Hoppa till huvudinnehåll

Myter om Alko och alkohol

Alko fyllde 80 år 2012. Arkivets gästbloggare, forskaren Matilda Hellman, undersöker argumenten mot Alko som man fört fram i de sociala medierna.

På Facebook startade några entusiaster nyligen en ”anti-alkoholmonopolsida”, på vilken de lägger upp åsikter och argument mot det ’fömynderi’ som de menar ett statligt alkoholmonopolbolag inbegriper.

Den finländska sociologen Pekka Sulkunen har beskrivit hur vårt traditionella nordiska välfärdssamhälle i många avseenden fungerat enligt en "pastoral modell", i vilken staten, med mandat i den representativa demokratin, vägleder medborgarna i deras agerande. Staten är den herde som "vallar" medborgarna i deras livsval; så att de inte kommer in på avvägar som kan leda till negativa konsekvenser för dem själva, deras närstående, och samhället i stort.

Jag tänker mig att det är den ovanstående modellen som Alko-motståndarna anser vara statligt förmynderi för den enskilda alkoholkonsumerande medborgaren. Istället förespråkar de ofta ett system som bygger på så gott som total tillgänglighet – d.v.s. att den enskilda konsumentens skall kunna få tag i alkoholdrycker när som helst och var som helst. Sulkunen kallar denna modell för den ’emanciperade konsumentens’. Konsumenten har frihet att göra alla beslut själv, men måste själv reglera sitt beteende så att det inte går till överdrift eller åsamkar skada för honom själv och andra.

Det här ingår förstås i allt slags mänskligt varande – alla är till syvende och sist ansvariga för sitt eget beteende. Men frågan är i vilken mån staten skall skydda oss från risker och därmed vara med och ta ansvar för att minska den självdestruktiva bördan för individen. De allra flesta avskyr tanken på att ha asbest i husväggarna, illa inspekterade flygplansmotorer, eller stora industriutsläpp som förpestar miljön. Allt detta ligger i medborgarnas intresse och är därför statens lagstadgade ansvar att övervaka och begränsa.

Alkoholmissbruk och dryckeskultur

Forskning har visat att ökade möjligheter att få tag i alkoholdrycker leder till ökad totalkonsumtion, vilket i sin tur leder till en ökad mängd alkoholrelaterade problem.

Finlands alkoholkonsumtion är idag högst i Norden. Vi dricker mer alkohol än vi någonsin gjort – årligen kring 10 liter per person räknat i ren alkohol. Vår ”torra” alkoholdryckeskultur inbegriper att majoriteten inte dricker vin till vardags, utan man dricker mer sällan, främst öl och ganska mycket starksprit. Och man dricker i avsikt att bli berusad.

Ung avsvimmad man Avsvimmad ung man Bild: Yle bildtjänst, Pekka Sipilä berusad ungdom,ung man,yles bildtjänst,ölstop

Ungdomar dricker för att bli fulla

Myterna om ”de andra” och alkoholbruket

Två myter genomsyrar förespråkarna för en ännu liberalare alkoholpolitik. Båda bygger på ett argument om "de andra".

För det första: det finns en långlivad seg myt om att man skall kunna förändra det finländska drickande så att det blir mer sydeuropeiskt. Man tänker sig att ”de andra” nere i Sydeuropa, behärskar sitt drickande och har en naturlig inställning till vin som en del av måltiden.

I takt med EU-liberaliseringar, såsom avvecklandet av det totala alkoholmonopolet år 1995 (slopande av monopol på produktion, import, export och partihandel) samt slopadet av införselkvoterna år 2004, har alkoholkonsumtionen stigit. Jussi Simpura förutspådde detta redan 1989.

Europeisk vinkultur leder till finländsk storkonsumtion

Det existerar en stor skillnad mellan dryckeskulturerna i fråga om skam förknippad med berusning. Den finländska kulturen och språket innehåller många hänvisningar till berusning i positiv anda. Berusningstillståndet förhärligas, idoliseras och ältas i vardagsspråk, filmer, litteraturen osv.

Det är hask på vinet att sätta det i fisksoppan!― Akademat

Berusning förknippas med många positiva attribut: manlighet, kraftfullhet, humor. Det är djupt rotat i den finländska kulturen.

Jag har svårt att tänka mig att språket, historiska kulturalster och traditioner skulle utplånas och att nya kulturella symboler för måltidsvindrickande vanor skulle introduceras i deras ställe. Detta skulle innebära någon slags genomgripande hjärntvättning och kulturrevolution.

Den andra myten om ”de andra” är att problemen drabbar storkonsumenterna och spritdrickarna, poligubbarna , som ligger i parkerna eller låginkomsttagarna som sitter i förstäderna och super ihjäl sig eller knivhugger varandra i berusat tillstånd.

Den ena och den andra kommer dinglande och danglande med sina flaskor.― Brändödam

Man tänker sig att det bara är en liten grupp alkoholiserade personer som berörs av alkoholskador, inte de civiliserade normalkonsumenterna.

Det här stämmer inte. Fördelningen av konsumtionen är visserligen snäv: 10 % av befolkningen dricker hälften av all den alkohol som dricks. Men storkonsumenterna står bara för en minoritet – mellan en femtedel och en tredjedel – av den alkoholrelaterade sjukdomsbördan och dödligheten.

I Finland återfinns majoriteten av de skador som åsamkas av alkohol i den breda allmänheten, dvs i det stora mellanskiktet mellan dem som dricker pyttelite och dem som dricker jättemycket.

Tre långa år Samtal i sängen Bild: Screenshot ur Tv-filmen Tre långa år, 1969 1969,arkivet,elina salo,fiktion,rattfylleri,rattfyllerist,svartvit bild,tobak,tre långa år,tv-film,ulf töhrnrooth

Tv-filmen Tre långa år: om vad en öl efter matchen får för konsekvenser

Alko består

Alkoholen är alltså inte bara ett problem för en liten grupp missbrukare och alkoholister i Finland. Såväl den forskning som gjorts beträffande den totala negativa bördan för folkhälsa och samhälle, som den som gjorts om de strategier som fungerar för att stävja konsumtionen och därmed även de negativa konsekvenserna, visar klart att alkoholkonsumtionen bör betraktas och justeras på samhällsnivå för att de negativa konsekvenserna skall stävjas.

I klarspråk: vi får alla lunka snällt till Alko efter vinet och spriten för att den totala samhällsbördan skall stävjas. Och det är, i mina ögon, en väldigt liten uppoffring i dessa tider, då Alkobutikerna finns överallt och har ett gott sortiment och kunnig personal. Vi ÄR redan fria alkoholkonsumenter.

Det politiska uppdraget att skydda medborgarna från alkoholens skadeverkningar har försvårats de senaste femton åren och det märks direkt i konsumtions- och skadeutvecklingen. Det här är en viktig påminnelse då vårt försvagade alkoholmonopol fyller 80 år.

Matilda Hellman
forskar i frågor som berör alkohol, droger och beroende vid Helsingfors universitet.

TIPS: ”Suomi juo” (Finland dricker) är en åskådlig och klar bok om alkoholkonsumtionsutveckligen i Finland under fyrtio års tid. Boken, som är utgiven av Institutet för Välfärd och Hälsa (THL), begrundar den finska alkoholkulturen ur många olika perspektiv. Boken är redigerad av Pia Mäkelä med kolleger.

Vetenskapliga artiklar om finländsk alkoholkonsumtion- och politik kan sökas genom det elektroniska arkivet på Nordisk alkohol- och narkotikatidskrifts hemsida:

Nordic Studies on Alcohol and Drugs

Kommentarer

Inlagt av

Blir man utsatt för förmynderi så har man inte heller någon möjlighet att lära sig att själv ta ansvar för sina handlingar. I Finland finns det en djungel av restriktioner gällande alkohol, som framför att i restaurangbranchen uppnår en rent absurd detaljnivå. Hela det offentligas utgångpunkt gällande alkohol är att det är en drog som förbrukas för att bli (stup)full, och denna attityd överförs naturligtvis vidare till medborgarna.

Den dagen man lyckas avdramatisera och "vardagliggöra" alkoholen i Finland så har man också en chans att uppnå en sund alkoholkultur som inte kretsar kring missbruk. För att uppnå det krävs exempelvis att alkohol får säljas i butiken när som helst under dygnet, att man får beställa dubbelportioner alkohol på restaurangen, att det inte finns några "utskänkningsområden", att 30-åringar inte efterkrävs papper om de vill köpa mjöd (alkoholhalt 0,8%) på butiken, att alkohol får marknadsföras, att det inte finns något Alkomonopol, att alkoholskatten sänks åtminstone till dansk nivå och tusen andra saker. Att välja en flaska vin i butikshyllan ska inte vara en desto mer speciell sak än att välja en burk juice.

En alkoholpolitik som påminner den finns i dagens Finland återfinns i ytterst få länder i hela världen. I stort sett bara Finland, Sverige och Norge. Om man överallt annanstans (i ~192 länder) lyckas med att upprätthålla en sund dryckeskultur utan liknande restriktioner så finns det knappast någon orsak varför det inte skulle lyckas här också. Den typen av särförhållanden finns det ändå inte i vårt land.

Inlagt av

Det är konstigt att man forskar i och tror sig veta vad som händer i Finland om alkoholen släpps fri då det aldrig varit så. Släpp alkoholen fri 10-20 år och utvärdera efter det, först då vet forskare och andra "experter" ens vart åt det eventuellt lutar.

