Ettor lär sig koda

Bild: YLE/Stella Brunberg

Jag trodde ettorna i Vårberga skola skulle sitta och hacka in kodspråk på sina tangentbord så där som datornördarna gjorde på det gamla goda 80-talet. Hur skulle det gå? Hur fel jag hade.


Ett gäng glada sjuåringar sätter sig vid varsin dator i adb-klassen i Vårberga skola i Borgå. På skärmarna välkomnar den röda fågeln från Angry Birds till ett pussel, och en del elever klickar nyfiket igång programmet.

- Tänk er att jag är en robot som vill gå till Lukas, förklarar rektor Niklas Läckström. Jag gör inget om ni inte säger vad jag ska göra. Hur många steg ska jag ta? Åt vilket håll ska jag svänga? Ni måste berätta det för mig. Så funkar spelet.

Den arga fågeln ska ta sig till den gröna grisen i ett rutfält med hinder och sprängämnen. Varje elev ska programmera rutten för fågeln genom kommandon som gå framåt, sväng till vänster eller sväng till höger.

Barnen avancerar snabbt till pussel nummer fyra, pussel nummer fem… Lukas framför mig har på eget bevåg hunnit till åttan. Vid femman går min fågel i väggen. Och en gång till. Innan jag klurar ut koden.

Det största problemet för ettorna är ingalunda spelets logik utan svårigheten att minnas skillnaden mellan höger och vänster. En del har precis lärt sig bokstäverna och behöver hjälp med att läsa instruktionerna, men själva spelet går som en dans.

Lektionen tar slut efter en trekvart och många elever suckar av besvikelse när spelet blir på hälft. Läckström lovar att de ska få spela klart en annan gång. Jag kommer till pussel nummer sju och får aldrig veta om jag klarat alla 20 nivåer.

Med Obama som sparrare

Sjuåringarna i Vårberga skola deltog i den internationella temaveckan för kodning med hjälp av spelet. En megakampanj slog på stora trumman och engagerade bland annat USA:s president Barack Obama, grundaren av Facebook Mark Zuckerberg samt stjärnor inom musik- och sportvärlden att lära skolbarn hemligheterna med datorprogrammering. Miljontals skolelever testade programmet under veckan som gick.

Rektor Niklas Läckström medger att han inte ser just nu så stora användningsområden inom den normala undervisningen.

- Däremot ser det ut som vår arbetsmarknad går mer och mer mot det att det behövs sådana som kan skapa något med kod.

Kod kan göra matte lättare

Läckström konstaterar att kodande som sådant ändå är lite som förr i världens spadakarl på Borgåsvenska. Det viktiga bakom framgångar som företagen Rovio och Supercell är kreativiteten.

- De har hittat det som slår på rätta strängar och tänkt utanför boxen.

Grundprinciperna i kodning följer en viss logik. Om man förstår dem har man en fördel i mycket annat.

- Jag tror vi kan ha stöd av det här till exempel i matematiken.

Kommentarer

Här är en webblänk till projektet Hour of Code: http://csedweek.org/

Sidan är på engelska men hoppas du får den information du behöver. hälsn. Erica, Yle Östnyland

Inlagt av Anton (ej verifierad)

Ett programmeringsverktyg för barn är Scratch: http://scratch.mit.edu/
Det är kanske inte just det som används här, men det går ut på samma princip, att lära barn sk. algoritmiskt tänkande och kreativt problemlösande genom att låta dem bygga programmen med lego-liknande klossar (programmoduler). Det här gör det mycket lättare att komma igång, jämfört med traditionellt kodande, då man inte behöver lägga ner en massa tid på att få syntaxen exakt rätt, hitta parenteser som saknas osv. Jag tror att det här kan vara början på en mycket bra utveckling, som både lär ut kreativitet och gör-det-själv-anda till de unga och kan införa lite mera diversitet i IT-branchen på sikt, om flera olika personlighetstyper lockas av programmering, inte bara de som tycker om att pilla med tekniskadetaljer utan även folk med andra perspektiv.