Storskarven än så länge trygg då sjöfågeljakten inleds
I dag (måndag 20.8) klockan 12 inleds andjakten. Då är det sjöfåglar som gräsand, kricka, årta, bläsand, stjärtand, skedand, brunand, vigg och knipa som får jagas.
Däremot ingår fortfarande inte storskarven i den gruppen av sjöfåglar som får jagas, utan särskilda tillstånd beviljas separat för jakt på skarv.
Paavo Rantala, disponent i Kristinestad-Storå fiskeområde, väntar ännu på besked om de får tillstånd att jaga 300 skarvar. Helst skulle han se att skarvjakten i Finland ska jämställas med annan sjöfågeljakt och att det därmed inte behövs något undantagslov för att jaga skarv. I Sverige ska man försöka få skarven med på listan över fåglar som betraktas som vilt och som därmed blir lovligt byte i den vanliga sjöfågeljakten.
Beslutet om att bevilja tillstånd för skarvjakt i Oravais har överklagats ytterligare en gång. För att komma ifrån pappersexercisen i samband med specialtillstånd för skavjakt krävs någon form av lagändring, säger specialforskare Hans-Göran Lax på NTM-centralen.
Men ett problem är att vi har två olika grupper av skarvar - en som häckar här och en som häckar i Ishavet och bara är på genomresa hos oss en kort tid.
- Dem ska vi inte skjuta, för de har ingen inverkan på vår natur, säger Lax.
Kommentarer
Skarv
Det intressanta är inte att skjuta storskarv, som häckar vid atlantkusten, utan att skjuta den kinesiska mellanskarven som inte hör hemma i vår fauna och som häckar i träden i vår skärgård och förstör vår natur.
nja
Att påstå att skarven är "trygg" är kanske att ta i med tanke på den något hätska stämning som råder för tillfället. Och angående mellanskarv vs storskarv - om jag förstått saken rätt så har t o m experter svårt att se skillnad på de två.
Problemet är löst
Hej. Fick en förfrågan från en ornitolog/jägare om jag/ni kunde sprida detta vidare.
Den vanliga rödräven "vulpes vulpes" utför en ekologisk och biologisk sanering i markhäckande kolonier med den inplanterade kinesiska mellanskarven "sinensis".
Även grävling "meles meles" utför detsamma i markhäckande mellanskarvskolonier, men ej lika effektivt.
(Räven är längre i sin kroppsbyggnad, den når även upp i gamla höga risbon på marken och även bon i lägre buskar och träd).
I trädhäckande och markhäckande mellanskarvskolonier utför skogsmården "martes martes" en ekologisk och biologisk sanering.
Mården lockas med fördel in i ex. en katt eller grävlingsfälla, samt äldre typ av minkfälla (ej slagfälla) med honung som lockbete.
Denna typ av fångstfällor måste vittjas/kontrolleras minst en gång per dygn.
Utplantering av räv/grävling/mård i mellanskarvskolonier bör göras snarast efter eventuell övrig häckande fågel lämnat ön.
OBS. Skogsmård får EJ förväxlas med den inplanterade asiatiska mårdhunden "nycterutes procyonoides", som ej har hemortsrätt
i Europa. OBS! Dessa förfaringssätt är olagliga. "Civil olydnad".
Havsörnen "haliaeetus albicilla" har på få öar lyckats störa ut pågående häckning av mellanskarvkolonier.
Det som oftast händer är att skarvkollonin då flyttar till en ny ö närmare land. //Åke T´.