Hoppa till huvudinnehåll

Föräldrar vill ha kvar små skolor i Raseborg

Eleverna i Snappertuna skola fördelas på två skolor om förslaget om att skolan läggs ner godkänns. Här övar läraren Monica Rosenqvist med elever inför en julfest för några år sedan. Läraren Monica Rosenqvist med elever i Snappertuna skola övar inför julfesten 2012. Bild: YLE/Monica Slotte elever,lärare,monica rosenqvist,raseborg,rosenqvist monica,skola,snappertuna,snappertuna skola,västnyland

Det var många känslor som svallade i Raseborg då det blev klart att en konsult föreslår att många skolor stängs. I Svartå satte man kaffet i vrångstrupen och i Bromarv skrev man med detsamma ett brev till staden Raseborg.

Föräldern Marion Nylund har barn i Snappertuna skola och utredningen av konsulten Marcus Henricson var det viktigaste samtalsämnet på jobbet.

- Det är ledsamt att stänga så många skolor. Vi funderade på jobbet vad det kan leda till för barnens del då det inte finns resurser att se efter alla enskilda barn i stora skolor.

Marion Nylund anser att Snappertuna skola kan ta hand om varje barn. Det är lättare att se problemen i små skolor, säger hon.

- Det kan hända att man har bättre resurser i en större skola, men nej, jag vill gärna ha de små skolorna kvar.

De trodde att skolan skulle finnas kvar

Marion Nylund har två barn i Snappertuna skola. Erin i fyran och Anton i tvåan. Enligt förslaget skulle barnen i Snappertuna skola gå i Billnäs skola eller i Seminarieskolan i Ekenäs.

Erin och Anton skulle höra till Seminarieskolan i så fall, säger deras mamma. Det skulle inte bli några större problem med skjutsar för deras del.

Flicka ritar på ett papper vid en pulpet Bild: Yle/Sofi Nordmyr barn,elev,flicka,lågstadieelev,rita,skola,skriva,teckning

Nylund är övertygad om att en nedläggning av skolan kommer att innebära att folk inte vill bosätta sig i Snappertuna. Familjen valde att bosätta sig i Snappertuna på grund av skolan.

- Vi tänkte att det inte finns någon risk att skolan stängs då gymnastiksalen var ny.

I dag tror Marion Nylund att Raseborg kommer att stänga skolorna.

I Svartå fick man morgonkaffet i vrångstrupen

Tvåbarnsmamman Pia Nygård i Svartå hade sett fram emot ett framtida nytt skolcentrum i Svartå som det varit tal om.

Hon satte morgonkaffet i vrångstrupen när hon hörde om konsultutredningen som Raseborgs stad har beställt och som föreslår att båda skolorna i Svartå stängs.

Svartå skola. Svartå skola. Bild: YLE/Mikaela Sonck svartå skola

Nygård är besviken på Raseborgs stad även om hon inte hör till dem som önskar att Svartå skulle bli en del av Lojo i stället.

- Det här kan ha stora konsekvenser. Folk är ganska ledsna. Det här kan vara kniven i ryggen.

Stadens motstridiga signaler

Själv är hon förundrad över de motstridiga signaler som staden sänder. Först diskuteras nytt skolcentrum och sedan gäller det plötsligt att dra in båda skolorna. Även om det in det här skedet bara är frågan om en utredning så är signalerna väldigt motstridiga, tycker Nygård.

Hon och hennes familj bor bara ett stenkast från svenska skolan i Svartå och hennes barn behöver ingen skolskjuts i dagens läge.

Resan till Karis är omkring 15 minuter med bil men blir betydligt längre för skolbarnen som ska plocka upp barn på olika adresser.

Enligt Nygård är det många barnfamiljer som flyttat till Svartå just på grund av närheten till skolorna.

- Vi är ju lika goda skattebetalare i Svartå som Ekenäsborna är, säger Nygård.

Rektor i Pojo är inte chockad

Jennie Ahtola är rektor för Pojo kyrkoby skola. I förslaget sägs det att den skolan stängs och att eleverna flyttas till Billnäs skola.

Ahtola säger att hon inte är förvånad över förslaget att skolor stängs.

- Vi är ju beredda på stora sparåtgärder och att det kommer att hända något med skolorna i Raseborg. Jag är inte chockad, men litet oväntat var det.

