Haglund: Kvinnlig värnplikt om folket vill

Bild: Bengt Östling

Norge inför en könsneutral värnplikt, där kvinnor och män har lika rättigheter och skyldigheter. Norge blir därmed första NATO-land med obligatorisk värnplikt för kvinnor.

Det är inte aktuellt för Finland ännu, men kan bli, säger försvarsminister Carl Haglund.

- Försvaret är den starkaste maktapparaten. Att den ska vara endast för män strider mot en grundläggande princip om jämställdhet. Det sa den norska försvarsministern till Aftenposten inför Stortingets historiska beslut om könsneutral värnplikt. Den socialdemokratiska försvarsministern Anne-Grete Ström-Erichsen konstaterade att rättigheter och plikter ska fördelas på båda könen, det måste också ske om landet är i kris.

Deltagande i uppbådet har redan i några år varit obligatoriskt för norska kvinnor, men snart måste kvinnorna verkligen gå in i armen, om de råkar bli utvalda. Bara var sjätte av deltagarna i de norska uppbåden blir inkallade till armétjänstgöring. Det är alltså en elit som blir utvald. De norska kvinnorna kan göra frivillig tjänstgöring, men få gör och många avbryter. Det norska försvarets mål är att ha 20% kvinnor före år 2020.

Låg andel också i Finland

I dag inleder 12 300 beväringar sin militärtjänstgöring i Finlands försvarsmakt. Av de nya rekryterna är omkring 300 kvinnor.

- På ett teoretiskt plan kan man tycka att det nuvarande arrangemanget inte är jämställt, konstaterar Haglund. Å andra sidan har vi ganska många andra jämställdhetsutmaningar i det finländska samhället, där männen är mer gynnade, och kvinnor missgynnade.

Om det uppstår en allmän opinion för att också kvinnor måste göra värnplikt kommer diskussionen om allmän värnplikt säkert igång, säger Haglund. Debatten får också fart om de unga männen börjar protestera mot värnplikten. Men tillsvidare räcker de unga männen till, de som är både motiverade och fysiskt kapabla att utföra värnplikten.

Finland kan fylla den krigstida styrkan om 230 000 man. Men det skulle vara bra om fler kvinnor också ville utgöra armetjänstgöring. Då är det viktigt få värnplikten att leva i tiden, som utvecklar allas kunnande.

Värnpliktsarmé eller yrkessoldater

Finlands väg är inte den svenska. Utan en värnpliktsarmé skulle vi också i Finland vara i en kaotisk situation, där försvarets trovärdighet ifrågasätts, enligt försvarsminister Haglund.

Det norska Stortingets beslut om könsneutral värnplikt är ett intressant beslut, som visar att Norge har ambitioner att ha ett trovärdigt försvar också i framtiden, enligt Haglund. Norge vill dels trygga tillräckligt många som utför värnplikt, och bredda utbudet i en jämställd riktning. Det kan gott bli en trend, tror Haglund.

Då får vi nog en debatt om detta också i Finland. Men det verkar som om den breda majoriteten i Finland stöder allmän värnplikt endast för män, och frivilligt för kvinnor. Det är den allmänna folkopinionen och det tycks inte finnas något stort tryck att ändra något. Försvarsministern ser det som självklart att man ska ställa sig öppen till alla lösningar, speciellt lösningar som uppmuntrar kvinnor att utföra militärtjänst. I motsats till männen vill kvinnorna tydligen inte göra det bara för fosterlandet, utan också för den egna kompetensen och utvecklingen.

I Norge är det männen som är för jämställdhet ifråga om värnplikten, med kvinnorna är mer tveksamma. Den erfarenheten får man också vid en snabb minigallup på Visbys gator. För det första är motståndet mot allmän värnplikt stort - den är ju avskaffad i Sverige.

- Värnplikten passar inte in i det moderna samhället, där individerna gör olika saker, konstaterar Maria Gatendahl, moderat. Ungdomar vill göra olika saker. Många vill resa, ta extra jobb, eller göra något helt annat med sina liv när man är ung. Obligatorisk värnplikt matchar inte den moderna strukturen. Själv har hon inga planer på frivillig värnplikt.

Louise Stenberg övervägde frivillig armétjänstgöring, men det blev inte av. Det viktigaste i frågeställningen gäller jämställdheten.

