Hoppa till huvudinnehåll

Invandrare intresserade av svenska

Grafik
Grafik Bild: Yle/ Hilppa Hyrkäs, Derrick Frilund

Kring en fjärdedel av invandrarna i huvudstadsregionen skulle välja svenska som integrationsspråk om de blev erbjudna möjligheten. Det framgår av studien Via svenska som tankesmedjan Magma har publicerat. Magma har redan tidigare pekat på ett behov av ökad integration på svenska.

Det finns ett betydande intresse för den svenskspråkiga kulturen och för det svenska språket bland invandrare, framför allt bland högutbildade invandrare i huvudstadsregionen. Trots inga eller dåliga kunskaper i svenska är fler än två tredjedelar av de tillfrågade invandrarna
redo att lära sig svenska om detta kunde befrämja deras karriär.

Men helt smärtfritt är det inte att välja svenska som integrationsspråk. Speciellt eftersom utbudet av kurser i svenska i huvudstadsregionen inte är tillräckligt, säger sociologen Karin Creutz som är en av författarna till studien. Att få service på svenska är inte heller lätt.

- Det finns många upplevelser av att servicen på svenska inte fungerar, säger Creutz. Man måste ofta påpeka att de här personerna har rättighet till det och lyfta fram de här frågorna. Flera personer har gjort reklamationer eller kontaktat ombudsmän för att de inte fått sina saker skötta på svenska.

Negativa attityder

Många av de invandrare som valt att lära sig svenska stöter ofta på negativa attityder mot språket, både bland myndigheter och vanliga finländare. Fastän de vill välja svenska uppmanas de ändå ofta att lära sig finska i stället. Är det då vettigt att välja svenskan som integrationsspråk? Enligt sociolog Mika Helander som är medförfattare till studien finns det många fördelar:

- Visst är det vettigt då svenskan innebär en snabbare väg in i samhället. När invandrarna köar till kurser i finska eller då det känns tungt vill de ofta lära sig svenska under tiden. Och så hör de ändå mycket finska i det omgivande samhället.

Svenskan inkörsport

Många tycker också att svenska är lättare att lära sig. Svenskan fungerar dessutom som inkörsport till ett socialt sammanhang, eftersom invandrare tycker att det kanske är lättare att lära känna finlandssvenskar är finskspråkiga eftersom finlandssvenskarna uppfattas som mer öppna. En annan orsak till att välja svenska är att det ger fler arbetsmöjligheter med avancemang i ett bredare nordiskt sammanhang, säger Helander.

Integration på svenska är inget nytt fenomen i Finland, framhåller Magma. Många utländska personer har under historiens gång etablerat företag och fabriker i Finland. Personerna har härstammat bland annat från Sverige, Norge, Ryssland, Tyskland, Schweiz, Skottland och England. Många av dessa invandrade industrialister och kulturpersonligheter blev svenskspråkiga under sin vistelse i Finland. Det finlandssvenska sammanhanget blev sedan deras sociala hemvist, sägs det i inledningen till rapporten.

av Fredrika Sundén

Läs rapporten

  • SK Hynix fabrik i Sydkorea ska bygga tre nya prodktionslinjer för halvledare

    BRICS, MINT, TICK – vad händer i tillväxtekonomierna?

    Stora förväntningar på Taiwan och Sydkorea.

    Utsikterna för tillväxtekonomierna är allt annat än ljusa för år 2016. Tre av de fem BRICS-länderna är i eller nära recession. BRICS är död, länge leve TICK, menar Financial Times. Blickarna riktas på teknologiintensiva Taiwan och Sydkorea.

  • Sambakarnevalen kör igång i Rio

    Fem miljoner människor väntas besöka karnevalen.

    Den världskända fem dagar långa sambakarnevalen har inletts i Brasilien. Fem miljoner människor väntas besöka karnevalen. Zikaviruset lägger dock en skugga över festligheterna.

Läs också

  • Syskon bredvid varandra på en säng

    “Vänta med att planera syskon”

    Tätt mellan syskonen är dåligt både för barn och föräldrar.

    Max två år mellan barnen, tycker de flesta finländare att är perfekt. Men liten åldersskillnad mellan syskonen är förknippat med både skilsmässa, kortare livslängd, autism och schizofreni.

    16
  • Ingemo Lindroos.

    Förbjudet att vara soffpotatis i Sverige

    I träningshetsens Sverige är det de duktigaste som syns.

    När de som tränar mest också skryter mest så blir tröskeln allt högre för dem som är i dålig form att sätta sin fot på gymmet, skriver Svenska Yles Nordenkorrespondent Ingemo Lindroos.

    4
  • Vargspår i snön.

    Ingen vågar tala om vargen

    Bland jägarna väljer man helst att tiga.

    Att tala om vargjakt är känsligt. Bland jägarna väljer man helst att tiga och vid Finlands viltcentral säger man att det råder en rädsla att föra ämnet på tal.

    12

Nyligen publicerat

  • Juha Sipilä, Anu Vehviläinen, Timo Laaninen

    Sipilä: Flyktingkvoter är den bästa metoden

    "FN:s praxis är den lösning som även EU borde tillämpa."

    Statsminister Juha Sipilä säger att kvoter är det bästa sättet att åtgärda flyktingproblemet. Enligt statsministern är FN:s praxis den lösning som också borde tillämpas på EU-nivå.

    1
  • Kirsi Pietiläinen

    Bantningsexpert: Skyll inte på din ämnesomsättning!

    Kirsi Pietiläinen är en av våra ledande bantningsexperter.

    I ett laboratorium i Mejlans i Helsingfors mäter man syreupptagningsförmågan och energiförbrukningen i viloläge hos patienter som har problem med vikten. - Jag har ännu aldrig stött på en patient med en riktigt dålig ämnesomsättning, säger biträdande professor Kirsi Pietiläinen.

    3