Pojolärarna tar det lugnt ännu

I Pojo kyrkoby skola gör man inget i detta skede, utan jobbar vidare som vanligt. Ahtola påminner om att det här är ett förslag av en konsult.

- Förslaget grundar sig bara på ekonomi, så jag är inte orolig just nu. Vi väntar på beredningen från stadens sida och ser vad som händer.

Pojo kyrkoby skola. Pojo kyrkoby skola. Bild: Yle/Robert Ehrnsten byggnad,hus,lågstadium,pojo,pojo kyrkoby skola,pojo lågstadieskola,skola

Jennie Ahtola hoppas att Raseborgs stad satsar på de skolor som är kvar.

- Vi behöver en stad som är kraftig och stark med fina skolor. Jag förstår att vi står inför stora sparåtgärder, men man måste se till våra små byar till en viss grad.

Ahtola tror att staden kan satsa på skolorna trots att det inte finns hur mycket pengar som helst. Man måste prioritera, säger hon.

- Då vi har ett beslut så måste vi börja prioritera. Då kan vi jobba vidare och se hur vi kan få skolorna starka och hur vi utnyttjar den potential som finns. Just nu har jag inget svar på hur det ska lösas.

Konsulten ser inte barnens välmående i Bromarv

I Bromarv skrev Bromarflandets Hem och Skola med detsamma ett brev till staden Raseborg då förslaget blev offentligt. I brevet skriver ordföranden Ann-Charlotte Fromholtz och vice ordföranden Anna Grönlund att skolan är hjärtat i Bromarv.

De är också oroade över att barnens välmående och ork är en förbisedd faktor i utredningen. Hem och Skola påminner om lagen om grundläggande utbildning där det finns fastställda tider för elevers dagliga skolvägar.

Bromarv skola. Bild: Yle/Robin Lindberg bromarv skola

För elever under 13 år är det 2,5 timmar. För barn 13 år och uppåt är den maximala tiden för skolresor tre timmar.

Ann-Charlotte Fromholtz och Anna Grönlund skriver i brevet till staden att Bromarveleverna får oskäligt lång skolväg med nuvarande busslinjer.

Tenala för långt borta för sexåringar

Just nu hämtas en del elever hemifrån en timme före skolstart. Så är det med Jan och Anna Grönlunds söner Ben och Aron som går i femman och fyran.

Jan Grönlund är inte alls nöjd när han tänker på att barnen skulle skjutsas till Höjdens skola som är cirka 25 kilometer från hemmet i Bromarv.

- Jag gick i högstadiet i Tenala och det var okej, men det blir för långa dagar för en sexåring i förskolan.

"Allt koncentreras till Karis och Ekenäs"

Jan Grönlund ser inget positivt i att barnen i Bromarv skulle gå i skola i Tenala. Det enda han kan komma på är att de skulle kunna få litet flera nya kamrater.

En nedläggning av skolan skulle också innebära en dödsstöt för Bromarv.

- Min första tanke då jag hörde om det här var att allt koncentreras till Karis och Ekenäs och att landsbygden körs ner. Speciellt en by som Bromarv dör utan skola, den blir bara en sommargäst- och pensionärsby.



Kommentarer

Inlagt av

Faktum är att t.ex Ekenäs Högstadium har inte resurser och utrymme att ta emot Höjdens skolan åk7-9. Och om staden vill sälja det de äger så försök få sålt först med ett avtal som möjliggör att verksamheten får fortsätta en viss tid t.ex om någon köper en byggnad så har staden 1år på sig att flytta. Men att stänga och ha huset och stå tomma är också en drift kostnad. Vet ju inte att fungerar det i praktiken men... Och barnen mår SÅ mycket bättre av en mindre grupp. Jaa och fn sak till skulle staden kunna göra business så hade man sålt Norra hamnen (Port19) för lite mera än 1,2miljoner... Det är ju en stor tomt intill havet.... Kunde bra ha kunnat begära två siffrigt... Lycka till Raseborg...

Inlagt av

Konsultens förslag att stänga dessa 7 skolor är bra. Det kommer att höja kvaliteten på undervisningen för eleverna så som bildningsnämndens ordförande förutspår.

