Toppmötesjakt på tillväxt

EU-ländernas ledare har inlett sitt extrainsatta inofficiella toppmöte i Bryssel. Temat för toppmötet är ännu en gång tillväxt. Det är det önskvärda receptet för hur EU ska ta sig ur den svåra krisen som har satt den gemensamma valutan i gungning. Toppmötet ska också diskutera situationen i Grekland.

Åsikterna går starkt isär då det gäller hur man ska få fart på ekonomin, och kraven på euroobligationer blir allt högre. Bland annat Frankrikes nyvalde president François Hollande, Italien och EU-kommissionen driver frågan. Finland och Tyskland har kraftigt motsatt sig euroobligationer, det vill säga att euroländerna skulle svara för varandras skulder.

Motståndarna till euroobligationerna eller eurobonderna menar att det skulle vara som att låna ut kreditkortet till grannen som i stället för att minska utgifterna skulle handla som förr. Den tyska kvalitetstidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung protesterar i dag högt på ledarplats mot tanken på euroobligationer och kallar det för en skuldunion. Även om Berlin anser att gemensamma obligationer är tabu så vill den franske presidenten lyfta fram frågan. "Naturligtvis vill skuldsyndare som Grekland, Italien, Frankrike eller Spanien att någon annan rycker in. Som tingens tillstånd är i den monetära unionen just nu så ska denna någon framför allt vara Tyskland." Tidningen lyfter också fram övriga AAA-länder. "Ingen frågar om Tyskland, Nederländerna eller Finland också skulle digna under bördan."

Också från officiellt tyskt håll kommer signaler om att förbundskansler Angela Merkel inte kommer att ge efter på den här punkten, inte nu och inte vid nästa toppmöte i slutet av juni heller, uppger en anonym regeringskälla till Financial Times.

- Euroobligationer är fel recept vid fel tidpunkt med fel biverkningar, ansåg Tysklands vicefinansminister Steffen Kampeter tidigare i veckan.

Normalt brukar Frankrike och Tyskland vara samkörda då det drar ihop sig till toppmöten, men så verkar det inte den här gången. Frankrikes president François Hollande ska i stället träffa Spaniens premiärminister Mariano Rajoy inför kvällens möte.

Projektobligationer som kompromiss

EU-kommissionen förde redan i vintras fram tanken på så kallade projektobligationer. Det innebär att euroländerna gemensamt skulle finansiera olika alleuropeiska infrastrukturprojekt som vägar, broar, tunnlar, högspänningsnät och bredband.

- Vi räknar med att projektobligationerna kunde frigöra 4,6 miljarder euro i investeringar i infrastruktur och innovationer som redan är i ett förberedande skede, sade EU-kommissionens viceordförande Olli Rehn inför Europaparlamentet i Strasbourg i går.

Finland har till skillnad från den finländske kommissionären dubier angående projektobligationerna. Den finländska regeringen befarar att euroobligationer på det här sättet införs bakvägen. Om Finland går med på projektobligationerna vill landet i alla fall inte att de blir permanenta utan att de utvärderas redan efter ett år.

Pengar för Europeiska investeringsbanken

Ett annat förslag som ligger på bordet är att nästan fördubbla grundplåten för Europeiska investeringsbanken till drygt 20 miljarder euro. Då kunde EIB delfinansiera infrastrukturprojekt tillsammans med den privata sektorn.

Ett tredje alternativ är att omdirigera nuvarande EU-fonder till områden där de kunde göra större nytta eller alstrar mer tillväxt.

Finland vill öka skattekoordineringen

Sett ur finländsk synpunkt så skulle tillväxt kunna nås med en bättre fungerande inre marknad. Dessutom vill man att strukturella reformer genomförs snabbare och att länder som inte sköter sig utpekas. Finland ogillar skattekonkurrens mellan EU-länderna och vill därför gärna se en starkare koordinering mellan EU-länderna. Ett evighetsprojekt för tillväxt som har lyfts fram vid flera toppmöten gäller den så kallade digitala inre marknaden.

Finland har till exempel drivit på att man skulle ha en gemensam europeisk upphovsrätt för digitala produkter, på samma sätt som i USA. Det här skulle minska byråkratin och främja tillväxten, hoppas man på finländskt håll.

Sorgebarnet Grekland

Toppmötet kan givetvis inte undvika den mest akuta frågan i Europa, nämligen Grekland, den här gången heller. Grekland ska behandlas sist vid ledarnas middag. Några konkreta beslut väntas knappast, men troligen ventileras olika scenarier. Dessutom har ju den europeiska politiska kartan ritats om en del i Europa sedan de senast träffades. EU-ländernas ledare får en möjlighet att höra hur man tänker i Paris om politiken nuförtiden.

Greklands tillfällige premiärminister Panogiotis Pikramennos deltar vid middagen, men har inte mycket politisk makt i väntan på det nya valet den 17 juni. EU-kommissionens viceordförande Olli Rehn vädjade till grekerna i Europaparlamentet i går.

- Låt mig ta tillfället i akt och uppmana alla ansvarsfulla krafter i Grekland att använda de här dyrbara få veckorna till att få fram fakta så att grekerna kan göra ett välunderbyggt och ansvarsfullt val, sade Rehn.

Dan Ekholm, Bryssel