Spanien begär enormt krislån

Publicerad . Uppdaterad
Spela upp klipp på Arenan

Spanien kan ansöka om lån på upp till hundra miljarder euro från euroländernas krisfonder. Lånet är menat för kapitalisering av banker och det är staten som ansvarar för att lånet betalas tillbaka. Euroländernas finansministrar kom i går överens om lånet i en utdragen telefonkonferens.

Spaniens finansminister Luis de Guindos var i går kväll nöjd med resultatet av förhandlingarna med euroländerna. de Guindos betonade att lånet inte är belagt med finanspolitiska villkor, utan endast är till för att kapitalisera svaga banker.

Enligt spanska tidningsuppgifter önskade Finland och Nederländerna politiska villkor för beviljandet av lånet till Spanien.

Spaniens målsättning var att undvika ett så kallat räddningspaket, för att som stort land inte bli utan marknadsfinansiering. Med banklånet syftar man till att återfå marknadernas förtroende innan det fruktade parlamentsvalet i Grekland den här månaden.

Regeringen kommer att utarbeta den officiella stödförfrågan inom kort. Spanien kan söka kredit upp till 100 miljarder euro billigare än på marknaden.

Enligt den internationella valutafonden, IMF, behöver endast var tredje bank i Spanien stöd. Enligt IMF behövs åtminstone 40 miljarder euro. Internationella valutafonden kommer att övervaka användningen av stödet.

Statens skuldsättning kommer att bli värre, eftersom det är staten som ansöker om lånet. Fulla hundra miljarder skulle vara en tiondel av Spaniens bruttonationalprodukt. I början av året var Spaniens statsskuld 70 procent av BNP.

Stötestenen för den spanska ekonomin är de enorma fastighetsförluster som hopat sig i bankerna. Största delen av bankstödet kommer att gå till saneringen av dessa.

Hitta relaterat innehåll

Publicerad . Uppdaterad

Kommentarer

Inlagt av Gäst (ej verifierad)

Maktbegär och ansvar för fördelning av skattemedel är en dålig kombination. Att skjuta fram problemen och låta dem växa förvärrar framtida åtgärder och beslut som oundvikligen måste tas. Nu regerande europeiska politikerna kan fortsatt räkna med generösa bidrag från de banker de stöttat och räddat. Röstberättigade i olika länder börjar se detta och verkar nu söka högre etik och moral i nya populist- och extremistpartier. Grundproblemet om hur man löser Europas snabbt minskande globala konkurrenskraft borde vara primärt i fokus och åtgärderna som tas borde politikerna klart motivera utgående från hur konkurrenskraften stärks. Ställ frågor kring detta när ni på YLE intervjuar politikerna!

Inlagt av Finans professorn (ej verifierad)

Synd att Finska politiker ,tjänstemän är så förbannat Eu elit korrupterade , dumma i huvudet,, att de fattar inte att hela landet,folket är utan pengar, all fömögenhet och egendom är bara enorma skulder som ingen i hela livet kan snart mera betala ..!

Inlagt av Christian (ej verifierad)

Vill bara förmedla mitt starka stöd till "Gäst"-kommentaren 11:40 idag. Synnerligen väl formulerad och dessutom mitt i prick på problemet. Bankernas soliditet är självklart viktig, men anledningen till att den värderas så högt nu är som en garant för att backa upp en enorm mängd av felinvesteringar. Det är en näst intill brottslig inkompetens som bankledningar uppvisat då våra politiker på sitt håll inte haft en tanke på konsekvenserna av sitt fjäskande med väljargrupper med enda syfte att stärka sin egen maktställning. Lånen som skall öka på bankernas soliditet ger bara marknaden en temporär trygghet. På lång sikt blir de en belastning samtidigt som grundproblemet måste lösas. Vi kan bara konsumera så mycket som vi klarar av att tjäna ihop till! Därför, hur blir vi mer konkurrenskraftiga i ett globalt perspektiv och samtidigt förhindrar våra politiker att köpa våra röster via lånefinansierade reformer? Det är den långsiktiga frågan!

Inlagt av not (ej verifierad)

Att avhjälpa ekonomisk kris med mer låntagning fungerar inte. Det är bara att låta ekonomin göra en naturlig balans, dvs låta Euron dala. Den sjunker inte till noll såtillvida att vi inte bara bygger upp en alltför stor bubbla genom att låna till varandra. En aningen svagare Euro leder samtidigt till att EU:s export ökar, däribland Finlands. I nu rådande läge skulle det vara bättre att dala i kurs en aning och samtidigt låta de med problem lösa problemen istället för att skjuta besluten framför sej.

Inlagt av inte en cent (ej verifierad)

Finland ska inte stödja. Bygg en mur, mellan nord och sydeuropa. Och låt vi inleda närmare försäljning med Ryssland.Vi finländare ska inte betala.Katainen och co: försök inte annars så fäller vi er regeringen. Som Estland gjorde.Om vi någonsin ska betala. Isåfall endast till Estland.
Om regeringen om ni betalar räkna med att falla

Inlagt av inte en cent (ej verifierad)

om regeringen ger pengar. Då ska vi fälla den. !!! samla in namn grunda en hemsida och länka till, finsk/svensk hemsidor. Vem kan tänka sig göra det ?

Inlagt av Max Boudine (ej verifierad)

Lånekarusellen inom eurozonen måste få ett slut, skuldkrisen löser man inte genom att printa ut mera euro. Den enda produktion som numera går riktigt bra i "zonen" är ECB:s sedeltryckeri som kör så det ryker. Men det kommer surt efter, ingen kan springa på vatten hur länge som helst och om ökningen av penningmängden (M) inte balanseras av motsvarande ökning av BNP hotar (hyper)inflation med tiden. Förr eller senare blir det scenariot oundvikligt.

Inlagt av Max Boudine (ej verifierad)

Vilket kan tillskrivas globaliseringen vars teoretiska modell förärade Chicagoskolans frontfigur - Milton Friedman - Riksbankens Ekonomipris, 1976. En amerikansk/österrikisk innovation som slagit ut tiotals miljoner arbetstillfällen i USA och EU, där kapitalet, digitalt blixtsnabbt, förflyttar sig över jorden medan kostsam arbetskraft lämnas kvar i arbetslöshet. En av "de fyra friheterna" som framhölls som motiv för EU-anslutning, friheten för arbetskraft att söka arbete inom unionen där arbete finns, fungerar inte i praktiken och en stor del av förklaringen är språkproblem; 27 länder och nästan lika många språk, och en förutsättning för anställbarhet är att arbetssökanden förstår vad chefen och arbetskamraterna säger om han/hon inte nöjer sig med att städa och kratta i parker. Ett slående exempel på detta är situationen i Spanien där arbetslösheten ligger på 26 procent och väntas överstiga 30 procent inom ett år. I Spanien är arbetslösheten permanentad medan ekonomisk överhettning i andra regioner ibland uppstår. Så blir det med EN valuta och EN penningpolitik i EU, one size suits all - asymetriska chocker blir oundvikliga, och då hjälper inte aldrig så många räddningspaket och stödfonder.