Djup klyfta mellan nord och syd inför EU-toppmöte

EU:s stats- och regeringschefer håller i dag ett toppmöte i Bryssel där man ska försöka rädda eurozonen. Klyftan är djup mellan nord och syd om hur det ska gå till. Till stridsfrågorna hör om man ska dela skuldbördan mellan euroländerna eller inte.
Det har varit tiotals toppmöten sedan krisen bröt ut. Och det här är ett i raden, men ändå inte: Läget har blivit mycket allvarligt de senaste veckorna då stora euroländer som Italien och Spanien knappt har råd att låna pengar för att räntorna har blivit för höga. Det är problem för eurozonen av en helt annan kaliber än när Grekland var i fokus. Till exempel Finland får låna pengar praktiskt taget gratis då räntenivån är 2,35 procent vilket ligger under inflationsnivån, medan Spanien måste betala 6,8 procent vilket är på gränsen till det ohållbara.
Och det är bland annat med det här som Sydeuropa vill ha hjälp. Det kallas euroobligationer eller eurobonds, det vill säga att man gemensamt skulle låna pengar till en lägre räntenivå och dela skuldbördan. Finland, Nederländerna och Tyskland säger nej.
Förbundskansler Angela Merkel gick så långt här om dagen att hon sade att det inte blir några euroobligationer så länge hon lever.
- Euroobligationer och liknande strider mot grundlagen i Tyskland. Dessutom anser jag att de ekonomiskt är felaktiga och motverkar sitt eget syfte, sade Merkel i den tyska förbundsdagen på onsdag.
Flera kniviga frågor
Andra besvärliga frågor för Finland och Tyskland är frågan om ett alleuropeiskt bankdepositionsskydd och frågan om den kommande permanenta krisfonden ESM. Som den nu är planerad har ESM rätt att få pengarna som en prioriterad långivare, det vill säga om till exempel de spanska bankerna som får miljarder i lån går i konkurs så tar först IMF sitt och sedan ESM, först därefter får privata långivare det som blir över om det finns något. Det här har fått privata investerare att dra öronen åt sig, så nu vill Frankrike riva upp de här reglerna. Och om det sker tänker Finland troligen kräva nya säkerheter för lånen på samma sätt som man tidigare gjorde med lånen till Grekland.
Vid sidan av alla de här svåra frågorna anser Europeiska rådets president Herman van Rompuy att Bryssel ska få mer makt att styra över medlemsländernas ekonomi.
Alla de här frågorna ska medlemsländerna bita i och dessutom diskutera hur man ska få till stånd mera tillväxt.
Italiens premiärminister Mario Monti kräver att toppmötet ska fatta beslut som lugnar marknaderna, han är beredd att sitta fast till söndag kväll om det behövs.
Det kommer att bli en hård dragkamp mellan nord och syd de närmaste dagarna. Det är mycket som står på spel och de flesta anser och inser att det skulle bli för dyrt att låta europrojektet kollapsa, därför måste man helt enkelt hitta en lösning.
Dan Ekholm, Bryssel.

Kommentarer
-90 talet
Samma lösningar månntro som Seppo Konttinen skriver om i sin bok "Salainen pankkituki,
kuinka velallista kyykytettiin"?
HBl idag:
Finland har föreslagit att krisländerna erbjuder säkerheter för sina statslån vid EU-toppmötet i Bryssel. Den vägen kunde man minska på räntekostnaderna för lånen. Så gjorde Finland under depressionen på 90-talet, då det fanns misstankar om att landet inte skulle kunna återbetala sina lån.