, eller stora industriutsläpp som förpestar miljön. Allt detta ligger i medborgarnas intresse och är därför statens lagstadgade ansvar att övervaka och begränsa.

Alkoholmissbruk och dryckeskultur

Forskning har visat att ökade möjligheter att få tag i alkoholdrycker leder till ökad totalkonsumtion, vilket i sin tur leder till en ökad mängd alkoholrelaterade problem.

Finlands alkoholkonsumtion är idag högst i Norden. Vi dricker mer alkohol än vi någonsin gjort – årligen kring 10 liter per person räknat i ren alkohol. Vår ”torra” alkoholdryckeskultur inbegriper att majoriteten inte dricker vin till vardags, utan man dricker mer sällan, främst öl och ganska mycket starksprit. Och man dricker i avsikt att bli berusad.

Avsvimmad ung man
Ung avsvimmad man Avsvimmad ung man Bild: Yle bildtjänst, Pekka Sipilä

Ungdomar dricker för att bli fulla

Myterna om ”de andra” och alkoholbruket

Två myter genomsyrar förespråkarna för en ännu liberalare alkoholpolitik. Båda bygger på ett argument om "de andra".

För det första: det finns en långlivad seg myt om att man skall kunna förändra det finländska drickande så att det blir mer sydeuropeiskt. Man tänker sig att ”de andra” nere i Sydeuropa, behärskar sitt drickande och har en naturlig inställning till vin som en del av måltiden.

I takt med EU-liberaliseringar, såsom avvecklandet av det totala alkoholmonopolet år 1995 (slopande av monopol på produktion, import, export och partihandel) samt slopadet av införselkvoterna år 2004, har alkoholkonsumtionen stigit. Jussi Simpura förutspådde detta redan 1989.

Europeisk vinkultur leder till finländsk storkonsumtion

Det existerar en stor skillnad mellan dryckeskulturerna i fråga om skam förknippad med berusning. Den finländska kulturen och språket innehåller många hänvisningar till berusning i positiv anda. Berusningstillståndet förhärligas, idoliseras och ältas i vardagsspråk, filmer, litteraturen osv.

Akademat gör fisksoppa
"Det är hask på vinet att sätta det i fisksoppan" Akademat gör fisksoppa Bild: Screenshot, Yle bildband 2000

I Akademat spottade man inte i glaset

Berusning förknippas med många positiva attribut: manlighet, kraftfullhet, humor. Det är djupt rotat i den finländska kulturen.

Hockeylejonen kommer hem
Hockeylejonen kommer hem 2011 Hockeylejonen kommer hem Bild: Screenshot ur nyhetsklipp, 2011

Jag har svårt att tänka mig att språket, historiska kulturalster och traditioner skulle utplånas och att nya kulturella symboler för måltidsvindrickande vanor skulle introduceras i deras ställe. Detta skulle innebära någon slags genomgripande hjärntvättning och kulturrevolution.

Hör alkohol och sport ihop?

Den andra myten om ”de andra” är att problemen drabbar storkonsumenterna och spritdrickarna, poligubbarna , som ligger i parkerna eller låginkomsttagarna som sitter i förstäderna och super ihjäl sig eller knivhugger varandra i berusat tillstånd.

Våldets ansikte i Gårdsbacka

Gårdsbacka
Gårdsbacka Gårdsbacka Bild: Screenshot, Gårdsbacka - våldets ansikte 1973

Man tänker sig att det bara är en liten grupp alkoholiserade personer som berörs av alkoholskador, inte de civiliserade normalkonsumenterna.

"Den ena och den andra kommer dinglande och danglande med sina flaskor."

Det här stämmer inte. Fördelningen av konsumtionen är visserligen snäv: 10 % av befolkningen dricker hälften av all den alkohol som dricks. Men storkonsumenterna står bara för en minoritet – mellan en femtedel och en tredjedel – av den alkoholrelaterade sjukdomsbördan och dödligheten.

I Finland återfinns majoriteten av de skador som åsamkas av alkohol i den breda allmänheten, dvs i det stora mellanskiktet mellan dem som dricker pyttelite och dem som dricker jättemycket.

Samtal i sängen
Samtal efteråt Samtal i sängen Bild: Screenshot ur Tv-filmen Tre långa år, 1969

Tv-filmen Tre långa år: om vad en öl efter matchen får för konsekvenser

Alko består

Alkoholen är alltså inte bara ett problem för en liten grupp missbrukare och alkoholister i Finland. Såväl den forskning som gjorts beträffande den totala negativa bördan för folkhälsa och samhälle, som den som gjorts om de strategier som fungerar för att stävja konsumtionen och därmed även de negativa konsekvenserna, visar klart att alkoholkonsumtionen bör betraktas och justeras på samhällsnivå för att de negativa konsekvenserna skall stävjas.

