"Lär ut programmering i grundskolan"

Rasmus Roiha anser att programmering borde läras ut redan i grundskolan.

- Det är helt bra att kunna virka en pannlapp men lär ut programmering i grundskolan - det är framtidens handarbete, säger Rasmus Roiha.

"Lär ut programmering i grundskolan"

Listen8 minuter
Spela upp klipp på Arenan: "Lär ut programmering i grundskolan"

Roiha är vd på Progravaruentrepenörerna rf som hjälper företag inom programvarubranschen att växa till sig. Finland klarar sig just nu bra inom spelbranschen med bland annat Rovio och Supercell i spetsen. Roiha tror att programvarubranschen kan ha en strålande framtid i Finland men han oroar sig över att ungdomar idag är dåliga på datorer.

- De är jättebra på internet och applikationer, de kan leka med Facebook och Twitter, men be dem byta moderkort eller operativsystem från Ubuntu till Windows och de har ingen aning om vad du talar om.

Roiha anser att man borde lära ut grunderna i programmering och programvaruutveckling redan i grundskolan. Det här, anser han, kommer barnen att behöva i framtiden.

- Programvara kommer att finnas mer och mer i vad som helst, säger Roiha.

-Jag hoppas att min fyraåriga dotter Sofia får lära sig grunderna i programmering när hon börjar första årskursen. Själv fick jag lära mig att virka en pannlapp i skolan. Det är bra att kunna handarbete och slöjd, men framtidens handarbete är att kunna programmera ett enkelt spel eller ett program som hjälper mamma med matlagningen, säger Rasmus Roiha.

Den här frågan har blivit föråldrad och kan inte längre visas

Lyssna också på diskussionen om ämnet i Radiohuset i dag efter klockan 16. Delta också per SMS eller mejla till radiohuset@yle.fi.

Publicerad . Uppdaterad

Kommentarer

Inlagt av Stefanie (ej verifierad)

Att eleverna inte kan byta operativsystem från Ubuntu till Windows är bara bra, däremot borde de naturligtvis alla lära sig hur man gör det omvända!

Inlagt av Jaha ja (ej verifierad)

Ett problem bara - vilket språk ska läras ut? Finns inget standard som det är idag o språk har en viss storhetstid, sen byts de ut mot ett nytt. Visserligen har språken likheter men var o ett följer ändå en viss logik.

Grunderna är därför ganska svåra att lära ut, man kan heller inte lära sej grunderna i engeska o sen prata alla indo-europeiska språk.

C++, det anse vanligaste o det som hängt med längst, är heller inte så enkelt att man kan begära att vem om helst ska lära sej det. O kodning är inte livsuppehålande som de facto tex. stickning av tröja är för att överleva kölden.

Det är dags att sitta ner o fundera vad som egentligen är viktigt för överlevnad nu. Man lever faktiskt utan dator har gjort det i hundratusentals år redan.

Det vore på sin plats att istället utöka historieundervisningen i grundskolan, där har vi med all tydligeht stora brister eftersom vi blir lurade gång på gång med uppvärmd gammal skåpmat, o sväljer den utan att protester.

Inlagt av Gäst (ej verifierad)

Den läroplan som används i Finland visar på att de pedagogiska strategerna lever kvar i ett svunnet århundrade och ett nitiskt bevarande av slöjd- och handarbetstraditioner som starka inslag i läroplanen. Medan grundskolelever i flera länder i Asien redan lär sig dataprogrammeringens grunder direkt från åk 1-2. Där är "slöjden och handarbetet" att också kunna behärska och utveckla de hantverk ur vilket landets konkurrenskraft kan baseras på i en modern tid med moderna konsumenter.

Inlagt av Ed (ej verifierad)

"ett program som hjälper mamma med matlagningen"

Min mamma kan nog laga mat utan dator. Men hur många av dagens unga kan ens grunderna för köksarbete?

Inlagt av Robin (ej verifierad)

Man behöver inte koncentrera sig på något viss språk för att lära ut grunderna. Ta något lättöverskådligt, sen bara man förstått sig på principerna bygger man lätt på med nya språk efter behov.

