Bryggerierna styr vår alkoholpolitik

Sen 1995 har Finlands alkoholpolitik liberaliserats. Men nu går vi mot en striktare alkoholpolitik än någonsin. En rekordsträng lag gällande alkoholreklam är nu i behandling i riksdagen. Men vem är det som styr vår alkoholpolitik egentligen?

Nu är det friare än någonsin för bryggerierna att göra reklam för sin alkoholförsäljning och det har det varit i snart 20 år. Men nu vill social och hälsovårdsministeriet sätta stopp för alkoholreklamen. Men det här är inte första gången.

Hösten 2009 behandlade riksdagen en regeringsproposition om att flytta straffreglerna från alkohollagen till strafflagen. Och vid sidan om detta började man diskutera också vad de egentliga reglerna gällande alkoholreklam är. Då beslöt man i riksdagen att förbjuda den så kallade imageskapande reklamen, d.v.s. all reklam som vädjar till barn och ungdomar och som innehåller sexuella anspelningar och idylliska bilder av framgång och lycka. Riksdagen krävde att regeringen skulle utreda möjligheterna att skärpa alkoholreklamen och dåvarande omsorgsminister Paula Risikko (Samlingspartiet) sammanställde en arbetsgrupp för att göra en utredning.

Men förslaget om en skärpt alkoholreklamlagstiftning föll eftersom majoriteten av arbetsgruppen kom från alkohol- och reklamindustrin. Och enligt några medlemmar i gruppen var slutresultatet klart från början.
- Det var ett skådespel med ett färdigt manus och resultatet var klart från början. Det var ett spel för gallerierna, säger Ari Saarto på A-klinikstiftelsen.

Men enligt arbetsgruppens ordförande Vesa Rantahalvari var det en helt vanlig process med en arbetsgrupp som möts, utreder, diskuterar och kommer till ett beslut. Helt enligt spelreglerna.

Kari Paaso är tjänsteman på social och hälsovårdsministeriet satt också med i gruppen.
- För min del skulle vi inte ha behövt sitta en enda dag i den arbetsgruppen. Det var klart från början att förslaget inte skulle få understöd eftersom majoriteten var från industrin. Det kräver ingen ”rocketscience” att räkna ut det, säger han.

Bryggerierna nära relation med beslutsfattare

Radar försöker få tag på Risikko för en kommentar om varför arbetsgruppen såg ut som den gjorde, men hon vill inte kommentera.
Om man tittar på Bryggeriförbundets VD:n kan man se att sedan 2005 har de varit aktiva i eller haft en bakgrund i Samlingspartiet.

• 2005-2009 Timo Jaatinen tidigare VD för Helsingfors Samlingsparti.
• 2009-2010 Tero Kallio tidigare sekreterare för Samlingspartiets riskdagsgrupp.
• 2010- Elina Ussa tidigare sekreterare för Samlingspartiets riksdagsgrupp och specialmedarbetare för jord- och skogbruksminister Koskinen (2002) och för det specialmedarbetare för finansminister Niinistö.

Sittande VD på Bryggeriförbundet Ussa ser inte sin politiska bakgrund som något problem, snarare som något positivt.

Men enligt Paaso är detta en farlig trend och alkoholindustrin har under de senaste åren blivit allt starkare som lobbyaktör.
- Vi diskuterar hemskt mycket om tobaksindustrins lobbande men inte alkoholindustrins inblandning. Det är helt naturligt att alkoholindustrin involveras men hur nära de får komma det politiska maskineriet är en annan fråga. Och här kom de väldigt nära, så nära att de beslöt, säger Paaso.

- Vi behöver regler för att reglera alkoholindustrins och andra industriers inblandning i det politiska förberedandet och beslutsfattandet. Nu finns det inga regler för detta, säger Paaso.

År 1995 liberaliserades alkoholreklamslagstiftningen och också vår alkoholpolitik överlag. Det ledde till att alkoholkonsumtionen ökade. Efter 2004 med skattesänkningen av alkoholdrycker ökade konsumtionen åter igen.
- Vi fick en 10 % höjning av totalkonsumtionen efter 2004. Den liberalisering som skett under de senaste 20 åren har man nu försökt ta lite tillbaka. Bland annat genom lagstiftningen, säger alkoholforskare Thomas Karlsson på Institutet för hälsa och välfärd, THL.
Men enligt Paaso var det enbart en röst som avgjorde att alkoholreklamen överhuvudtaget liberaliserades år 1995. Då ville man bara ge producenterna en chans att få informera om sina produkter. Tanken var inte att liberalisera imageskapande alkoholreklam.

Alkoholreklamen åter i behandling

Nu är ett nytt lagförslag gällande en skärpning av alkoholreklamen i behandling. Reklam för svaga alkoholdrycker kan bli förbjudet utomhus på allmänna plaster, som till exempel på busshållplatser och idrottsplaner. Lagen skulle också förbjuda alkoholreklam på tv och radio före kl 23.00. För tillfället får reklam för alkohol inte sändas före 21.00 på kvällen. Enbart reklam som visar flaskan pris och den nödvändiga produktinformationen ska få finnas. Om lagen går igenom går vi från att reglera vad man inte får göra reklam för till endast vad man får göra reklam för. En snäv lag som inte lämnar mycket utrymme för tolkning med andra ord.
Men Förbudet mot alkoholreklam gör reklam- och alkoholindustrin oroliga. Någonting vi har sett med de motreklamer som dykt upp i gatubilden.

- Reklamen är inte roten till våra alkoholproblem och förbud är aldrig någon lösning, säger Ussa, Bryggeriförbundets VD.

Tidigast innan politikernas sommarpaus får vi veta om lagförslaget får understöd eller inte, eftersom det nu råder oenighet i regeringen. Samlingspartiet anser att ett förbud av imageskapande alkoholreklam strider mot regeringsprogrammet.

- Jag har många gånger tänkt att om jag var en patron på ett bryggeriförbund, skulle jag göra likadant. Jag skulle också vilja ha en direkt kontakt med politikerna, säger Paaso, tjänsteman på social och hälsovårdsministeriet.