I klarspråk: vi får alla lunka snällt till Alko efter vinet och spriten för att den totala samhällsbördan skall stävjas. Och det är, i mina ögon, en väldigt liten uppoffring i dessa tider, då Alkobutikerna finns överallt och har ett gott sortiment och kunnig personal. Vi ÄR redan fria alkoholkonsumenter.

Vinupplysning 1967
Ulla Gyllenebrg hör om viner 1967 Vinupplysning 1967 Bild: Screenshot, Yle 1967

Konsumentupplysning om viner

Det politiska uppdraget att skydda medborgarna från alkoholens skadeverkningar har försvårats de senaste femton åren och det märks direkt i konsumtions- och skadeutvecklingen. Det här är en viktig påminnelse då vårt försvagade alkoholmonopol fyller 80 år.

Regnrock kan behövas under  valborg
Valborgssillis Regnrock kan behövas under valborg Bild: Yle / Eila Haikarainen.

Och så inför den glada vappen:

Vad sker i vår kropp då vi har baksmälla

Matilda Hellman
forskar i frågor som berör alkohol, droger och beroende vid Helsingfors universitet.

TIPS: ”Suomi juo” (Finland dricker) är en åskådlig och klar bok om alkoholkonsumtionsutveckligen i Finland under fyrtio års tid. Boken, som är utgiven av Institutet för Välfärd och Hälsa (THL), begrundar den finska alkoholkulturen ur många olika perspektiv. Boken är redigerad av Pia Mäkelä med kolleger.

Vetenskapliga artiklar om finländsk alkoholkonsumtion- och politik kan sökas genom det elektroniska arkivet på Nordisk alkohol- och narkotikatidskrifts hemsida:

Nordic Studies on Alcohol and Drugs

  • Skräp på A Coruñas strand i Galicien i Spanien.

    Plastskräp i havet hotar hälsan och ekonomin

    En sopbilslast med plast hamnar i havet varje minut.

    Plast som hamnar i haven har blivit ett av de största miljöproblemen på jorden. En privat företagare har samlat medel från hela världen och utvecklar nu en unik metod att samla in och återvinna plast som flyter omkring.

  • Botniavasan

    BotniaVasan får nytt datum

    Det blöta vädret flyttar fram skidfesten.

    BotniaVasan kommer inte att hållas den 14 februari som planerat. På grund av snöbristen flyttas loppet fram till den 28 februari.

Läs också

  • Christina Dahlblom är företagare, styrelseproffs och politiskt aktiv inom SFP.

    Vd Christina Dahlblom: "Männen måste få reda på att vi finns"

    Kvinnor måste nätverka sig till makt och inflytande.

    Christina Dahlblom är företagare, konsult inom ledarskaps- och organisationsutveckling, politiker samt mentor för andra kvinnor. Hon betonar behovet av att nätverk för kvinnor i både näringslivet och politiken.

    4
  • Migrantarbetare i Thailand

    Tillgång till internet - en mänsklig rättighet?

    Största delen av världens befolkning har inte internet.

    Varje dag görs över 4 miljarder sökningar på Google, samtidigt som nästan 4 miljarder människor inte har tillgång till internet. Om inget görs blir de fattiga bara fattigare och en ny underklass skapas.

    5
  • Romsk kvinna i tält.

    Livet utanför samhället

    I Finland lever hundratals romer utan några rättigheter.

    I Finland lever hundratals östeuropeiska romer utan tillgång till vatten, el eller varmt boende.

  • Goa i Indien

    Virus och terrorister - vart vågar man resa?

    Säkerthetsläget får världen att krympa för turister.

    Många ressugna finländare undrar vart vi egentligen vågar resa numera. Terrorism och epidemier oroar folk som inte söker det extrema äventyret utan en avkopplande vecka borta hemifrån.

    14

Arkivet

Populärt på Arkivet

Mera från Arkivet

  • fastlagsbulle med grädde

    Fastlagsdagar med backe och bullar

    Karneval, pulka och sexigt ätande av fastlagsbullar.

    Fastlagen är de tre dagar som kommer före den fyrtio dagar långa påskfastan. För dem som inte följer kyrkoåret är fastlagen dagar att åka pulka och frossa i bulla.

  • Lars Huldén

    Lars Huldén diktar och forskar med iver och lättja

    En trolös kristen som anser att matematik är poesi.