- Givetvis, om man ska ha en allmän värnplikt, ska man ha den för båda könen, men behöver vi alls en värnplikt i västvärlden? Nej, svarar Louise Stjernberg, vi har inte det säkerhetshotet och därför räcker det med frivillighet.

Gunbritt Mäkitalo från organisationen Kvinnor för fred gillar inte alls den slopade värnplikten, hon är inte pacifist. Yrkesarmén kommer inte att få folk, det kostar mer och blir mer byråkratiskt. Men egentligen vill Gunbritt Mäkitalo inte ha något försvar alls. Men hellre ett starkt svensk försvar än anslutning til utländska militärallianser.

Ja till jämställdhet säger flottisterna

Ute på museiminsveparen M20 i Visby hamn bedrivs fartygsvård, d.v.s. det skrapas och målas för fullt. De som utför arbetena är medlemmar i museisällskapet som upprätthåller båten, som ska tillbaka till sin plats vid Vasa-kajen.

Bild: Bengt Östling

Jan Frumerie och Lars Landström ombord är tidigare flottister, nu pensionärer. De tycker det är synd att värnplikten är borta i Sverige. Arbetslösheten ökar utan värnplikt. Förr var det över 40 000 pojkar som årligen gjorde värnplikt, nu går de arbetslösa i stället.

Frumerie och Landström ser gärna fler flickor i försvaret. Jämställdhet mellan kvinnor och män är nödvändig. Har man rättigheter har man också skyldigheter, det ska vara lika för alla, säger de med en mun. De menar att den svenska försvarsmakten är jämställd idag, med höga officerare som är kvinnor.

De första kvinnorna kunde inleda sin frivilliga grundutbildning i det svenska flygvapnet år 1980, samma år som Sveriges jämställdhetslag trädde i kraft. 103 tjejer sökte, 30 påbörjade grundutbildningen och 28 genomförde den.
Kvinnorna tillförde så mycket nytt och nyttigt, intygar Frumerie och Landström ombord på M20 - det är bra med fler kvinnor, gärna obligatoriskt.

I dag är ungefär 13 procent av den svenska Försvarsmaktens personal kvinnor, Det är andelen civilt anställda i Försvarsmakten som är hög, kring 38 procent. Bland officerare och specialistofficerare är nivån 5,5 procent och bland gruppbefäl, soldater och sjömän cirka 12 procent, enligt statistik från försvarsmakten.

Fotnot: Enligt Wikipedia är det bara ett tiotal länder som har obligatorisk värnplikt också för kvinnor: Benin, Kuba, Eritrea, Israel, Libyen, Malaysia, Nord-Korea, Kina, Tchad och Tunisien.
I många andra länder är kutymen varierande. Danmark har t.ex ett lottningssystem, där 30% av årskullarna lottas ut för armétjänstgöring. Finland kallar in 80% av de värnpliktiga, vilket är en av de högsta siffrorna i Europa.

Läs också:
"Vi ser gärna motiverade kvinnor i armén"

Publicerad . Uppdaterad

Kommentarer

Inlagt av Heidi (ej verifierad)

Jag har länge tyckt att det är självklart att den obligatoriska värnplikten ska gälla alla, oberoende av kön. Ska man ha lika rättigheter och framförallt lika status i samhället så ska man också ha lika ansvar. Tiden i armén ger dessutom kompetens som de flesta kvinnor i dagens läge blir utan. Så länge värnplikten inte är obligatorisk för båda könen kommer detta att fortsätta. Jag hoppas och vill tro på att vi finländare är mogna att fatta beslutet att införa obligatorisk värnplikt för både kvinnor och män.

Inlagt av Krister (ej verifierad)

Vi har idag inget försvar i egentlig bemärkelse, vad vi betalar dyra pengar för är endast bataljoner avsedda att sättas in utomlands. Att vi inte kan eller vill försvara det egna landet är galet men det är den politik som röstats fram. Vi kunde haft ett betydligt större och effektivare försvar än vi har nu om vi behållt värnplikten men tyvärr så är försvarsfrågan inte särskilt prioriterat bland väljare vilket medför att ingen förrändring kommer ske. Märk också att våra grannländer har större försvarsmakt med högre kapacitet till lägre kostnader än vi.

