SOK-politiker: "Alla kan ställa upp i fullmäktigeval"

SOK kritiseras för att andelslagens fullmäktigeplatser till stor del innehas av politiker, och att S-gruppen glömt bort de ideal som andelsverksamheten bygger på. I Helsingforsregionens andelslag HOK-Elantos fullmäktige går åsikterna i sär om var andelslaget står i dag.

Både fullmäktige och förvaltningsråd är politikertätt i HOK-Elanto - de flesta av medlemmarna är eller har varit inblandade i politiken. Samlingspartiets riksdagsledamot Raija Vahasalo vill som fullmäktigeledamot jobba för lägre matpriser:

- Jag försöker utveckla utbudet och tjänsterna för ägarkunden så att de motsvarar den moderna kundens krav och att priserna hålls så förmånliga som möjligt.

Också nyinvalda riksdagsledamoten Johanna Jurva (Sannf) är inne på samma linje:

- Jag vill försäkra att vi har närproducerad mat och bra tjänster - och också låga priser.

Varför är så många politiker engagerade i HOK-Elantos fullmäktige? Mari Kiviniemi från Centern blev invald i HOK-Elantos fullmäktigeval i mitten av maj. Hon säger att man som riksdagsledamot måste vara beredd att ställa upp i sådana här val.

- Det är klart att partierna vill ha prominenta kandidater, säger Kiviniemi.

Nils Torvalds från SFP var en ganska motvillig kandidat. Han säger att SFP av gammal vana ställt upp i andelslagsvalet. Efter en vänlig uppmaning gick Torvalds med på att ställa upp.

Du verkar ganska motvillig?

Spela upp klipp på Arenan

- Fullmäktiges inflytande på hela företaget är ganska liten, säger Torvalds. Men om vi inte har någon representation i fullmäktige kan vi inte påverka de högre nivåerna.

En annan syn på saken har förvaltningsrådets medlem Jan D. Oker-blom, SFP. Han skulle inte oroa sig för att politiker sitter med i de beslutande organen. Han skulle mer oroa sig för att fullmäktige och förvaltningsrådsmedlemmar driver sina kunders intressen för hårt.

- Om folkvalda i förtroendemannaställning i det här företaget skulle driva kundernas intressen för hårt skulle det vara illa. Det här är inte en välgörenhetsorganisation. Om man går för mycket åt vilka priser som tas och vad som måste göras för det allmänna goda så är vi mer inne på kommunalpolitik än affärsverksamhet.

Av en halv miljon röstberättigade var det bara en femtedel som använde sin rösträtt i HOK-Elantovalet i mitten av maj. Nästan alla fullmäktigeledamöter har någon koppling till ett politiskt parti. De fullmäktigeledamöter Radar kontaktat säger alla att de är medvetna om fullmäktiges små påverkningsmöjligheter, men att alla är intresserade av att försöka.

Kritik mot monopol och politiker

Andelsrörelsen kom till Finland i början av 1900-talet och blev viktig både för utvecklandet av landsbygden och nya industrier. Då mängden andelslag inom olika branscher ökade, uppstod ett behov av koordinering. År 1904 grundades Centrallaget för Handelslagen i Finland, SOK, att sköta samköp, rådgivning och styrning. Idag sysselsätter S-gruppen nästan 40 000 människor, och verksamheten är långt mer vidsträckt än de matvarubutiker och bensinstationer man lätt förknippar med S-gruppen.

På 2000-talet har S-gruppen också utvidgat verksamheten i de baltiska länderna och Ryssland, både med hotell och stormarknader som Prisma - och det är också de senaste åren som allt fler kritiska röster har börjats höjas. En av dem är Jaakko Aspara som är professor i marknadsföring vid Aaltouniversitetet.

- Den ursprungliga idén i andelslaget är att vara ett alternativ till monopol, inte att själv bli monopol, säger Aspara.

Har andelsrörelsen kommit för långt från sina ideal idag?

- Kanske litet, ja. Den ursprungliga idén var att erbjuda förmånlig service till sina kunder och inte vara så stor och verka inom alla områden. Nuförtiden är service och produkter inte så förmånliga, så en av de främsta ursprungliga värderingarna har litet tappats bort. En annan ursprunglig idé var att verksamheten borde vara politisk obunden och det är inte så längre.

Jaakko Aspara är kritisk till att det sitter så många både riks- och kommunalpolitiker i de olika regionandelslagens fullmäktige. Han tycker inte att riksdags- och kommunpolitiker borde vara med i förvaltningen av SOK.

- Det är ändå ett företag. De är inte med i styrelsen av börsbolag heller, varför vara i förvaltningen av det här företaget? De flesta politiker är helt ärliga människor, men ändå väcker det frågor om korrumption när det finns för täta förhållanden mellan politiker och företaget.

Trots att Aspara är kritisk till politiseringen av andelslagens fullmäktige, ställde han ändå själv upp som obunden kandidat för samlingspartiets lista i valet till HOK Elantos fullmäktige - av pragmatiska skäl, säger han, eftersom det i praktiken är omöjligt att komma in utan att tillhöra en lista.

Politikerna är också ägare i andelslaget - har de inte samma rättigheter att vara med i fullmäktigeval?

- Det är sant förstås. Det finns inte tillräckligt med människor som vill vara i förtroendeuppdrag. Det blir bara lätt så att samma människor som är politiker har alla andra förtroendeuppdrag. En minister eller riksdagsledamot kan vara aktieägare, men vi godkänner inte att de skulle vara i förvaltningen av börsbolag. Jag vet inte vad argumenten skulle vara för att vara med i förvaltningen av andelslag då.

"Alla får ställa upp"

Argumentet är precis det: Alla har rätt att ställa upp i fullmäktigevalet. Ralf Nyberg är informationschef på regionhandelslaget HOK-Elanto och tycker att kritiken är obefogad.

- Om här finns ett problem, heter problemet demokrati. Väljarna utser de här [fullmäktige i regionandelslagen], vissa kandidater är mer trovärdiga som kandidater än andra - om det finns en massa namn på listorna som inte säger någon någonting, blir det mer som ett lotteri av fullmäktigeplatserna.

Det säger också Jorma Bergholm, ordförande för HOK-Elantos förvaltningsråd och sedan länge aktiv i socialdemokraterna i Helsingfors.

- Vem som helst kan ställa upp i valet. Det är andelslagsdemokrati som gäller. Det skulle vara mycket problematiskt om man förbjöd en grupp mänskor att inte delta i ett medlemsval, poängterar Bergholm starkt.

Bergholm är inte oroad för att idealen skulle ha tappats bort på vägen.

- Jag tycker att S-gruppen ganska bra främjar den kooperativa rörelsens ideal.

Också Mari Kiviniemi, Raija Vahasalo och Johanna Jurva är nöjda med S-gruppens verksamhet. Av dem Radar pratat med är det Nils Torvalds som är kritisk:

- Nog har de gamla idealen hamnat i mangeln. Numera är det marknadsandelarna som styr.

Jorma Bergholm är av annan åsikt:

- Det att S-gruppen vuxit så mycket är ett tecken på att vi gjort många saker rätt. För 20 år sedan hade vi cirka 16% av marknadsandelen i landet, nu är vi uppe i 40%. Lidl har kommit in på marknaden på senare år, och det bevisar att det nog går att ha mer konkurrens. I slutändan är det kunden som bestämmer.

Läs också: Konsumenter kritiserar S-gruppens bonuspolitik

Text: Eva Pursiainen och Kira Schroeder