    Lars Huldén är en mångsysslare som forskat i språk och Runeberg. Men han har också gett ut en mängd egna lyriksamlingar. Han säger att man måste kunna vara lat för att få något gjort. Men man bör också börja dagen tidigt.

  • Professorrundan.

    Professorsrundan undersöker ovetenskap

    Dessa irrläror kräver hårda tag, menar Nils Mustelin.

    När professorerna i Professorsrundan tar itu med humbugen och ovetenskapen är det inte lika mysigt. Dessa irrläror kräver hårda tag, menar Nils Mustelin och hans gelikar.

    1
  • En skådespelerska som sjunger

    De sju dödssynderna

    Sju dödssynderna i svarta satir.

    Med text av Lars Huldén och musikarrangemang av Kaj Chydenius presenteras de sju dödssynderna i den här svarta satiren.

  • Lavskrika på gren i vinterlandskap, Nordkarelen, 2009

    Det finns liv i naturen också på vintern

    Göran Bergman om fåglar och Harry Krogerus om alla småkryp.

    Också under den allra svåraste vinterkölden, när kvicksilvret hotar att frysa, finns det liv i Finlands natur. Hör om dessa fascinerande världar. Göran Bergman berättar om fåglarna under vintern (1956) och Harry Krogerus om alla smådjur i snön (1989).

  • Folkkonst i Österbotten.

    Arbetande händer skapar folkkonst

    Gunnar Hedlund formar fascinerande skulpturer.

    Gunnar Hedlund och Alf Svenfors i Österbotten är båda pensionerade, men de ligger inte på latsidan. Gunnar Hedlund formar fascinerande skulpturer i naturlig storlek och Alf Svenfors gör minutiöst noggranna miniatyrskepp.

  • Höghus, 1967

    Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • Esbo centrum 1978

    Barndomsminnen från södra Finland

    Jag kommer från Esbo, en välbefolkad icke-stad.

    Jag kommer från Esbo, en välbefolkad icke-stad. Jag har inga speciella känslor varken för eller emot min barndomsort. Jag är neutral, ljummet neutral.

    2
  • Spegelselfie av Ida Fellman på HAM, 2016

    Den lögnaktiga selfien är också sanning

    En selfie är kommunkation. Man visar hur man vill se ut.

    En selfie visar man hur man vill se ut. Den utelämnar annat, men kan ändå innehålla sanning. Med en selfie kan du kommunicera med dina vänner. Eller bli en kändis.

  • Människor med olika kläder och stilar.

    Dina kläder berättar vem du är

    Teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

    Hur man klär sig är inte bara beroende av vad som är modernt och vad kompisarna säger. Klädseln kan också vara fråga om värderingar, man vill visa fram den subkultur man tillhör. I Bang 1981 intervjuas teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

  • Vintillverkning, 1993

    Fest med hemmavin

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. Det var billigt, och i vissa fall t.om. gott.

  • Huvudet på skaft, 1980

    Huvudet på skaft

    En lekfull tävling för barn från 1980.

    Huvudet på skaft är en lekfull tävling för barn från 1980. Uppgifterna barnen får är många och av varierande slag. De fick räkna, springa, förklara och spela teater.

  • Kista bredvid öppen vak

    Isvarningar på 1960-talet

    På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen.

    Varje år varnar man för svaga isar. På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen både i radio och tv.

  • En man som river sig upp från vattnet

    Första hjälp på isen

    Första hjälp på isen för barn

    Bland styroxis i en studiopool lär Maggie, Pepe och Anitra barnen första hjälp och isvett.

  • Tove Jansson och bokpärmen till Trollvinter, Yle Schildst & Söderströms

    Tove Jansson läser Trollvinter i sin helhet

    Mumindalen om vintern är kall, tyst och skrämmande.

    Mumindalen om vintern är kall, tyst och skrämmande. Utan sin familj och vänner tvingas Mumintrollet mogna och bli mer självständig. Här får vi höra hela Trollvinter i Tove Janssons egen uppläsning.

    3
  • Trollvinter

    Trollvinter i Mumindalen

    Vintervärlden är både okänd och farlig.

    Mumintrollet och Lilla My vaknar mitt i vintern. Vintervärlden är både okänd och farlig. Pch där lurar Isfrun

  • Telefonväxeln i Närpes

    Telefonfröknarna ersätts av opersonlig automatik

    Ett stycke telefonhistoria går i graven.

    Ett stycke telefonhistoria går i graven med de manuella telefoncentralerna. En automatisering är dock inte nödvändigtvis bara bra, varken för telefonabonnenterna eller landsbygden.