Inlagt av Militären (ej verifierad)

I ett första skede i tanken som sådan anser jag att varför skall ej kvinnor och ålänningar samt något enskilt religöst samfund undvika att genomgå en fosterländsk militär utbildning.
De två senaste avvikandes rätt att vägra behöver åtgärdas,det är det viktigaste.
På senare tid har kvinnorna rätt att genomföra militärutbildning frivilligt och det är bra,jag har dessvärre ej fakta i hand vad dessa kvinnor anser om utbildningen efteråt,har dom haft nytta av den och upplever den som positiv sak eller ej,är dom beredda för att även som manskap (soldat) på lägre nivå gå ut och försvara fosterlandet eller är det en liten mode-stil.
I dagens tid har ju kvinnorna blivit tuffare,lever tuffare,och uppför sej tuffare än för 15-år sen,så eventuellt borde det bli en noggrann undersökning/utredning om kvinnans lämplighet inom militären i stora drag.
Tror delvist att de kvinnor som nu avlägger utbildningen är närmaste inriktade att få officers utbildning och därmed få egot att kunna bestämma/ge order åt män i tjänst som har lägre befattning...

Inlagt av lpa (ej verifierad)

Man kan undra om det verkligen är klokt att kalla in så mycket som 80% av de värnpliktiga. Eftersom den krigstida styrkans storlek är 230.000 så betyder det här att den genomsnittliga tiden som man tillbringar i den "aktiva reserven" endast torde vara ca 10 år. I verkligheten så är det många som befinner sig där mycket längre (t.ex. reservofficerare) medan andra (t.ex. sådana vanliga jägare som klarat sig dåligt under beväringstjänsten) troligen en mycket kortare tid eller inte alls.

I varje fall så känns det nuvarade antalet personer som kallas in till tjänstgöring som väldig slöseri. Man börjar också undra om beväringstjänsten för många inte är mera avsedd som någon typ av "fosterländskhetsutbildning" än något som baserar sig på verkliga militära behov...

Inlagt av Militären (ej verifierad)

Undrar på vilka grunder redaktören uppger detta i nyhetsflödet.
"Finland kallar in 80% av de värnpliktiga, vilket är en av de högsta siffrorna i Europa".
Obs: kopierad text.

Med vilka metoder-undersökningar-sakkunnighet och instrument har han analyserat detta läge?

Inlagt av HpG (ej verifierad)

Man kan undra om herr försvarsministern har fått värmeslag, då han ens funderar i dylika banor, kvinnor ska definitivt inte behöva obligatoriskt genomgå värnplikten, dagens system är helt ok. Prat om jämställdhet passar inte in i denna fråga.
Vad beträffar ålänningarna däremot kan diskussionen hoppeligen öppnas, har verkligen aldrig förstått varför åländska män ej behöver genomgå armén.

Inlagt av K. (ej verifierad)

Här finns två centrala frågor som behöver luftas.

Dels har vi frågan om jämställdhet inom värnplikten. Denna fråga är främst värdebaserad och de flesta torde vara överens om att det är lika villkor som ska gälla för att råda bot på diskriminering. Biologiska faktorer är inte särskilt väsentliga egentligen. Den största orsaken till att det råder obalans är väl historiska faktorer. Det militära har varit ett så gott som uteslutande mansdominerat område, och det är främst därför som det fortfarande är det. I dagens läge är en könsbaserad uppdelning ändå inte motiverad, varför även värnplikten bör vara jämställd.

Dels har vi också frågan om värnplikten i sig. Ofta motiveras värnplikten i mer informella sammanhang genom personlig utveckling, fysiskt gagn eller som en individuell utmaning. Dessa är dock enbart stödargument för att på ett personligt plan kunna motivera varför vi har värnplikt. Om man tar dessa argument för sig kunde en liknande fysisk skolning äga rum på gymnastiktimmarna, i scouterna eller dylikt. Det finns ingen klar motivering varför det är just det militära som ska ge denna personliga, fysiska eller psykiska utveckling. (För den delen kan det lika bra vara psykisk nedbrytning. Genom att grundtanken är att alla ska genomgå samma likriktande ses ofta det psykiska nedbrytandet som stärkande utifrån. Ungefär på samma sätt som somliga menar att mobbning är stärkande och därmed inte någonting ont.)