Inlagt av

Dessa förmyndare ska bort härifrån. Människor ska själv få bestämma över sina liv. De som anser sig ha rätten att bestämma över andra har förlorat sitt människovärde enligt mig och behöver inte längre respekteras.

Inlagt av

Problemet med Alko är, som skribenten plötsligt inser på slutet, att Alko redan finns nästan överallt. Så hur blev det riktigt med att begränsa tillgången? Samtidigt styr staten med alkoholmonopolet fokus konsumtionsvanor till de två stora kedjorna: var månne folket gör sina matinköp, om inte i den marketen som har Alko vägg i vägg. Konstigt nog tycks det också oftare vara S-marketarna som på det här sättet får "vin i matbutiken". Denna sorts skenhelighet och snedvridna förmynderi leder till ett tillstånd hos medborgarna som kallas kognitiv dissonans. Det är mycket dåligt för hjärnan. Monopolet borde avskaffas snarast.

Inlagt av

Alko är i det närmaste stängt när jag vill handla en flaska vin. Vilket betyder att jag endera ska hamstra vin eller låta bli att dricka vin.

Köper man vin lådor så bör man ju dricka upp dem innan vinet blir dåligt. Mao hamstrandet är rent av negativt för "alkohol kulturen".

Vi människor är likadanna oberoende var vi är, det är mao rent av fel att skylla på "kultur" för hur vi hanterar alkohol. Allt det handlar om är hur vi uppfostras till att hantera alkohol. Staten är till stor del skyldig för hur vi uppfostras till att hantera alkoholen.

Arkivet

  • Fästingen - Finlands farligaste djur

    Fästingar kan sprida sjukdomar som borrelios och TBE

    Fästingar är små spindeldjur som lever på att suga blod. Fästingar kan sprida sjukdomar som borrelios och kumlingesjuka (TBE).

  • På Borgbacken har man snurrat runt sedan 1950

    Om Borgbackens historia och alla roliga åk.

    Borgbacken öppnades den 27 maj 1950. Berg-och dalbanan togs i bruk 1951, och hör ännu till de mest populära åken. Här får ni följa med till Borgbacken och lyssna på dess minnen.

  • Äppelätartävling på Borgbacken

    Hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

    I det här gamla stumfilmsklippet deltar hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

  • Pål Pressli på Borgbacken

    "Tosi paha ställe säger dom".

    "Tosi paha ställe säger dom". Pål Pressli är en riktig man; han skall testa Enterprise och andra hemska maskiner på Borgbacken.

  • Frida och Frida: Summer of Dåka

    Dåkasäsongen börjar strax!

    "Pollen i luften, men snart är det dags! Dåkasäsongen börjar strax." Här kan du ladda ner den klassiska Pleppohiten från 2006.

  • Anden i flaskan

    Alla vill ju inte dricka, men det är svårt att stå emot.

    Alla ungdomar vill ju inte dricka, men det är svårt att stå emot grupptrycket. Här sjunger Tom Salomonsen och Göran Sjöholm ur Christina Anderssons pjäs Anden i flaskan.

  • Vilda Visare ville visa matematikens spännande värld

    Lär dig matematik med den kusliga serien Vilda Visare

    Från en tråkig matematiklektion får vi resa på fartfyllt fantasiäventyr. I serien Vilda Visare beger vi oss till ett spännande och kusligt land. Serien ville lära barn matematik.

  • Lilla O rymmer

    Här bestämmer sig Lilla O för att rymma hemifrån.

    Lilla O och Molly var ett av 80-talets mest älskade barnprogram. Här bestämmer sig Lilla O för att rymma hemifrån.

  • Jag, Laban

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..."

  • När mellanölet kom till snabbköpet

    1969 blev mellanölet fritt i Finland.

    År 1969 blev mellanölet fritt i Finland och fick börja säljas utanför Alko. Men både före och efter det har försäljning av alkohol varit en ofta återkommande politisk fråga.

  • Spritkontroll med alkoholkort

    Det har inte alltid varit lätt att få tag på sprit.

    Det har inte alltid varit lätt att få tag på lite sprit till festen. Efter kriget var Alko bara uppe vissa dagar i veckan. Dessutom fanns så kallade köparkontrollörer som höll reda på hur mycket folk egentligen drack.

  • Konsumentupplysning om viner

    Det är svårt för en ung man som vill imponera.

    Det är så svårt, så svårt för en ung man som vill imponera på sin bordsdam. Vinlistan är krånglig och hur skall man klara av avsmakningsmomentet?

  • Försäljning av mellanöl i Närpes

    Till Närpes kom det en restaurang där man fick köpa öl 1967.