    1
  • Badstrand vid havet på sommaren.

    Båtar och utflykter förr

    1930-tal fyllt av glädje, sommar, sol, båtar och utflykter.

    Med dessa gamla arkivfilmer kan man bege sig till ett 1930-tal fyllt av glädje, sommar, sol, båtar och utflykter.

  • holger spår (eero wallén) på båtmässa, 1992

    Holger Spår på båtmässa

    Det är bara att välja och vraka bland båtarna.

    Holger Spår är på språng på båtmässan. "Det är bara att välja och vraka".

  • Fotografen Johannes Runberg tillsammans med sitt barn på 70-talet.

    Pappa och fotograf Johannes Runeberg

    Ekonomiskt katastrofalt att skaffa barn i Finland?

    Är det ekonomiskt katastrofalt att skaffa barn i sjuttiotalets Finland? Finns det en framtid för familjen? Johannes Runeberg, fotograf och pappa, är nöjd med livet trots att det ibland är svårt att få allt att gå ihop.

  • Bild på Caj Bremer

    Bettina träffar Caj och Stefan Bremer

    Intervju med Caj och Stefan Bremer

    Caj Bremer och Stefan Bremer, far och son, hör till de mest betydande fotograferna i Finland. Bettina träffar dem och de diskuterar personlighet och fotografering.

  • Lagerspetz

    Vad är smuts?

    Smuts låter som ett trivialt ämne. Men det är mycket viktigt

    Smuts kan låta som ett trivialt ämne. Men i själva verket är det i högsta grad relevant. i Seportaget diskuterar man med Olli Lagerspetz om vad smuts är och hur tanken på orenhet och renhet genomsyrar vår tillvaro.

  • Samer sitter samlade

    Samernas kultur och tradition

    Samepolitiken har haft betydande inslag av rasism.

    På 1960-talet började man i västvärlden inse kolonialismens och imperialismens historia. I Finland steg frågan om samernas ställning upp.

  • En samisk begravningsceremoni vid Enare träsk, 1995

    Om tvåhundra samiska skallar

    En enkel ceremoni på en liten ö i Enare träsk.

    En enkel ceremoni på en liten ö i Enare träsk. Tvåhundra dödsskallar har äntligen återbördats till sin ursprungliga plats.

  • korinna korsström-magga ger mat åt renarna, 1997

    En rivgu i Kuttura, Ivalo

    Kvinnor från södra Finland kallas rivgu av samerna.

    Korinna Korsström-Magga skulle bli konstnär, men slutade som renskötarhustru i Ivalo. Hur är det att vara rivgu, icke-samisk kvinna, bland samer? Redaktör Henrika Mercadante träffar henne för ett samtal.

    2
  • havis amanda, 1967

    Arkivfilmer från Finland för gratis bruk

    På Vimeo finns Yles stumfilmer att använda fritt!

    Yle öppnar sitt arkiv med ett urval videofilmer på Vimeo, som får användas fritt av alla. I dem beger vi oss till både stad och landsbygd. Filmerna är från 1918-1960 och producerade av filmbolagen Fennada-Filmi, Filmiseppo och Veikko Itkonen.

Nyligen publicerat

  • gamla telefoner, 1966

    Telefonen bör vara rätt kopplad

    Det är en vetenskap att ett telefonsamtal går fram.

    Den som ringer ett telefonsamtal bör ringa rätt, men hur når telefonsamtalet fram med de otaliga linjer som finns? Och hur repareras linjerna om något går fel?

  • fastlagsbulle med grädde

    Fastlagsdagar med backe och bullar

    Karneval, pulka och sexigt ätande av fastlagsbullar.

    Fastlagen är de tre dagar som kommer före den fyrtio dagar långa påskfastan. För dem som inte följer kyrkoåret är fastlagen dagar att åka pulka och frossa i bulla.

  • Lars Huldén

    Lars Huldén diktar och forskar med iver och lättja

    En trolös kristen som anser att matematik är poesi.

    Lars Huldén är en mångsysslare som forskat i språk och Runeberg. Men han har också gett ut en mängd egna lyriksamlingar. Han säger att man måste kunna vara lat för att få något gjort. Men man bör också börja dagen tidigt.

  • JL Runeberg

    Johan Ludvig Runeberg - Finlands nationalskald

    Den 5 februari firar vi Runebergsdagen till hans minne.

    Johan Ludvig Runeberg föddes år 1804 i Jakobstad i en svenskspråkig familj. Den 5 februari firar vi Runebergsdagen med allmän flaggning och Runebergstårtor.