Estland kämpar för Rail Baltic, men hindren är många

Estland har börjat detaljplanera för ett snabbtåg från Tallinn till Berlin. Stödet för projektet är stort, men Lettland och Litauen är fortfarande skeptiska. Dessutom väntas motståndet i Estland öka när markägarna längs den nya rutten blandas in i förhandlingarna.

- För Estland är en direkt förbindelse med Europa mycket viktig. Det gäller alla invånare och företag, också jordbrukare och skogsbrukare, säger jordbruksminister Helir-Valdor Seeder bestämt.

Järvakandi är Estlands glashuvudstad, och förutom vackert hantverk finns här en fabrik som är viktig också för Finland. Det är nämligen här Koskenkorvas vodkaflaskor tillverkas. I dag fraktas både råvarorna, sanden, och de färdiga glasprodukterna in och ut med lastbilar och långtradare.

- Vi har stor industri som kunde behöva järnvägstransport, det skulle bli en lösning för exporten ur Estland, säger Mart Järvik, Järvakandis kommundirektör. Exporten sköts i dag bara med längs med våra landsvägar. Järnvägen skulle ge konkurrens inom transportsektorn.

Den estniska regeringen har beslutat att helhjärtat stödja byggandet av en snabbtåglinje från Tallinn genom Baltikum till Polen och Tyskland, men både Lettland och Litauen kräver att EU står för nästan hela räkningen innan de säger ja.

- Vi har redan börjat detaljplaneringen för att slå fast exakt var järnvägsspåret ska dras, säger jordbruksminister Seeder. Det kommer att ta tid, för vi måste göra en ordentlig miljökonsekvensbedömning och så måste vi förhandla med alla berörda markägare.

- Skogarna väster om Järvakandi är till stor del ägda av staten, påpekar kommundirektör Järvik optimistiskt, och där finns också våtmarker. Det uppstår inga problem med att dra rutten där.

Kritiken mot regeringens beslut att gå vidare med Rail Baltic trots att grannländerna avvaktar är relativt lam. De flesta är överens om att järnvägstrafiken måste utvecklas, men det här beslutet har tagits utan debatt och bygger på optimistiska ekonomiska kalkyler, säger de värsta kritikerna.

Arbetet med detaljplaneringarna och miljökonsekvensbedömningarna i landskapen är bara i startgroparna. Kommunerna kämpar uttryckligen om väldigt enstaka hållplatser för godstrafiken. Klart är att Pärnu blir enda hållplats för persontrafiken, men redan nu har markägarna där börjat uttrycka oro.

- Det pågår en häftig och känslomässig debatt om var den nya järnvägsstationen ska byggas, det är en process som vi jobbar aktivt med, säger Pärnus borgmästare Toomas Kivimägi.

- Det handlar naturligtvis om ett stort område av Pärnu stad, men vi har flera olika alternativ på bordet, så problemen kommer att lösas.

Protester från markägarna väntas under processens lopp dyka upp på flera håll längs med den rutt det nya snabbtåget kommer att ta, eftersom det i huvudsak handlar om helt nya spår.

- När det kommer till kritan måste vi prioritera samhällets bästa fram om enskilda markägare, tillägger borgmästare Kivimägi.

Gustaf Antell