Hoppa till huvudinnehåll

Skolor hänger inte med i utvecklingen

Bild: YLE dator,teknologi

Den tekniska utvecklingen i finlandsvenska skolor släpar efter med tanke på vad som kommer att krävas för att elever ska klara av den nya, digitaliserade studentexamen.

– Det är svårare att lämna in uppgifter och själva skrivandet på dator är trögt, säger Daniel Hasselström.

Daniel är den sista generationen elever som skriver studentexamen för hand.

– Jag skulle säkert få sämre resultat om jag skrev den digitalt, säger han.

Då man stiger in i Brändö gymnasium kan man förvänta sig att hela skolan skall vara full av ipads och bärbara datorer av olika slag. Skolans slogan detta år är BYOD, eller "bring your own device", ett program som gör det möjligt för eleverna att ta med sina egna pekplattor och bärbara datorer hemifrån. Detta skall främja användningen av elektroniska hjälpmedel. Men ändå verkar inte en enda elev använda sin bärbara dator. De som har en ipad eller annan bärbar dator med sig gömmer den nästan generat då någon tittar på dem mer än en gång. Ingen tycks vara bekväm med de nya lärohjälpmedlen. Ändå förväntas alla gymnasieelever börja skriva studenten i en digitaliserad form så tidigt som våren 2016.

Mithra Ingus, studerande vid Brändö gymnasium, äger en pekplatta och använder den flitigt.

– De flesta lärare tycker att det är bra med teknologi. Jag kan snabbt slå upp information, säger han.

Han använder inte sin platta för nöjen, utan enbart för skolarbetet. Fysik och matematik är lätt med plattan, man kan till exempel göra räknerutor. Men vissa elever är skeptiska och tycker att teknologin är onödig.

– Jag har aldrig behövt använda min ipad i skolan, och jag skriver hellre för hand, säger Pernilla Harjula.

Förutom att eleverna förväntas ta med sig egen teknologi måste de också registrera sig på olika sidor såsom Google, Wordpress, Prezi och Wikispaces. Det kan vara svårt för ungdomarna att navigera med de tiotals sidor de måste använda sig av.

– Teknologin i skolan är framtiden, säger Leif Ekrem, lektor i fysik i Brändö gymnasium.

Han tycker att informationsteknologin är ett måste i akademiska läroanstalter. Han konstaterar att skrivandet är den viktigaste funktionen, och därför kan en bärbar dator vara en ideal lösning.

– Om eleven använder teknologin på fel sätt försämras slutresultatet. Men om eleven fördelaktigt kan studera med hjälp av en ipad eller en dator kan medeltalet stiga, säger han.

Ekrem säger att ungdomar ofta har mycket lätt att använda teknik men har ofta svårt att hålla sig till ämnet och i stället söker sig till sajter såsom facebook och youtube.

Noel Forsén och Säde Kunnas
Brändö gymnasium

Den här texten är skriven av skolelever i projektet Veckans skola. Läs mera om projektet på svenska.yle.fi/skola

Kommentarer

Inlagt av

Det är nog ganska skräp att försöka få något skrivet på en iPad, smidigt är det åtminstone inte så man får nog lov att reservera dubbelt med tid för allt som skall göras om det skall ske på paddan. Jag jämför alltså med "riktigt tangetbord" på en bordsdator. Inte heller de bärbara datorernas tangentbord är optimala för att skriva naturligt och snabbt. Jag förstår mycket väl de ungdomar som hellre skriver för hand. Sen ska man ju inte alls tala om hur dåligt olika nät och koder och allt f..styg fungerar egentligen. De flesta skolors "egna" nätverk är för det mesta en fars för inget fungerar då när det skall göra det, alla försöker samtidigt "komma in" på sina sidor för att leverera sina studieuppgifter men systemena kollapsar..skapar otrolig stress hos studerandena, lärare och handledare är onåbara...till dem "får man inte skicka epost", på telefon når man inte en enda varelse mer!!!

Inlagt av

Bra jobbat, Noel och Säde! Och hälsningar till alla i artikeln också!

Inlagt av

De flesta grundskolor i vårt land är dessutom kraftigt underresurserade, så även om viljan skulle finnas så har man helt enkelt inte råd att skaffa all den moderna utrustning som skulle krävas för att få systemen att rulla. Nu inför nästa skär kommunerna ner anslagen ytterligare så hur denna ekvation ska gå ihop kan man inte fatta.

Inlagt av

Tack för alla fina artiklar här på sidorna! Förstår bra att många elevr fortfarande vill använda penna och gummi. Och att de inte hinner med ibland då vi lärare går för snabbt framåt. Vi ska använda sunt förnuft med IKT på timmarna! Det ska inte bli ett självändamål att dator alltid är bättre att använda än tex krita,penna o gummi. Så är det ju inte. Varje lärare använder dator,Ipad där han eller hon tycker mervärdet finns. Tidsbristen är dock uppenbar jo. Och läroplanen normativ. Tyvärr...

Inlagt av

Frågan väcks : hänger forskning och vetenskapen med i utvecklingen
HUR hälsosamt det är för våra ungdomar och barn att sitta timtal i salar med alla dessa elapparater påkopplade omkring sig.

Hoppas våra barn och ungdomars hälsa ej utsätts för något man ej ännu undersökt pga ekonomisk vinning.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till nästa läsår!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskoledagen 2016 är över - här är resultatet!

    Duktiga elever levererade egna nyheter till Svenska Yle.

    Nyhetsskoledagen är över för den här gången och här har får ni alla nyheter som publicerats under dagen. 15 elever deltog på olika redaktioner och resultatet är imponerande! Se, hör och läs om bl.a. hockeyjuniorernas hemkomst, cykelstölder och skolbaracker.

