Mycket information i kundregistren

Bonuskort och liknande innebär att våra uppgifter finns i allt fler register. Svenska Yle har tagit reda på vad allt som finns i registren.

I dagens läge är det en stor del av företagen som har någon sorts kundregister. Plussa- och S-bonuskortet finns till exempel i kring två miljoner finländares plånböcker och Stockmann har å sin sida kring en miljon stamkunder. Registren sträcker sig också utanför företagsvärlden. De finns vid sjukhus och bara vid Folkpensionsantalten upprätthåller man ett tiotal kundregister.

Vem som helst har ändå rätt att kräva ut de uppgifter som finns om en själv i olika register. Tanken är alltså att man ska kunna rätta information som är felaktig, men också kunna bilda sig en uppfattning om vad som riktigt registreras. Registeruppgifterna får man kräva ut en gång per år, utan att betala för det.

Registren har olika omfång

Vi har testat på att kräva ut informationen från nio olika register, för att på så sätt visa en bild på vad det kan finnas i dem. Mängden data är ändå beroende på olika faktorer så som längden på kundförhållandet. Alla register innehåller kontaktuppgifter, men vi har här plockat en del saker som känns mera intressant.

Aktia
- Kreditklassificering, socioekonomisk ställning, antal kortbetalningar och uttag för de senaste tolv månaderna, gamla adresser

Asiakastieto
- Antal betalningsanmärkningar

Folkpensionsanstalten
- Årets skattekort + inkomster för senaste åren, fem senaste åren av läkarbesök som det har betalats FPA-ersättning för, studiestödsbeslut, när huset jag bor i är byggt och om det finns centralvärme och rinnande vatten, utländska socialskyddssignum från period jag varit bosatt utomlands, tidigare adresser både i Finland och utlandet, Receptbelagda läkemedel som jag har ordinerats fyra år tillbaka, läkarutlåtanden från 90-talet

Helsingfors Regiontrafik
- alla enkelresor som har betalats med pengar från resekortet de senaste två åren

Nordea
- Betalningsförmåga, gamla telefonnummer, lån som betalats tillbaka för tio år sedan

Kesko
- Månatliga inköp enligt produktgrupp och inköpsställe, antal besök i olika butiker, "livsskede" (t.ex. "unga par")

S-banken
- Gamla adresser och e-postadresser

S-gruppen
- Månatliga inköp enligt inköpsställe, antal barn

Stockmann
- Månatliga inköp enligt produktgrupp och inköpsställe tre år tillbaka

Mest information kom från Folkpensionsanstalten, totalt kring 500 sidor, då S-banken klarade sig med två sidor. På basis av de här resultaten är det ändå Kesko som har gått längst i att profilera sina kunder. Bolaget klassificerar både sina kunder enligt livsskede, men också enligt hur mycket de besöker olika butiker.

Vid Kesko är det dotterbolaget K-Plus som upprätthåller Plussa-systemet. Enligt bolagets vd Tapio Näveri används kundregistret för att bättre ta i beaktande kundernas lokala behov, för att planera utbudet och för att kunna förse kunderna med förmåner och produktinformation som är lämpade för just deras intressen och livssituation. Näveri räknar också med att mängden riktad reklam kommer att växa i framtiden, bland annat för att kunderna vill ha det.

Brister finns

I slutet av 2011 granskade Dataombudsmannens byrå hundra företag och då var slutsatsen att över hälften av dem registrerar sina kunders köpbeteende på något sätt. Slutsatsen var att flera butiker inte meddelar tillräckligt tydligt hur informationen i kundregistren används. I dagens läge är det långt kunderna själva som måste ta initiativ om de vill veta vad som finns i stamkundsregistren.

Ett annat problem var att företagen inte tar bort informationen då ett kundförhållande upphör. Vid en tredjedel av företagen sparades och utnyttjades kunduppgifterna till och med flera år senare.