Inlagt av Gäst (ej verifierad)

Att lära sig ett specifikt språk är bara detaljer om man har lärt sig att förstå hur man skall tänka. Det viktigaste är att uppmuntra barns naturliga nyfikenhet och lära ut att datorer inte är magiska svarta lådor utan maskiner som man kan förstå och få att göra som man vill. Med dagens (nedlåsta) elektronik och molntjänster uppmuntras detta inte överhuvudtaget. Du använder maskinen på tillverkarens villkor och tilltänkta ändamål så länge det är lönsamt för tillverkaren.

När jag var pojke (för ett drygt kvartssekel sedan) kom datorn bara med en blinkande markör som öppnade en hel outforskad värld för den som var nyfiken. 25 år senare programmerar jag fortfarande för mitt levebröd och sätter med framför mina datorer på fritiden. Varje dag lär jag mig nya saker.

Vill man förstå hur datorer och programmering fungerar måste man dels våga och dels ha möjlighet att gå loss med skruvmejseln (både bildligt och bokstavligt). Man måste öppna upp, undersöka, vrida och vända, göra misstag, söndra och göra på nytt. Har man dessutom tålamod så blir man aldrig fullärd. Detta gör man enklast med öppna teknologier.

Inlagt av brylles (ej verifierad)

Absolut borde programmering införas som frivilligt eller obligatoriskt ämne redan i grundskolan. Vi har ju brist på programmerare, dataspels marknaden ropar ju efter dom.

Inlagt av Ragnar Adrian Krook (ej verifierad)

TACK ED för en kort och träffsäker kommentar ! Unga människor som inte äger någrasomhelst färdigheter att använda verktyg i olika sammanhang(slöjden, metallslöjden, köket) är snart en majoritet - tyvärr. Datorn gör inte mat, inte gör den upp en brasa heller. Att jag kom med i scoutrörelsen för ca 60 år sedan var det bästa som hänt mej och gjorde mej beredd på allt som livet har gett.

Inlagt av Jennifer (ej verifierad)

Att formulera sig som att "programmering" skall ingå i grundskolan kanske är lite flummigt uttryckt, snarare skulle jag vilja sträva till att utveckla en förståelse för vad en dator är och hur man får den att göra saker, d.v.s. en viss sorts programmering. Att lära ut specifika programmeringsspråk i allt för hög utsträckning i grundskolan är inte så produktivt, dock kan man öva logik och logiska operationer, samt hur en dator tar emot kommandon utan att specificera sig. Jag tycket att det skulle vara viktigt att, i vår datoriserade värld, våra barn vet skillnad på operativsystem och dator och vilka delar som gör allting möjligt.
Eller, för att ta ett exempel ur min vardag: Jag ledde en lektion i en lågstadieskola och eleverna googlade efter svar på frågor. När ett par elever var klara frågade de "Får vi gå på internet nu?" Och jag försökte förbryllat svara att: "Ni är på internet". Fick då responsen: "Nä men det RIKTIGA internet, där det finns spel!"
Just detta tycker jag att vi borde råda bot på. Våra barn skall växa upp i en väldigt teknikfixerad värld och det finns mycket mervärde i att lära dem förstå hur allting fungerar och inte bara ta det för givet.

// blivande matematik- och datalärare

Inlagt av Victor (ej verifierad)

Man skall absolut inte börja lära elever att koda i grundskolan på slöjdens, "hussans" eller handarbetets bekostnad, eller något annat ämnes bekostnad för den delen heller. Det är en viktig del för att de unga ska före eller senare bli vuxna och klara sig på egen hand.

Hur skulle en elev kunna byta ett moderkort om de inte kan tälja en smörkniv eller borra et hål i en träplanka? Och om kodning, det är inte sådär bara att sätta sig i skolbänken, lyssna på läraren i några veckor och sedan kan du grunderna i kodning. Kodning är rätt så komplicerat och kräver en hel del tankekapacitet. Vad om man skulle börja med att lära elever använda basprogram som MS Word effektivt och ordentligt, något som inte nära på alla kan när de går ut grundskolan.