  • Skärmtiden påverkar skolvitsorden

    I Mattlidens skola har man hittat ett samband.

    Alla har hört om att bl.a. datorspelandet skulle vara dåligt för skolgången, men är det verkligen sant? Enligt vår undersökning verkar det finnas ett samband i det hela.

  • Kan du vara bästa vän med en spelare från ett annat lag?

    Matlida, Jessi och Anna vet hur det känns.

    Handboll är en mycket fysisk sport. På planen kan man till och med få stryk av sina bästa vänner, om de råkar spela i motståndarlaget. Det här är Matilda Sjöstedt, Anna Nylund och Jessi Laasio vana med.

  • Hur ser skönhetsidealen hos unga ut idag?

    Vi var ute på stan och frågade några unga om skönhetsideal.

    Vi var ute på stan och frågade några unga flickor om deras skönhetsideal. Många kände sig obekväma under intervjun. Alla tyckte ändå att man ska få se ut som man vill, utan att bli retad. Här är några av de svar vi fick.

  • ”Populärkulturen normaliserar cannabis”

    Alkoholkonsumtionen minskar medan cannabis blir vanligare.

    Då cannabis legaliseras i flera västländer blir det också allt mer normaliserat bland våra ungdomar, säger Christian Wentzel från Stationens Barn. Nyhetsskolans reportrar håller med. Det finns de gäng som röker på, säger Karolina Skogström.

  • Ungdomar utan sommarjobb får leta alternativa möjligheter

    "Jag kan hjälpa mamma eller pappa med olika småjobb."

    Flera unga har sökt sommarjobb, men arbetsmarknaden är överfull och de flesta jobben går till personer som har kontakter. Ungdomarna ger tips om vad man kan göra om man blivit utan sommarjobb.

  • Ungdomar i Ingå väntar på förändring

    Idéer finns men "förändringarna kommer att ta tid."

    I november 2015 genomfördes en undersökning i vilken man ville veta vad ungdomarna i Ingå vill förändra med kommunen. Förändringar utlovades, men dryga fem månader senare lyser förändringarna fortsättningsvis med sin frånvaro.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu. Facebook och Google hjälper sajterna få klick och göra pengar.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Stafettkarnevalen 2016: Se alla lopp här

    Återupplev Stafettkarnevalens alla lopp.

    Vill du se ditt eget, ditt barns eller ditt barnbarns lopp från Stafettkarnevalen i Vasa? Här hittar du både fredagens och lördagens alla starter, från försök till final, på ett och samma ställe. Här hittar du också hejarklackstävlingarna och maskottävlingarna.

  • Rekord: Han skrev tolv laudatur!

    Proven skrevs vid tre olika examenstillfällen.

    Vikke Elfving från Mikkelin lukio i S:t Michel har satt nytt rekord. Han har skrivit tolv laudatur i studentskrivningarna. Endast två personer har tidigare skrivit elva laudatur.

  • När maten är smärtlindring är den också skuld och skam

    För en hetsätare är maten ett sätt att lindra ångesten.

    Ett matmissbruk som hetsätning är något du dras med hela livet, säger Kristina Karlsson som lidit av ätstörningar sedan tonåren. Genom en nystartad stödgrupp försöker hon idag hjälpa andra och dra nytta av sina egna upplevelser.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Vad är en nyhet, vad är skillnaden mellan åsikt och fakta ?

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • N som i Norsen och nyheter

    Här träffar ni fler av Yle Nyhetsskolans unga reportrar.

    På samhällsläraren Markus Nylunds lektioner inleder alltid en av eleverna med att berätta om en nyhet. På det sättet får vi en naturlig koppling till ämnet samhällslära och det är också därför det passar som hand i handske för oss att vara med i Yle Nyhetsskolan, säger han.

  • Svårt att hitta nyheterna på nätet

    Aktualiteter intresserar men försvinner i det stora flödet.

    Det finns så mycket annat där, säger Isabella Nevanlinna i Mattlidens skola. Hon är intresserad av aktualiteter men att gå in på till exempel svenska.yle.fi hör inte till vardagsrutinen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles nyhetsuppläsare Daniel Olin berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • En nyhetseftermiddag i Kyrkslätt

    Så här tycker man om projektet Yle Nyhetsskolan.

    Det är en solig tisdag eftermiddag i Winellska skolan i Kyrkslätt och eleverna i 8 G droppar småningom in på biblioteket. Det är dags för träff med Nyhetsskolan.

  • Planscher till er skola

    Ladda ner Yle Nyhetsskolan-planscher här.

    Här finns olika planscher som man kan ladda ner och printa ut. Häng upp dem i skolan och marknadsför era egna nyheter!

  • Varför ska jag bry mig om det som händer i samhället?

    My Tengström från Myteriet berättar om varför hon gör det.

    Jag började egentligen läsa nyheter först när jag började jobba här, berättar My Tengström, programledare för aktualitetsprogrammet Myteriet på Radio X3M. Hon uppmanar Yle Nyhetsskolans reportrar att hålla koll genom att ifrågasätta det som händer runtom en.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

  • Undvik dödssynderna på sociala medier

    Med några korta regler blir livet skönare på sociala medier.

    Kan ditt liv på sociala medier bli ännu lite vackrare? Vi tror det! Med de här korta och klara reglerna kommer du långt.

  • Jonas Jungar: När det inte är någon skillnad om någonting stämmer

    Ny trend - om en nyhet är sann eller inte har blivit egalt.

    Åsikter jämställs med fakta. Politiska krafter försöker misstänkliggöra den oberoende journalistiken. Men nu har det gått t.o.m. längre än så. Sanningen har inte längre ens någon betydelse. Vilken journalistik eller källkritik rår på det, undrar Yle Nyheters redaktionschef Jonas Jungar.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan