"Bokhatare lättare att manipulera"

Forskare, Katarina Rejman som nyligen har disputerat med en avhandling om litteraturundervisning i högstadiet.
Katarina Rejman menar att människor som inte läser lätt blir manipulerade. Forskare, Katarina Rejman som nyligen har disputerat med en avhandling om litteraturundervisning i högstadiet. Bild: YLE / Kia Svaetichin

Folk som inte läser är lättare att manipulera och har svårt att vara analytiska och reflekterande. Därför ska vi läsa, det slår Katarina Rejman fast som nyligen har disputerat med en avhandling om litteraturundervisning i högstadiet.

Katarina Rejman om varför vi ska läsa

Listen6 minuter
Spela upp klipp på Arenan: Katarina Rejman om varför vi ska läsa

Modersmålslärare har alltid funderat på varför man ska läsa och vad för roll litteraturen ska spela i skolan. Man tränar helt enkelt sin analytiska, kritiska och reflekterande förmåga. Man tänker helt enkelt bättre om man läser mycket.

– Speciellt då man läser skönlitteratur finns det alltid ett tolkningsutrymme. Någonting man kan reflektera över. Jag kan tolka det på ett sätt och du kan tolka det på ett annat sätt, säger Katarina Rejman. Då tränar du helt enkelt ditt kritiska tänkande så att du inser att det kan finnas en undertext alltså någonting som inte står i texten utan mellan raderna. Man tränar sin förmåga att sätta sig in i andras situation.

Man kan börja läsa som vuxen

Det finns mycket forskning som säger att man ska börja läsa när man är väldigt liten. I princip ska man börja läsa innan man ens kan läsa det vill säga att någon ska läsa högt för en. Men det är aldrig för sent att börja läsa påpekar Katarina och tar som exempel den svenska hiphop-artisten Petter, som nyss kommit ut med sin debutbok 16 rader (2013).

- Han har turnerat den senaste tiden och berättat sin egen historia om hur han lärde sig att läsa först som vuxen. Det finns många som mognar sent och kanske hittar läsningens tjusning i lite högre ålder. Kanske man verkligen kan ta till sig böcker och berättelser i en mogen ålder för då har man mer livserfarenhet, säger Katarina.

Litteraturens uppdrag i skolan

Ströhö
Ströhö Bild: YLE/Stella Brunberg

I skolan kan litteraturen ges lite väl många uppdrag enligt Katarina, men egentligen har skollitteraturen två viktiga huvuduppgifter.

– Definitivt har den i uppdrag att låta läsaren möta främmande kulturer och att låta läsaren träna det som man kallar för narrativ fantasi – alltså förmågan att förstå andra människors tänkande. Utöver detta så ska litteraturen underhålla oss och förföra oss!

Hur man planerar och genomför en lyckad lektion i litteratur är inte lätt men det finns några gemensamma drag.

– En lyckad lektion kan skapas genom att det händer någonting överraskande. Exempelvis att en ointresserad elev får en aha-upplevelse, alltså upplever någonting starkt. Man kan beskriva det som en gåshudskänsla, det blir en förtätad stämning i klassen och en diskussion tar fart där eleverna är aktiva. De börjar föra fram sina åsikter och det kan till och med bli en debatt eller en livlig diskussion. Vi behöver den analytiska förmågan för att se någonting i ett lite större och vidare perspektiv.

Skillnaden på bildad och utbildad

Böcker.
Böcker. Bild: Creative Commons / Johannes Jansson/norden.org

Utbildning handlar mycket om kunskap medan att vara bildad handlar om en mycket större sak. Det handlar om hur man förhåller sig till sin omvärld och till sig själv påpekar Katarina. Man måste vara villig att ändra och konfrontera sina förutfattade meningar och åsikter med någon annans.

- Man måste vara villig att ingå i en diskussion, revidera och förändra och utveckla sig själv i en humanistisk anda. Det står bildning för medan utbildning kan vara väldigt befriat från värderingar och endast ger dig kunskap om någonting. Syftet med vår skola är att båda bilda och utbilda. Men i vår hårda värld idag står kall och hård utbildning i förgrunden.

Lättare att manipulera

Människor som inte läser alls blir i värsta fall väldigt lätta att manipulera och föra i en riktning just därför att de inte är kritiskt inställda och besitter inte heller en humanistisk värdegrund som väldigt många av oss vill omfatta, menar Katarina.

– Det har inget med vårt människovärde att göra utan mer med att i dagens politiska värld med starka trender är det svårt att stå emot om man inte har ett kritiskt analytiskt tänkande.

Kommentarer

Inlagt av Sven Lärare (ej verifierad)

Wow! Bästa artiklet på flera månader, eller år!!!
Det här borde vara stort, på första sidan!!

Inlagt av Gäst (ej verifierad)

Är att lärarna bestämmer på förhand vad eleverna ska läsa.
Alla måste läsa Flugornas Herre, alla måste läsa en finlandssvensk roman (varav alla alternativ består av böcker som handlar om gnälliga finlandssvenskar som berättar om sitt eländiga liv och varför det blev så eländigt), alla måste läsa "en klassiker" och igen så består alternativen av något eländigt.
Jag önskar så hårt att mina modersmålslärare hade bara sagt "Läs vad som helst!". Science fiction, fantasy, romantik, skräck.... Bara man läser något! Det skulle ha kunnat få elever intresserade av litteratur i överlag och fått dem att läsa.
Problemet är förstås att många litteraturvetare och förståsigpåare av "fin kultur" tänker att eleverna måste introduceras till ORDENTLIG kultur och inte en sån barbarisk gren som "Heroisk fantasy"! Hujedamej!