    Till mjölkbutikerna kommer nog inte ölet på länge, menar redaktör Harry Granberg 1967. Men till Närpes har det kommit en restaurang där man får köpa alkohol.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Kvinnorna på Själö

    I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Mentalpatient för livet?

    På Ekåsens sinnesjukhus

    Vi glider in till Ekåsens sinnesjukhus till tonerna av en trumpet. Vilka öden döljer sig här, och hur klarar sig patienterna när de skall tillbaka till samhället?

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Förlossningsdepression

    Solarplexus diskuterar depressioner efter förlossningen.

    Ett nyfött barn ställer om en kvinnas liv radikalt. Det kan kännas ångestfyllt och svårt i början för alla. Men om ångesten och nedstämdheten inte går om bör man söka hjälp.

  • När spelberoendet tar över

    Finländarna hör till de mest spelglada i världen.

    Finländarna hör till de mest spelglada i världen. Hur har spelberoendet analyserats från de värsta recessionsåren under 1990-talet till 2009?

  • Om narcissistisk personlighetsstörning

    Charmerande och tyrann. Som två olika personer.

    En människa med narcissistisk personlighetsstörning är som två olika personer. Inom hemmets fyra väggar är det personens humör som styr allt. Utanför kan personen vara charmerande och vänlig.

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna.

  • Dora har levt hela sitt liv på Lammholm

    Vem vill leva ensam på en holme utan bekvämligheter?

    Vem vill leva ensam på en holme, utan fasta förbindelser och bekvämligheter? Dora Siivonen vill. Hon är den enda fastboende invånaren på Lammholm i Åbolands skärgård. Dora på Lammholm är en dokumentär om en annorlunda ålderdom och ställer frågan om man får leva som man vill också när man blir gammal.

  • Antikbörsen reste runt och värderade finheter

    De allra flesta har säkert något antikt föremål hemma.

    "De allra flesta av oss har säkert något föremål hemma som vi vill veta något om. Till exempel hur gammalt det är och vad det är värt". En ung Wenzel Hagelstam värderar antikviteter i Antikbörsen, en prototyp för Yles långkörare Antiikkia, antiikkia. Carl Mesterton är programledare.

  • Biedermeierstilen

    Programmet "Två sekler kulturhistoria".

    I programmet "Två sekler kulturhistoria" tittar Ulla Gyllenberg närmare på kulturen både i Finland och utomlands från 1700-talet till det tidiga 1900-talet. Efter empirestilen prålighet kom den mer småborgerliga Biedermeierstilen.

  • Jugendstilen

    Två sekler kulturhistoria.

    Jugendstilen dominerade Europas kultur i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

  • Publikens Yle-minnen

    För Yles 90-årsjubileum samlat in av publikens minnen.

    I år firar vi att Yle fyller 90 år. Yles uppdrag är att finnas till för finländarna, publiken, och därför är det med er vi vill fira. Vi har därför samlat in av era Yle-minnen.

  • Vår gemensamma väg – Yle genom årtiondena

    Yle har funnits till för finländarna i 90 år.

    Yle har funnits till för finländarna i hela 90 år. Verksamheten började med radiosändningar och har under nio årtionden formats i takt med det finländska samhället.

Nyligen publicerat - Arkivet

  • Videolistan för den bästa nordiska musiken 2001

    Från 22 Pistepirkko till Björk och Röyksopp.

    Nordiska videolistan, som började snurra 2001, var Programmet för nordisk musik. Nordiska videolistan hade inga musikaliska gränser, endast geografiska gränser. På webben fick man rösta på sina favoriter. Från 22 Pistepirkko till Björk och Röyksopp.

  • Domkyrkobranden i Borgå

    Brandnatten lämnade ingen oberörd.

    Fasa, förskräckelse och förvåning. Brandnatten i Borgå lämnade ingen oberörd. En älskad helgedom och nationell kulturskatt eldhärjades illa över en natt.

  • Gatustafetten på Stafettkarnevalen

    Gatustafetten är den tyngsta stafetten av alla.

    Gatustafetten är den tyngsta stafetten av alla. Men det stör inte barnen som springer. I början löpte endast pojkar gatustafett, men från 2013 har också flickor på andra stadiet fått springa gatustafetten.

  • Stafettkarnevalen i åttio klipp – från växlingsdramatik till hejarklacksjubel

    Res genom Stafettkarnevalens många tävlingar och decennier.

    Stafettkarnevalen är en unik tillställning. Där deltar alla skolor i Svenskfinland i löptävlingar tillsammans. Men karnevalen handlar inte bara om att springa och växla. En lika viktig tävling utspelar sig på läktarna. Här får man äta lakrits och skrika sig hes när man hejar på sin skola.