Den nationalistiska aspekten av värnplikten existerar inte för alla. Det går inte att göra en indelning i hur kvinnor som tjänstgör motiverar det gentemot hur män motiverar det. Då kvinnorna gör det på frivilliga grunder och är så mycket färre än de män som tjänstgör utgör gruppen av kvinnor ingen heterogen grupp som kan svara för samtliga kvinnor. Eftersom det är så gott som obligatoriskt för män är det en mycket mer diversifierad grupp män som tjänstgör, där många olika orsaker och motiveringar förekommer.

Det är klart att det kan förekomma en starkare tendens till nationalism hos män i och med de sociala grupper som män ofta sätts i och där ett visst sorts privatspråk förekommer. Det är ändå ungefär samma som nationalismen kring diverse internationella sportevenemang. Det finns knappast inneboende skillnader hos män och kvinnor, utan det är främst vad man blivit van med. Det här är också en av jämställdhetens grundprinciper.

En annan form av argument som ofta förekommer då det handlar om värnplikt är ett statligt perspektiv. Man försöker se till vad som är "landets" bästa. Här förekommer argument såsom "försvarsmaktens trovärdighet" och dylikt. Det är också här som Rysslands roll-eller-icke-roll kommer in i bilden. Behöver vi ett "trovärdigt" försvar, och vad är det i så fall?

Vi kan gå ett steg vidare. Att ha ett försvar är en tanke som är förankrad i historien då olika statsmakter har varit i krig med varandra. Vad är försvaret i dagens läge? De krig som pågår och har pågått inom de senaste decennierna har för det mesta varit mellan länder som befinner sig i olika hörn av världen. Den utveckling vi sett de senaste åren då allt mer handlat om krigsföring på nätet, drönarattacker och dylikt verkar snarast tyda på att försvaret allt mindre handlar om att lära sig skjuta andra människor med gevär, och mer handlar om krigsföring utan människor som rent fysiskt slåss mot varandra.

Vad gäller Ryssland verkar många tänka sig att om Ryssland mot all förmodan skulle anfalla, skulle det ske som på 40-talet. Och att vi då skulle försvara oss på samma sätt. Eller som i nutida krigsspel. Då det gäller ett "trovärdigt" försvar är frågan hur trovärdigt det i sista hand är. Vilka resurser skulle sättas på att anfalla Finland? En dylik diskussion frångår snabbt alla former av verklighetsförankring och övergår i någon form av våt krigsföringsdröm.

En annan fråga är vilka motiv någon, exempelvis Ryssland, skulle anfalla Finland med. Vad har Finland som man genom regelrätt krigsföring skulle kunna vilja ha? Den geopolitiska situationen på 40-talet är inte likadan som dagens. Tyskland anfaller inte Ryssland så att Finland kan agera som en strategisk anfallsväg. Att "man vet aldrig med Ryssland" är inte ett särdeles tungt argument. Visst, den politiska situationen i Ryssland är som den är, men steget till att attackera Finland är långt mycket längre än interna stridigheter.

Så vad handlar det hela egentligen om? Värnpliktens varande verkar vara baserad på föråldrade tankegångar gällande såväl geopolitik som krigsföring i sig. De personliga motiv som man kan ha för att utföra värnplikten har ingen koppling till det militära, utan bara till den disciplinerade struktur som där finns.

Jag vill ta avstånd från synen på värnplikten som en möjlighet till gratis arbetskraft. Detta handlar om de förslag som kommit om en "medborgarplikt" eller liknande som lösning på en avmilitariserad värnplikt. Ett dylikt system verkar bara vara ett obligatoriskt mellanår efter andra stadiets utbildning. Jag ser hellre en värnplikt som handlar om indirekta former av försvar, såsom cyberkrigsföring (eller snarare försvar mot detta eftersom jag inte vill att Finland ska bedriva amerikanska former av espionage utan enbart förhindra dito).

Att inte i all oändlighet satsa på ett försvar som är beväpnat upp till tänderna innebär inte att sätta upp en skylt med "invadera oss". Jag ser hellre att man satsar på utveckling (utbildning, infrastruktur, sjukvård etc.) än att lägga vapen i hand på varje medborgare. Politiska oroligheter förebyggs med andra medel. På samma sätt som terrorism förebyggs genom att inte åka ned till mellanöstern och skjuta på människor (hur mycket de än skjöt på en först för att man åkt ned dit).

Vill vi ha hållbar utveckling och leva i trygghet ska vi väl inte delta i imperialistiska kampanjer i fjärran länder heller. Att åka dit och med vapenmakt försöka upprätthålla någonting är trots allt en invasion, hur motiverad vi med västerländska etiska mått än anser den vara.

Och om vi går in för en sådan utveckling förefaller plötsligt målen med en värnplikt och överstarkt försvar rätt platt till marken. På samma sätt som nato-medlemskap och rädslan för en rysk invasion.

Inlagt av Norskt pyssel (ej verifierad)

Tydligen har kommentatorerna missat poängen. Inte finns det någon ALLMÄN värnplikt i Norge längre om ungefär 15 procent av den manliga årskullen gör värnplikt, eller hur? Så om en bråkdel av dom norska kvinnorna klär på sig uniform: so what? Vem är jämställd med vem? Dom 85 procent av norrmännen som inte går i lumpen? Den norska modellen låter ju jättefin ur "jämställdhetssynvinkel", men vad är det för jämställdhet när minoriteten (också av kvinnorna) kallas in medan den stora majoriteten gör "sivail"? Att försvarsminister Carl Haglund diplomatisk svarar på frågor av en reporter betyder förstås ingenting annat än att val är i faggorna. Men hur liten har han tänkt sig den finländska reserven enligt norsk modell?

Inlagt av Filip Wiberg (ej verifierad)

Tycker att värnplikten absolut också kunde gälla för kvinnor. Har själv så gott som bara goda erfarenheter från tiden inom försvaret som kvinnor också gott kunde ta del av. Håller dock med om att det till största delen handlar om en värdebaserad diskussion, men jag tycker att det är viktigt att den förs. Tycker dock att det är synd att den centrala figuren i denna diskussion är en manlig försvarsminister som inte själv har fullgjort sin värnplikt. Gör inte särskilt gott för trovärdigheten.

Inlagt av Ursula (ej verifierad)

Det är onödigt att prata om jämställdhet. Nu när det frivilligt för kvinnor, gör de lumpen som är verkligt intresserade och motiverade! Inte är alla kvinnor intresserade av att göra lumpen! Om det också blir obligatoriskt för kvinnor, så faller nog intresset! Inte kommer det totala antalet som gör lumpen att öka för det! Även i fortsättningen kommer det att anhållas om c-papper! Allting kan inte bli jämställt! Inte föder alla kvinnor barn heller, trots att det är kvinnan som kan göra det...

Inlagt av K. (ej verifierad)

En kommentar som Ursulas visar rätt tydligt på varför det är nödvändigt att prata om jämställdhet.
Inte alla män är heller intresserade av att göra lumpen. Att så många ändå väljer det militära framom civiltjänstgöringen beror inte så mycket på vad intressena är, utan snarare sociala stigma och föråldrade, sexistiska förväntningar. Tanken med jämställdhet är att ge lika villkor, framom någonting annat. Ska män tvingas lära sig skjuta andra människor ska kvinnor det. Det är jämställt, men åt fel håll då det borde vara frivilligt för båda grupperna. Enligt Ursulas tankegångar skulle ju intresset öka också för män om det var frivilligt för dem, vilket skulle betyda att vi skulle få en mer motiverad militärstyrka.

För övrigt är ett absolut mål i dess absoluthet sådant att det inte kan nås, eftersom det är ett ideal. Det är ändå inte ett argument mot att sträva efter idealet. Och det är strävan som i det här fallet är poängen, och att ge lika villkor. Det finns en skillnad mellan lika villkor och hur dessa villkor sedan utnyttjas, och det vore farligt att falla i fällan att tolka det som ett misslyckande.

Inlagt av Anki (ej verifierad)

Nej,hoho!Jag föreslår att vi skippar allmän värnplikt helt och hållet!Onödigt i vår värld!

Inlagt av Anastasia (ej verifierad)

Värnplikt har ingenting med jämlikhet att göra! Tvingar man fram värnplikt för kvinnor så kommer man nog att få se majoriteten av kvinnorna på barrikaderna. Jag känner ett tvillingpar från min forna hemby. När de var unga idrottade båda lika hårt. Den mörkhåriga tvillingen beslöt sig för att bli polis och ansåg att hon därför behövde en officersutbildning för att komma lättare in på polishögskolan. Hennes ljushåriga tvilling följde med henne till samma militära utbildning. Blondinen klarade inte av utbildningen. Brunetten sa till mig att det var individuellt vem som klarade av en hård militärutbildning och varför bara en tvilling klarade det berodde på att de var tvåäggstvillingar och inte enäggstvillingar så därför var de inte mera lika varandra än sina övriga syskon. Brunetten blev polis och blondinen blev akademiker med ett toppjobb. Hon har aldrig behövt någon militärutbildning för att nå toppen. Så det där att kvinnorna skulle bli hämmade i karriären utan militärutbildning är bara skitprat!

Inlagt av Olof (ej verifierad)

"Å andra sidan har vi ganska många andra jämställdhetsutmaningar i det finländska samhället, där männen är mer gynnade, och kvinnor missgynnade."

Den använda logiken är mycket vanlig, men logiken är i själva verket vansinning. Den baserar sig på en slags (kretansk) hämnd.

T.ex.: vi accepterar att en man slår sin hustru, dvs. använder fysiskt våld, ifall hustrun ideligen hämnas sin man med att vara otrogen. Dvs. en felaktig akt kompenseras med en annan felaktig akt. - Sådan logik klassar jag som vansinne, läs dårskap.

Ifall en kvinna i snitt lider i det finländska arbetslivet, så inte kan detta "kompenseras" med att tvinga de flesta unga män att utföra en värnplikt.

Berätta mej, bästa Carl Haglund, på vilket sätt förbättras kvinnornas arbetslivsförhållanden genom att unga män utför en värnplikt? I bollspel talar man om att fokusera sig på bollen, "Keskity palloon!" Men under ett fotbollsspel koncentrerar sig Carl Haglund plötsligt på en ishockey puck.

Denna hämnd-logik är mycket vanlig i Finland. Ofta kallas det "tasa-arvo". I det tidigare nämna problemfyllda äktenskapet uppehålls en genuint finländsk "tasa-arvo".

Hur "kompenseras" män av det faktum att kvinnor är högre utbildade (läs, i snitt har lägre arbetslöshet) och lever de facto klart längre än män?

Värnplikten för män -systemet i Finland representerar en masspsykos. Vi förundras över hur hemskheter kunde ske i nazi-Tyskland på 1930- och 1940-talet. Samtidigt är man i Finland fullkomligt blind för den psykos finländarna lever i gällande värnplikten.

Det är smått ironiskt att SFPs Elisabeth Rehn och SFPs Carl Haglund, båda som försvarsministrar, förespråkar värnplikt för män, och då har varken Rehn eller Haglund själv utfört en värnplikt.

Det duger nog att kommendera "Gör DU detta!". Det är den ökända och nog så populära "Joku muu" (Någon annan) som skall utföra arbetsuppgifterna.

Då "folket" skall få betsämma gällande värnplikten, så kan man göra en jämförelse med arbetslivet. Hur många på en arbetsplats skulle rösta för extra, nya arbetsuppgifter åt sig själv? Det är precis det den finländska kvinnan borde göra för att värnplikten, via en vanlig demokratisk röstning, skall bli obligatorisk.

Vansinne pågår. Historien kommer att se på denna epsiod i Finlands historia med häpnad.

Slutligen låt mej påpeka att majoriteten av kvinnor blir gravida och mammor helt frivilligt. Det sker inte med våld, eller med hot om fängelsestraff. Tvärtom är de flesta kvinnor högst ivriga då det gäller såväl tillverkningsprocessen som att få barnet. Ett barn kan inte bli till utan en likaså frivillig och villig pappa. Dessa två frivilliga, mamman & pappan, bör själva bära ansvar för sitt barn, sina barn. En kvinna kan inte först skaffa ett barn, och sedan därefter påstå att hon nog egentligen gjorde det för samhället och fosterlandet. Ifall barnfödseln vore en obligatorisk fosterlandsuppgift, så skulle samhället ordna särskilda babyproduktionsanstalter, läs truppförband och kaserner, där varenda 19-årig kvinna utförde sin fosterländska plikt genom att bli gravid och föda en baby, isänmaan puolesta!

Inlagt av Gäst (ej verifierad)

Män vill ej längre försvara fosterlandet, män vill spela dataspel och låta kvinnorna sköta försvaret. Låt NATO skydda oss ynkliga finländare. I jämlikhetens tecken.