Kodning, och datateknik överlag är en grej som tar rätt så mycket tid att få en bild om vad det påhittigt handlar om. Man måste ha en ganska bra bild av vad det är man håller på med, så att man redan kan dra egna slutsatser före man börjar byta operativsystem eller moderkort- är det ett måste att öppna datorn just i den ordningen som det stod i instruktionen på nätet? Den som vill lära sig det, klarar det på egen hand, inga problem. På internet finns nästan allt. Själv skulle jag kunna byta ett moderkort eller installera Windows på en Ubuntu dator när som helst. Jag har så småningom lärt mig när jag hamnat reparera min iPhone när den gott sönder eller villa ha mera fart på min dator. Men jag anser inte att det borde vara en grundfärdighet som alla borde kunna. Om alla skulle ens kunna använda datorn effektivt och ergonomiskt skulle jag vara glad.

Det är främst fråga om egen vilja. Jag ville lära mig skruva på datorn och modifiera spel på datorn, då lärde jag mig det. Om man öppnar framsidan för någon som aldrig bekantat sig med Facebook tidigare, tycker helt säkert att det ser ut som en enda gröt. De flesta unga vill lära sig använda Facebook, och därför har de lärt sig det så bra. Om alla skulle vilja lära sig byta moderkort, skulle de kunna det redan. Det är helt enkelt ointressant för de flesta. Och det är svårt att göra mer intressant än vad det nu är.

17årig som går i gymnasium

Inlagt av Jennifer (ej verifierad)

Jag håller med om att kodning är svårt och krångligt, men så är allt annat också. Jag kan inte sticka sockor exempelvis, hade en handarbetslärare som inte fann det väsentligt. Men vill jag sticka sockor någon dag är det bara att följa instruktionerna på nätet, precis som du beskriver att lära sig programmera. Allt kan läras på egen hand om man har vilja, men brist på vilja är ett väldigt utbrett problem idag. Jag var också självlärd i data före universitetet, men hade önskat att någon skulle ha lärt mej åtminstone något litet.

Och vad gäller Word. Jo, textbehandlingsprogram är viktiga, men ett specifikt textbehandlingsprogram föråldras lika snabbt som något annat, vad som borde läras ut är en förmåga att våga klicka och pröva sig fram, och den har inte alla!

Inlagt av edif (ej verifierad)

Nu blandar nog de flesta, också redaktörerna, mellan välling och gröt.
Pogframmering är en sak och att använda dator t.ex söka på mätet är en annan
sak.
Skall HELA FINLAND nu programmera ? Mera idiotiskt har man inte hört!

Inlagt av Lennart (ej verifierad)

Word och andra office-program lärs redan ut i grundskolan, man lär sig naturligtvis inte allt om programmen, det skulle ta allt för mycke tid, men som du kanske har märkt så har man inget för det! Nya versioner kommer ut nästan varje år med ändringar som får förvånansvärt många att "tappa bort sig" i programmen. Lär man istället ut programmering och hur en dator fungerar så har eleverna mycket större möjligheter att förstå sig på vilka program som helst! Långt ifrån alla kommer överhuvudtaget att behöva word och excell, de kanske kommer att behöva photo shop eller nåt program som ännu inte finns!

Angående vad man kan lära sig på nätet så är det nog inga problem att google fram virkning, stickning, smörkninvar och vad man än vill lika väl som programmering. I många fall är det dessutom enklare att förstå på egen han än just programmering.

Inlagt av Ville L (ej verifierad)

Alla dataprogramspråk är föråldrade då eleven gått ut skolan. Då jag på Teknis i början av sjuttiotalet, som ett sidospår i matematikundervisningen fick lära grunderna i den nya flugan programmering, skedde det på ett språk som hette "Fortran". Det har jag sedemera aldrig i något som helst sammanhang stött på. Då min dotter i slutet av åttiotalet tog ADB som tillvalsämne i Mattliden, skedde det på något lika oanvändbart. Jag har nu mitt äldsta barnbarn i gymnasiet, men har inte erfarit att hon skulle ha haft någon programmering på dagordningen. Vaed jag menar är alltså; det är meningslöst att lära "programmering" för det görs i alla fall annorlunda då de kommer ut i livet. Dessutom är det bara ett fåtal som gör något som kräver ingående kunskap i programmering. Däremot behöver de grundligt lära sig att ANVÄNDA olika program, och i det sammanhanget kan de ju få höra också hur programmering i princip går till.