Inlagt av

Jag förstår inte varför man sätter så mycket värde på diverse utomstående konsulter som ändå inte är/blir tillräckligt instatta i det specifika fallet som utreds. Det är väldigt utmanande att vara tillräckligt insatt och objektiv. De som verkligen är insatta och känner till viktiga detaljer och samband är sällan helt objektiva, så man anlitar utomstånde konsulter för objektivitetens skull men viktigt sakinnehåll glöms bort. Konsulterna har ingenting att vinna eller att förlora, men de förväntas visa inbesparingar. Vad skulle det vara för utredning och business om konsulter gång efter gång bara kom fram med någonting i stil att här finns egentligen inte så mycket inbesparingar att hämta. Så konsulten ska visa inbesparingspotential, och det åstadkommer man inte utan förändring. Vissa variabler lämnas utanför kalkylera för att göra det lättare att visa inbesparing, ofta handlar det om saker som är svårare att kvantifiera och värdera i pengar, ofta handlar det därmed i skolvärlden om fördelarna med små skolor. Sedan är det frågan om nuläget och vad som är trendigt för konsulterna att rekommendera. Helt generellt: Undersöker de någonting som är decentraliserat så rekommenderar de att centralisera och vice versa, för att x antal år senare rekommendera det motsatta efter att de föregående rekommendationerna har förverkligats. Någon vidare bra uppföljning huruvida konsulternas rekommendationer ledde till påstått resultat eller inte brukar inte ske utan bortförklaringar. Konsultens ansvar för slutresultatet närmar sig noll och därför borde konsultens utlåtande få samma vikt.

Inlagt av

Förändringar är alltid svåra, men man vänjer sig. Och visst är det ju tråkigt att skolresorna blir långa, men var inte rädda för lite större skolor. Pedagogiskt sett är de att föredra alla gånger. Lärare behöver kolleger för att inte stagnera. Själv valde jag självmant bort den lilla byskolan för mina barn då när det begav sig! Och de var nöjda liksom vi föräldrar.

Inlagt av

En sakkunnig kan inte på allvar påstå att stora skolor skulle vara pedagogiskt sett bättre. Det finns många exempel där små skolor fungerar utmärkt men där stora skolor har stora problem som hemlighålls, tystas ned och sopas under mattan. Realistiskt sett är inte storleken avgörande men mångfalden är viktig, och mångfalden tenderar lida i stora skolor där individer behandlas som grå massa (kostnadseffektivt på kortsikt).

Inlagt av

Snart är vi väl där som redan har varit länge i t.ex. Ryssland, ungarna skickas iväg till inlärningsanstalter och kommer hem någon enstaka vecka nu och då.

Inlagt av

Att Pojoborna får flytta till Billnäs förstår jag och att Snappertuna till Ekenäs är överkomligt. Men att småbarn från Padva 1-6 körs till Tenala 46km eller att sjuor skall till Ekenäs (enkel resa 59km!!) Det är ganska utmanande. Jag menar Pojo till Billnäs cyklar man på ett huj men 46 km är rätt långt på sandväg I 26 km.

Inlagt av

Mångfalden lider väl i småskolor om någonstans eftersom den där är närmast obefintlig. Jag tror t.ex. att det kan mycket lättare att hitta kompisar i lite större skolor där "utbudet" är större och där det är tillåtet att vara annorlunda. Jag gick själv i en liten skola där vi var tre på klassen och de två andra var bästisar. Inget jag vill utsätta mina egna barn för. Och Henrik behöver nog inte vara rädd för inlärningsanstalter, som han tror att finns i Ryssland. När vi talar om stora skolor i Raseborg handlar det om, vad jag förstår, 200-400 elever. I ett globalt perspektiv är de nog fortfarande små skolor.

Inlagt av

I nästa kommunalval skall ej ett ända parti prata om en levande landsbygd. För man märker att det är bara skitprat det är endast pengar som gäller vad får dom skattebetalare som bor ute i glesbygden ingenting som heter service. Undrar hur mycket konsulterna kostar kanske en lärares årslön. Alla beslut som görs är kortsiktiga i dagens läge. Alla var glad när man fick en ny gymnastiksal i Bromarf skolan. Om hälsogården blir såld så är det endast skolan, brandstation, åldringshemet ,pensionärsbostäderna kvar som staden äger i byn. Vart skall man sedan ha lekskolan, dagvården. Då skall staden hyra in sig någonstans vad kostar detta eller kanske man tänkt sig barnen till åldringshemets eller att dom slungas till Tenala??? Börja städa först inom stadens förvaltning låt barnen vara dom är bara en gång i livet små kom ihåg politiker dessa barn kan ge tillbaka när ni skall ha åldringsvård en vacker dag dom kanske bryr sig lika lite i er då som ni gör nu.

