Ejderstammen bara krymper - forskningen borde öka

Ejderhonorna, ådorna, blir lätt minkarnas och havsörnarnas mat i Tvärminne. Bild: YLE/Monica Forssell

Framtiden för vår vanligaste sjöfågel ejdern ser mörk ut.
Stammarna rasar och nu senast debatteras Ålands beslut att tillåta ejderjakt.

I Västnyland har kustforskarna vid Aronia stenkoll på ejdrarna i Tvärminne som inte heller klarar sig så bra trots att häckningen i fjol lyckades fint.
Markus Öst förbereder som bäst årets fältexpeditioner. En fyrkantig grej susar på arbetsbordet.

- Vi måste tömma hårdskivorna på videokamera för att få plats för nytt material när vi om 3-4 veckor igen ska filma kullarna.

Det är en hektisk period.
Många små detaljer ska skötas innan forskargruppen kan sätta sig i båtar i Tvärminne. De ska ha med sig rätt provrör och en uppsjö av annat material.

Det känns ändå bra, myser Öst.
- Det är roligt men samtidigt nervpirrande.

Allt ser dåligt ut men ejderforskare hoppas

Specialforskaren Markus Öst vill inte tro att loppet är kört för ejdern.

Det är kanske för tidigt att säga att arten dör ut.

- Det är kanske för tidigt att säga att arten dör ut, det är ju fortfarande Östersjöns vanligaste sjöfågel. Men alla kurvor pekar kraftigt nedåt.

Det finns alltså skäl att vara bekymrad.

Men någon enkel lösning på problemet finns inte. Stammarna krymper överallt men orsakerna varierar från den ena platsen och ejderpopulationen till den andra.

Orsakerna varierar, följden blir den samma

I Hangö har honorna rekordsvårt att överleva, de blir byte helt enkelt, förklarar Markus Öst läget i Tvärminne.
- Honornas överlevnad från ett år till ett annat är väldigt låg, det har vi märkt när vi fångar dem och sedan försöker hitta dem på nytt.
Det tyder på predation som en viktig faktor i just vår population.

Predation betyder i praktiken att havsörnar, minkar och mårdhundar tar ådor.

I Stockholms skärgård minskar ejdrarna också men där är orsaken en annan - dålig näring.
- Blåmusslorna där verkar må väldigt dåligt: de har väldigt lite kött i förhållande till skalmassan.

Mera forskning!

Specialforskare Markus Öst på Aronia är specialist på ejdrar.
Specialforskare Markus Öst tömmer hårdskivor så att filmmaterial på årets ejdrar får plats. Specialforskare Markus Öst på Aronia är specialist på ejdrar. Bild: Yle / Pia Santonen

Hur kan vi då rädda ejdern? Markus Öst vet inte.
- I vår lilla population har vi vidtagit åtgärder. Vi har försökt få bort minkar och mårdhundar men havsörnarna kan man inte göra så mycket åt. Det är naturens gång.

När det gäller blåmusslorna, är det svårare. Det behövs mera forskning.
- Man borde titta mera på växtplankton som musslorna får i sig på Sveriges östkust där problemet är stort.

I Finska viken mår blåmusslorna mycket bättre än där.
- Det är överraskande när man ändå hör mycket om övergödning. Så det finns fortfarande många frågetecken, säger Markus Öst.

Publicerad . Uppdaterad

Kommentarer

Inlagt av Tor-Erik Johansson (ej verifierad)

Det skulle inte förvåna om den för vår fauna främmande och starkt ökande mellanskarven är en delorsak till den minskande ejderstammen. Finns tex. undersökningar om skarven äter blåmusslor?

Inlagt av Seglare (ej verifierad)

Flera gånger har jag sett hur ådor tar en hel kull ut på en oskyddad fjärd. Så kommer några trutar och vips har nästan alla små dunungar fursvunnit i trutarnas magar alltmedan ådan förvånat tittat på utan att ingripa. Säkerligen utgör den kraftigt ökande havsörnsstammen även ett stort hot. Livet är inget att leka med. Man kan dö.

Inlagt av Skärgårdsbo (ej verifierad)

Skulle verkligen vilja läsa en OPARTISK och SERIÖS rapport om skarven och dess påverkan av holmarna och fiskbeståndet. Det som är säkert är att skraven är INTE hotad. Varför anger man antalet skarvar i par och inte i antalet individer? Är det för att förvränga resultaten och vi skall tro att den är hotad? Den fula fågeln hör ju inte ens hemma här.

Inlagt av Ben (ej verifierad)

Det är ju naturligtvis väldigt fint, för att inte säga sällsynt, att en forskare säger att han ingenting vet.

Att man får ta bort minkar och mårdhundar är säkert nog så bra, att man inte kan göra någonting åt havsörnen är säkert även det nog så bra. Men, fridlysningar i all ära, utrota skarven.

Vi som set skarven äta, vi vet att den äter allt. Fisk, från gäddor neråt. till och med ål. Fågelungar, ägg... Allt.

Tyvärr kommer den här så kallade forskningen att användas fel. Igen