Inlagt av Mick (ej verifierad)

Att lära sig använda sina händer och utföra praktiska saker är helt nödvändigt för barnens intellektuella utveckling. Våra kroppar är likadana som de var före stenåldern. Det måste finnas en förbindelse mellan hjärnans och händernas intelligens..
För att inte tala om den glädje det ger små människor (och större) att få syssla med handarbete och slöjd! Att se att man kan! Att det blir någonting!
Så jag håller helt med Victor här ovan.

Inlagt av En (ej verifierad)

Gärna kan vi lära ut programmering i skolan - någon sade idag att det skulle ha gett motivation att lära sig lösa ekvationer. Frågan är bara var allt skall rymmas in när dagis och grundskola skall lära barnen:
- att äta
- att klä på sig
- att lära sig fungera med andra i samma ålder och med vuxna
- att se till att de aldrig en sekund behöver ha tråkigt
- att se till att de mår bra också fastän föräldrarna byter partner många gånger under deras skoltid.
- att hjälpa mera och mera och mera samtidigt som deras egen arbetsinsats blir mindre och mindre och
mindre.
- att skolan skall se till att barnen klarar grundutbildningen också fastän de sällan är fysiskt
närvarande i skolan.
Allt detta vid sidan av allt som skall läras ut under de 238 årsveckotimmar som står till förfogande under de nio åren inom grundutbildningen.

Inlagt av Greengrass (ej verifierad)

Inte helt dumt, men! Det skall vara ett tillvalsämne. Det skall inte vara så att "nu programmerar vi arga fåglarna", en vecka tid. Nej, istället kunde man lära ett slags flödesschema, så att man lär sig "samla" det uppgifter man vill uppnå med sin programmering. Jag fick undervisning i det 1980, och har verkligen nytta av det nu när jag gör olika program (VBA). 1983 lärde jag mig sedan Basic...och på den vägen är det.

MEN! man får inte ta bort slöjd och hushållskunskaper, det är inte, som nån påpekade, gammalt och förlegat, dessa kunskaper behövs verkligen. Läste för en tid sedan i en tidning, hör och häpna! "hur man skär en tomat utan att innehållet sprutar ut" ???? vadådå? måste man verkligen berätta hur man gör? Är dagen människa sååå opraktisk,jo de kan ju uppdater fb och olika insta...och de gör dessutom detta när ett gäng är samlat för att njuta av mat och dryck. Senaste kräftskiva fick jag nästan gå in på fb för att berätta att nu är det dags för snapsen...

Inlagt av Lärarn (ej verifierad)

Programmeringsspråken i sig är inte det centrala, utan vad som behövs är en förståelse för struktur och logik, samt analys (vilket programmering ger en). I England överväger man nu att föra in både programmering och 3D CAD-ritning i grundskolan. Om ack vårat skolsystem skulle klara av att adaptera sig också.

För de som är rädda för IT kan jag bara säga att försök gå en MOOC kurs som ger dig en grundförståelse för den digitala världen. Utvecklingstakten är snabb, men det blir inte bättre av att gräva ner huvudet i sanden som strutsen, då blir du bara omsprungen.

Inlagt av Bosse (ej verifierad)