Inlagt av

Gemenskapen och samhörigheten är ofta bättre i småskolor. En liknelse kunde vara en by på landet och ett höghus i en förort: Lika många invånare i båda men hur många i höghuset känner de flesta av grannarna så som byborna gör? Ofta är problemerna av mindre skala i små skolor, någon reagerar på problemen i ett tidigare skede. Hela lärarkåren känner alla elever i skolan, samma gäller inte i stora skolor.
Inlärningen fungerar också bättre i smågrupper där undervisningen lättare kan anpassas, hela undervisningen kan planeras och genomföras mer flexibelt utan att kvaliteten lider (snarare tvärtom). Många större skolor kör strikt med exakt samma undervisningsmaterial och undervisningstakt i alla parallellklasser som alla skriver samma prov - ett totalkasst system som visserligen nog kan spara lite av lärarnas tid (dvs pengar) men försämrar studieresultaten. Visst kan man nå alla småskolors fördelar i stora enheter, men samtidigt försvinner den kortsiktiga ekonomiska nyttan av den stora enheten som man eftersträvar.

I en stor skola umgås man närmast med klasskamrater i egen klass, möjligtvis med kamrater på samma årskurs, eventuellt +- en årskurs. I mindre skolor umgås man med alla åldersgrupper från förskola till nian och kommer ofta också väl till tals med personalen från städerska till rektor. Efter skoltid åker många dessutom hit och dit på diverse hobbyer där småskoleeleverna kommer i kontakt med jämnåriga från andra skolor över språkgränserna, då storskoleeleverna träffar sitt eget gäng som de möter dagligen i skolan. Vilket är mångsidigare?

Då det bara inte fungerar för en individ i en liten skola så blir det för j*vligt, men med ett nät av småskolor finns sannolikt i alla fall en annan skola inom rimligt avstånd (i varje fall inte längre borta än den enda skolan efter en sammanslagning hade varit) dit man kan välja att byta, därav mångfaldet. I en enda stor skola i regionen finns praktiskt taget inga alternativ, du kan inte fly t.ex. mobbning genom att byta till annan klass. Elaka rykten sprids även i stora skolor så det är inte sagt att du blir väl mottagen i något klassrum och rasterna kan bli rätt jobbiga oberoende för att inte glömma skolvägen. Mobbaren kan också vara en i lärarkåren som undervisar dig oavsett vilken klass du går i.

Klar sak är att någonstans kommer en minimigräns även för småskolor där kvaliteten på vissa plan utan enorma satsningar börjar lida, men alla de stängningshotade skolorna är inte nu under den gränsen.

I det långa loppet kan det vara mycket lönsamt (även ekonomiskt) att satsa lite extra på de nyttorna som småskolor kan erbjuda.

Inlagt av

59 km enkel resa skulle vara att bo nästan granne med skolan i Lappland. I många länder får inte ens barn gå i skola. Inte är det så farligt med en sådan sträcka om vi alla sparar pengar. Skulle det finnas pengar hade vi säkert skola i alla byar och sjukhus också. Det finns heller inga pedagogiska grunder till att hålla dessa små olönsamma enheter vid liv. Utflyttningen av de yngre förmågorna har varit för stor, skolornas kundunderlag minskar och vi måste se över detta nu! Vi har haft det för bra i Finland för länge. Äntligen börjar man ta tag i saken och hyvla ner de största hindren på vår väg mot en sund ekonomi, en budget i balans. Som skattebetalare är jag ohyggligt glad om vi kan spara lite här och effektivera lite där. Man måste kunna se till det allmännas bästa och inte bara till sitt eget bästa. Det har redan satsats så mycket på barn i form av renoverade lekparker och konstgräs att sparka boll på. Någonstans måste vi spara, det tycker jag. Man måste se även till andras behov. Jag har också bott på landsbygden. När jag ville ha samma service som i staden flyttade jag till staden.

Inlagt av

Ja,inte är det lätt alla gånger.Förstår mycket väl föräldrarnas oro och ilska. Ingen
kan påstå att en skolväg tur retur på närmare 100km till dagen är acceptabelt.
Vi kan hoppas och tro att det inte blir så fatalt som konsulentens rapport låter oss
förstå.
Det är ju i sista hand politikerna som avgör dessa frågor.När det gäller dessa kan vi aldrig helt lita på deras omdömen.Det kan ju bli etter värre när många politiker inte
har en objektiv syn,utan i stället måste godta vad partitoppen beslutat.