Inlagt av Jack (ej verifierad)

Undrar just om alla här som talar för jämställdhet för kvinnorna också är för lika lön för lika arbete oberoende av kön. Annars så talas det mycket om försvaret, i synnerhet mot Ryssland. Men i Ryssland vet man nog vad krig är minsann och vill inte kriga. Sannolikt skulle vi leva tryggast och bäst om
våra ledare skulle upprepa Paasikivis löfte till ryssarna:
"Om någon militärmakt försöker angripa Sovjet (som Ryssland kallade sig då) så skall vi bekämpa denna makt så mycket vi förmår." Skulle det vara något månntro?

Inlagt av Gäst (ej verifierad)

Vad man anser om Rysslands fredstänkande i stater som Georgien och Tjetjenien.
De kanske har en annan åsikt än Jacks om att "...Ryssland vet man nog vad krig är minsann och vill inte kriga."

Även fast det gått en lång tid sedan 1939 så har det inte förändrat något säkerhetsmässigt för Finland, vi har fortfarande en mäktig granne i Öst som har en egen agenda. Så det bästa försvaret för Finland är nog inte att hoppa i säng med fienden utan snarare att förstärka sina förbund men andra nationer.

Inlagt av anna (ej verifierad)

Det är väl ganska uppenbart att kvinnliga soldater skulle bli våldtagna, misshandlade etc. Jag anser att kvinnor ska göra andra saker i krigstid.
Att åländska män inte gör lumpen beror ju på att Åland är demilitariserat så det är väl en legitim orsak.

Inlagt av Jack (ej verifierad)

Värderade Gäst, alla krig är ju en större eller mindre olycka för folket. Så också krigen i Tjetjenien och Georgien.
Kriget i Tjetjenien startades visst av Boris Jeltsin som väl är närmast helgonförklarad i väst. Visst var det fel ändå.
Den georgiske presidenten Michail Saakasjsvili gav order att bomba Sydossetiens huvudstad Tschinvali 8 augusti 2008. Då ingrep ryssarna och det blev krig. EU lade skulden för kriget på Georgien i en rapport år 2009. Annars har väl Georgien ungefär lika stor befolkning som Finland.

Inlagt av Knugen (ej verifierad)

Bra, Norge.

Dåligt Finland att man inte genast är färdig att ta steget framåt.

I dagens samhälle som hela tiden strävar mot det mera jämlika är det ofattbart att något sådant inte ännu genomförts. Att hålla det frivilligt för kvinnorna medan alla män måste avtjäna sin värnplikt är en kränkning mot alla jämlikhetskämpar i detta land!
Feministerna blev konstigt tysta då de fick igenom den frivilliga värnplikten för kvinnor: man var tydligen inte alls intresserad av att nå jämlikhet..?

Värnplikt betyder inte att man automatiskt skall krypa i skogen och skjuta. I nutid borde man kanske utveckla denna utbildning så att det finns en civilkunskapsdel som är lika för alla finländare, d.v.s. oavsett om man är Jehovas vittne, kvinna i armén eller manlig civiltjänstgörare. Denna civila del kunde bestå av saker som är viktiga för alla i vårt samhälle att kunna. Saker som man lär sig delvis i skolan, men som man också lär sig i armén och liknande instanser. Första hjälp, brandsläckning o.dyl. nyttigheter som varje medborgare borde klara av.
De som inte vill krypa i skogen och skjuta kan säkerligen bidra med något annat mer eller mindre nyttigt. Vi har en pensionsbomb på kommande och det klagas om hur sjukhus, åldringshem och skolor är underbemannade. Vi har naturområden som skulle må bra av att uppmärksammas och skötas om lite bättre, t.ex. vägkanterna och naturen i stadsområden badar i skräp. Det finns mycket att göra men som inte görs då det inte finns resurser. Här skulle det finnas folk i stora skockar som skulle kunna göra goda saker för samhället. Det är bara att se ut i vårt land och tänka till på saker som borde göras men som inte görs. De kan göras, om man bara vill.

Inlagt av Gerbilserfver (ej verifierad)

Värn- eller civiltjänstgöringsplikt kunde begränsas att gälla fysiskt och psykiskt friska kvinnor (duglighetsklass minst A2) som inte fött barn innan de fyllt 30 år.