Tyckte faktiskt intervjun var lite naiv - men den hade kanske klippts och skurits så att det lät så. Hur som helst, jovisst är det bra att bygga upp en viss förståelse av hur datorer fungerar, både vad gäller system och programvara. Men vi är nog inne på fel spår anser jag om man tror att vi genom att införa programmering som obligatoriskt ämne löser framtidens problem. Även om program av olika former i framtiden kommer att sköta om än mer än idag så kommer nog ändå inte alla att behöva kunna programmering.
Däremot är det mycket viktigt även för dem som vill lära sig det att lära sig grunderna, dvs. matematik, logik, problemlösningsförmåga samt att utveckla sin kreativitet. För detta behövs mycket annat än programmering. Visst kan man utnyttja datateknik i en större grad än idag som hjälpmedel i undervisningen, men jag tror nog att vi behöver ha kvar mycket av det som ingår i läroplanen av idag. Slöjd och handarbete t.ex. är utmärkta metoder att lära sig hur saker byggs upp samt att stimulera kreativitet. Kärnan är inte att lära sig spika en spik eller att få lyckorna att hållas rätt utan att man utvecklar mycket bredare kunskap med dessa ämnen. Man kan naturligtvis väl tänka sig att utveckla läroämnet och införa mera datateknik även här, t.ex. programmera maskiner att utföra vissa utsågningar eller utskärningar för att göra vad man själv först designat. Dethär kräver ju såklart på sikt en helt annan utrustning än vad som finns idag. Eller varför inte som en del av "teknisk slöjd" bygga upp ett program med något tillräckligt enkelt programmeringsspråk som man först t.ex. i bildkonst eller varför inte ett utvecklat "textilslöjd" designat.

Inlagt av Nörden (ej verifierad)

Håhåjaja... Tröttsamt att läsa genom alla nejsägare vars främsta argument mot idén är att de själva inte kan något om saken. Nu är det nu bara så att världen har ändrats hemskt mycket på sista tiden och kommer att fortsätta ändra sig ännu snabbare. Att en majoritet av befolkningen inte kan skilja mellan en algoritm och en isglass är tragiskt och mycket begränsande.

Ville L: att lära sig att ANVÄNDA olika program är ungefär lika nyttigt som att lära sig ÄTA olika maträtter.

Inlagt av Rasmus Roiha (ej verifierad)

Till att börja med så måst man väll vara glad att intervjun och denna korta artikeln har skapat så mycket livlig diskussion.

Som t.ex. Bosse hade anat, så är ju artikeln en kort sammanfattning, en bråkdel av det vi diskutera om med Hanna under en timme när vi träffades. Och som en bra journalist har Hanan kunnat vara rätt så provokativ i sitt vall av ord och meningar i summeringen – vilket då har skapat en bra och livlig diskussion. Bra så.

I intervjun refererade jag till Estlands Tiigrihüpe-program (ProgeTiger på engelska), som ett exempel om vad som kunde vara något vi kunde i Finland följa efter, och skapa möjligen liknande program. http://www.tiigrihype.ee/en/programming-schools-and-hobby-clubs

Rakt från deras engelska översättning:
The aims of ProgeTiger are to:
-develop students’ logical thinking, creativity, mathematical skills etc.;
-demonstrate that programming can be interesting and done by anyone;
-teach the basics of programming through practical activity; and
-teach students to use different age-appropriate programming languages.

Diskussionen här har spårat sig lite ut mellan pannlappar, slöjd, C++ programering och what not.

Som med matematik, så börjar man inte på första klassen med derivata och derivering. Man börjar med siffror. Vilket är större, 3 eller 7? Sedan blir det lite plus och minus. När man har dom kunskaperna, går man vidare till multiplikation och division. Etc.

Att lära sig programmering bygger sig på logiskt tänkande, förståelse av hur saker fungerar inom programvärden, väcka intresse, etc. I början lär man sig med lärprogram – program som lär programmering. Så kallat ”kodande” kommer rätt så mycket senare. Likaså derivering.

Jag vill dela med mig ett mail jag fick igår:
” Hei! Oikein kannatettava idea.
Olin Inkoon Merituulen koulussa luokanopettajana -90 luvulla.
Rakentelimme sinne entiseen kirjastoon kunnan verkkoon liitetyn oppimisympäristön.
Yksi vanha kone, joka ei enää sopinut verkon osaksi otettiin käytävällä
vapaasti käytettäväksi ohjelmointikoneeksi. Silloin yritettiin saada
kilpikonna tekemään erilaisia temppuja ruudulla. En muista ohjelman
nimeä.
Oppilaat olivat hurmiossa kun saivat koodien avulla sen liikkumaan.
En tiedä tuliko kenestäkään alalle tekijää, mutta innostus oli kova. ”

Tycker det summerar tanken fint. Att kunna skapa något nytt är alltid en kraftig känsla. Det är enligt dom linjerna jag hoppas se ”programmering i grundskolan”.

Naturligtvis finns det ett hundra ett orsaker varför det är svårt och krångligt och varför skall det vara obligatoriskt… Kan inte det vara i framtiden datanördkillarnas frivilliga sysselsättning som i dagens läge? Bra har det ju gått så - ref Supercell ☺

Som jag skrev just till Hannas andra artikkel ” Jag är en skenkompetent datoranvändare” http://svenska.yle.fi/artikel/2013/10/23/hanna-rundell-jag-ar-en-skenkom... så finns det väldigt många orsaker varför grunderna i programmering är för viktigt ämne att lämnas till en grupp frivilliga individer.

” Allt nytt man lär sig, är det virkande, programmering, utländska språk, världens religioner och kulturer, geometri eller historia, så har man nytta av i livet, på sätt eller annat. Frågan är vad som anses viktigast, och vad som lämnas till frivillig basis att lära sig senare i liver.

Jag anser, att grunderna i programmering är något som är så väsentligt i framtiden att kunna, att vi kan inte lämna det i framtiden till en grupp frivilligt intresserade individer. Det skulle bara vara en dålig strategi för Oy Finland Ab.

Dessutom är de flesta som i dagens läge förstår sig på programutveckling pojkar. Piia Simpanen från Teknologiindustri rf har redan länge jobbat för att flickor skulle inse att IT är lika väll passande karriärmöjlighet för flickor som pojkar. Förra veckans Women in Tech http://www.mytech.fi/women-in-tech händelsen var stor succé, och bevisar att nya vindar börjar sakta blåsa. Som Piia alltid säger: varför borde vi som flickor nöja oss med att använda dåliga datorprogram gjorda av pojkar, när vi kunde göra bättre själv? Få kan, ännu. Hoppas i framtiden dock allt mer och fler. Andra liknande program är t.ex. Rails Girls – get started with tech http://railsgirls.com .

Om bara flera hade ens grunderna till programmering, så tänk vad kunde åstadkommas! ”

Tackar för livliga diskussionen, och hoppas detta når även dom på Utbildningsministeriet, som i sitt dagliga arbete tänker på och planerar Finlands framtida skolningspolitik och timplaner!

Inlagt av Rasmus Roiha (ej verifierad)

Ps Hanna: ingen med rätt vätt byter operativsystem från Ubuntu till Windows. Man gör det tvärtom :) Men likaså som exemplet med pannlappen, eller moderkortet så är det endast ett exempel, och fungerar som så "felåt" även. Men roligt hur människor orkar fästa sig på exemplen och detaljer i diskussionen...

Inlagt av fd. datalärare (ej verifierad)

Förhoppningsvis kan matematikundervisningen i framtiden allt mer stödja elevers möjligheter att utveckla sina programmeringsfärdigheter. Programmeringsspråket saknar nästan helt betydelse och jag vågar påstå att de bästa datorprogrammen har skapats med hjälp av "papper & penna".

Inlagt av Gurun (ej verifierad)

Jag gick i grundskolan då datorerna började komma och då var det enda man kunde göra med den att försöka programmera dem och fippla med autoexec.bat och config.sys filerna. Detta ledde till att 99 % av eleverna börja avsky datorer, så det misstaget bör nog inte upprepas utan att ämnet datorprogrammering bör förbli ett frivilligt ämne om utfallet ska bli lyckat. Själv blev jag fascinerad av datorer direkt och jobbar sedan många år professionellt med datorer dagligen - dock inte med programmering längre. ;)

Inlagt av Arkimedes (ej verifierad)

De flesta finländaregår ur grundskolan utan att ha den minsta aning om hur en förbränningsmotor fungerar. Men kommer att köra bil hela sitt liv likväl. Däremot kommer de också att få gå en svindyr obligatorisk utbildning för att få köra. Datatekniken genomsyrar vårt samhälle i lika hög grad som bilismen. Frågan är då om man ska se det som ett verktyg eller som nåt mer? Genom att dörklara funktinsprinciperna kanske mannkan locka in folk på den branschen, de behövs. Genom att lära lite programmerinsglogik som en kurs inom matematiken kanske man kan få folk på den banan, och ge övriga en introdukton. Samhällsläran borde ta upp hur detta historiskt gick till. Teckningen lära ut lite CAD, slöjden förnyelse av RAM, modersmålet Word, osv. Låt datatekniken också genomsyra skolan, så återspeglar den samhället. Den förnyelsen skulle säkert behövas visavi fler områden inom skolväsendet.

Inlagt av Fysikläraren (ej verifierad)

Något av det vettigaste som dIskuterats på senaste tiden. Visst ska vi ta upp programmering i skolan. Åtminstone som ett valbart ämne, eller som kurser i matematik eller fysik. Det har redan länge förvånat mig att vi inte gör det nu! De ska inte vara fråga om att lära sig något specifikt språk, utan mera ett sätt att tänka i algoritmer och andra modeller. Toppen idé.

Inlagt av Dunder (ej verifierad)

I vår lågstadieskola har vi en fanstastisk slöjdlärare som lärt oss både grunderna i programmering och användning av automations- och robotteknik. Vi har även tävlat med våra kunskaper och vidareutvecklat dem i skolans klubbverksamhet.

Inlagt av Bibliotekarien (ej verifierad)

Grunderna i programmering är nödvändiga för att förstå vad man kan göra med datorprogram och vad man inte kan göra. Datorns logik är densamma som på hålkortens tid. Att vi har webben och webbläsare betyder inte att datorn blivit klokare. Vi har bara fått program som manipulerar datorn på olika sätt. Enkla sökprogram läser fortfarande teckensträngar. Det är svårt också för många vuxna att förstå, att google inte nödvändigtvis hittar artiklar om taxar om man söker på ordet hund. Ett sökprogram vet inte att taxen är en hund, om man inte programmerar in det.

Inlagt av Christel (ej verifierad)

Jag startade min yrkeskarriär som programmerare i medlet av 1960 talet och datorerna såg lite annorlunda ut då än nu. I anställningsintervjun frågade min blivande chef av mig om jag spelar schack eller bridge. Utvecklingen har gått med stormsteg men principerna är de samma och det skulle säkert ge en upptäckarglädje och en känsla av latt lyckas att införa programmering som skolämne i ett rätt tidigt stadie. " jag kan och jag får det att fungera" och detta oberoende om du är pojke eller flicka.

Inlagt av Gyo (ej verifierad)

"Jaha" undrar uppe i början av diskussionen vilket programmerings-språk man borde välja, och påstår att det skulle vara svårt för att språken endast är populära en tid. Men detta gäller endast högnivå-språken. Och vissa utgör grunden för alla som kommer efter, så de är viktiga att lära sig ändå. För att få förståelse för datorer, automation och programmering så bör man börja med det grundligaste, alltså lågnivå-språk (assembler) och en Motorola 68k mikrokontroller. Börja med att lära dig styra några LED via programkod, och vidare göra lite addition och subtraktion, och sen få input gå via programkod och visa resultatet på en LED-display. Kolla in EASy68K, det är en emulator för Motorola 68k som funkar bra att lära sig med, och programmeringen kan man göra i en text-redigerare typ Notepad (alt. Notepad++ eller Crimson Editor).

Först när man har lärt sig hur assembler och en mikrocontroller (en dator) fungerar, kan man gå vidare till högnivå-språken ungefär i den tidsordning som de uppkommit: Fortran > RPG > BASIC > Pascal > C > SQL > C++ > Objective-C > Perl > Python > Visual Basic > Ruby > Delphi > Java & JavaScript > PHP > ActionScript > C# > VB.NET. Det blir ju så många att man måste hoppa över några, men välj dem ändå i historisk ordning och försöka bekanta dig med de flesta åtminstone ytligt, och gå sedan in på djupet på de mest intressanta (BASIC, C, Java och PHP är uppenbart viktiga grunder att ha). Men allt detta kommer senare, för i grundskolan borde det räcka med assembler och experimentering med mikrokontrollers. Kanske BASIC kan vara intressant i grundskolan om man vill experimentera med lite mer avancerade mikrocontrollers, typ BASIC Stamp, vilka är väldigt lätt att lära sig, och bra läroverktyg.