Inlagt av

Nån svamlar om olönsamma enheter. På vilket sätt kunde en skola vara lönsam, mätt med ekonomernas mått? Den producerar ju inte nåt konkret, även om landets framtid hänger på att skolan fungerar. På samma sätt har jag svårt att förstå att ett sjukhus kunde vara lönsamt, däremot nog så nödvändigt för den som behöver ett. Kanske vissa saker har ett existensberättigande även om det inte är lönsamt, mätt med Hanken-mått. (En detalj som brukar väcka munterhet är ju att om nån skall producera nåt konkret för att vara "lönsam" så är ju inte bankirer eller jurister heller lönsamma - också de existerar helt på basen av vad nån annan producerat, men det glöms ofta bort då kapitalismens anhängare predikar sina läror)

Inlagt av

Helt rätt som någon skrev redan; så stora är inte de skolor som blir kvar då byskolorna dras in att ni behöver vara rädda för att barnen drunknar och att ingen kommer att minnas deras namn. De kommer fortfarande att vara små skolor med bättre resurser, både ekonomiska och pedagogiska. Tråkigt med långa skolvägar förstås, men det kan ju inte vara det enda som räknas!

Inlagt av

Bevisa inbesparingen från tidigare skolindragningar, det har gjorts så många så det borde inte vara svårt. skolhusen byggts till, betydligt mera skolskjutsar, i vissa fall dubbla då alla inte ryms i en taxi, parallellklasser där man tidigare klarade sig med enkel klass osv. När man ber om att få se hur mycket sammanslagningarna sparar går det inte att få fram siffror. Vad gör vi sen när alla små skolor är indragna och det fortfarande inte blir bättre ekonomiskt på grund av alla kostnader som inte tagits i beaktande utan som i verkligheten visar sig bli dyrare? Och hyran för skolan är ingen inbesparing, bara intern överföring från ett konto till ett annat...

Inlagt av

Hur ser materialet ut som konsulten fått? Vad har Raseborg begärt att han ska utreda? Barnens välbefinnande, befolkningens trivsel, befolkningsökning eller minskning, eller enbart kostnader?
Det visar sig ganska fort att dit eleverna från nedlagda skolor flyttar måste byggas till pga. utrymmesbrist. Se först till att vi har framkomliga och säkra vägar när barnen ska transporteras hit och dit, innan ni funderar på skolstängningar.
Behövs det inte längre barnfamiljer till Raseborg?Vem vill flytta nånstans där det inte finns skola på närmare håll än 2h i en buss, nej ingen. Alla kan och vill inte bo i stadskärnorna fastän det skulle vara det mest ekonomiska. De sjuka och gamla har inte heller Raseborg råd med.
Den bästa gruppen skulle vara 30-50 åringar friska, arbetsföra och barnlösa personer. Då skulle Raseborg resa sig ur den ekonomiska svackan.

Inlagt av

Raasepori sen kun kurjistuu entisestään. Kuka tänne oikeasti enää haluaa muuttaa kun koko ajan palvelut heikkenee.

Inlagt av

Nog låter det ju drastiskt dethär förslaget, men vi får väl se vad slutliga beslutet blir.

Däremot är små skolor ute på landsbygden inte per automatik "bättre". Har själv en del dåliga erfarenheter från liten skola, för egen del för många år sedan (mycket har säkert ändrat till det bättre sedan 70-talet) men också för ett av mina barn under senare år, som också gick sina första år i en av dessa aktuella småskolor.

Flytten till en större skola var definitivt en räddning i rätt tid med många nya kompisar och alla möjliga projekt som en större skola har resurser för.

Upprepar det som någon tidigare påpekade: de skolor som blir kvar är inte så stora att man behöver vara rädd och orolig. Barnen blir nog sedda, kanske på ett helt nytt sätt.

Och skjutsarna - blir ju långa och det är tråkigt men skärgårdsbarnen och barnen i norr, dom har långa skolskjutsar. Kan vara bra att få lite perspektiv på det hela.

Vad som sen ska hända med de tomma skolhusen kan man ju undra. Tråkigt att det blir så dött på landsbygden men pengarna styr dagens värld.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland