Hur mycket kostar skolmaten?
20.7.2010 11:00
I matkostnaden ingår inte bara råvaror, utan där kan finnas transporter, hyror och en del lönekostnader. Vad som ingår i matkostnaden varierar från kommun till kommun, därför har vi fokuserat vår jämförelse på råvarupriset. Alltså hur mycket resurser man använder för råvarorna per portion.
Många kommuner har olika priser vad gäller råvarukostnaderna för årskurs 1-6 och 7.9. I de fall de är olika uppges ett medeltal i tabellen.
ISS och Amica har av konkurrensskäl inte velat uppge råvarubudgeten för skolmaten. Därför saknas råvarukostnader för Kronoby, Pernå och för Vasa Övningsskola.
Statistik om skolmat (pdf)
Pekka Puska som är chef för institutet för hälsa och välfärd väckte i somras uppmärksamhet då han gick ut med att en del skolor satsar olagligt lite pengar på råvarorna i skolmaten.
Puskas institut är med i Statens näringsdelegation, som har satt upp noggranna kriterier för skolmatens sammansättning, näringsvärde och mängd. I de här rekommendationerna finns inget nämnt om ett minimipris för en skollunch. Enligt Puska behövs det inte heller eftersom det är möjligt att göra hälsosam och fullvärdig mat också av billigare råvaror. Det viktigaste är att råvarorna är färska och maten tillräckligt mångsidig.
Många barn äter varken frukost eller middag hemma utan kvitterar de här målen med snabba kolhydrater och godis. Därför är det väldigt viktigt att skolmaten är näringsmässigt fullvärdig och att skolbarnen lär sig förstå nyttan med näringsrik kost. Det kan vara svårt för skolorna att hjälpa barn med direkta ätstörningar, men alla satsningar på näringsriktig skolmat kan förebygga sådant. Puska gärna talar för att skolmaten lagas i skolan nära eleverna men han vill inte sätta likhetstecken mellan storkök och dålig mat.
Trots att Pekka Puska är kritisk vill han inte dra all skolmat över en kam. I de flesta av landets skolor är skollunchen god, näringsrik och mångsidig och skolköksorna gör ett fantastiskt arbete. Det är trots allt unikt att alla skolbarn får ett mål varm mat alla dagar här i landet, understryker Puska.
Här hittar du de rekommendationer för skolmaten som Statens näringsdelegation har gjort upp (både på finska och svenska):
www.mmm.fi/ravitsemusneuvottelukunta
Undervisningsminister Henna Virkkunen litar på att personalen i skolköken gör sitt bästa för att tillreda en fullvärdig skolmat ochså med knappa resurser.
- Men det är nog mycket viktigt att det finns en dialog mellan beslutsfattarna i kommunen och de som ska tillreda maten, så att beslutsfattarna vet hurudan mat man kan göra om råvarorna inte ska kosta mer än till exempel 96 cent.
Att staten skulle gå in för att slå fast ett minmipris för råvarorna i skolköken tror Virkkunen inte är en vettig lösning. Dels skiljer sig den kommunala upphandlingen från kommun till kommun och dessutom har olika kommuner olika tillgång till närodlade produkter.
Enligt Henna Virkkunen är skolmaten en ytterst viktig del av barnens vardag både vad gäller inlärning och kostvanor.
Åbo är den kommun i Svenskfinland som satsar minst på råvarorna, 65 cent/portion, vad skulle du själv laga för mat om du hade en sådan budget?
- Även om det går att trolla fram något ätbart ochså för en liten slant så blir det nog lätt ganska ensidigt och säkert inte hälsosamt i längden. Det skulle nog bli många grötdagar för mig.
Lovisa är, tillsammans med Mörskom och Sjundeå, en av de kommuner i Svenskfinland som satsar mest på råvarorna i skolmaten. Lovisas råvarukostnad är 1,18 euro/portion.
Maj-Britt Koho är ansvarig skolköksa i Lovisanejdens högstadium och hon är positivt överraskad över topplaceringen.
- Jag trodde att våra råvarukostnader låg kring en euro, men det är ju roligt att det är mera än så. Och nog tycker jag att det märks i arbetet att skolmaten inte är något man sparar in på i den här kommunen. Vi gör till exempel riktigt potatismos på lokalt odlad potatis, inget pulvermos här inte.
Maj-Britt och hennes två kolleger gör mat till ungefär 450 elever, både högstadie- och gymnasieelever. Och hon tycker att de flesta elever uppskattar och äter maten i skolköket.
- Vi försöker göra en så hälsosam och god mat som möjligt. Att variera salladerna är viktigt för att lära barn och unga att äta sallad. Men det är inte alltid så lätt för sallad, och ochså frukt, är dyrt. Så skulle vi få lite mer pengar att röra oss med är sallad och frukt något som jag skulle satsa på.
Med mer pengar i budgeten skulle Maj-Britt bjuda eleverna på mer sallad och frukt och ochså mjukt bröd mer än en gång i veckan.
Vad säger du om de kommuner som satsar 65 cent för råvarorna per portion?
- Jag tror nog att det är svårt att göra en näringsrik mat och att dessutom variera skolmaten. De politiker som fattat beslut om att ge så pass lite resurser till skolmaten borde hälsa på i skolköken och äta tillsammans med eleverna någon gång.
17-åriga Pauliina Perkonoja går i gymnasium i Åbo och är aktiv inom skolungdomsförbundet. Pauliina är vegetarian sedan många år och van att kämpa också för hälsosam mat i skolan.
Som det nu är i Åbo uppfyller skolmaten, enligt Pauliina, inte de kriterier, som räknas upp både i skolböcker och i skollagar. Pauliina efterlyser också mer information om vad maten innehåller, varifrån den kommer och hur den är tillredd. Istället för att ”lura” skolbarnen att äta skolmaten genom särskilda satsningar på tillexempel nuggets, fiskpinnar eller pizza borde man satsa mer på näringsinnehåll och mångsidig mat, tycker Pauliina. Nuförtiden talar alla för mera grönsaker, närproducerade och ekologiskt riktiga produkter, men i praktiken är det ändå kött, som gäller. Det är synd, tycker Pauliina, inte minst med tanke på hur mycket köttproduktionen belastar miljön.
Det finns också en klar ekonomisk koppling i att satsa mer på skolmaten, framhåller Pauliina Perkonoja. Ungdomarna är samhällets viktigaste resrus och det kostar mer att betala konsekvenserna av dålig skolmat än att satsa på rätt mat i rätt tid.
Frank Lundgren sitter med i bildnings- nämndens svenska avdelning i Åbo.
När skolmatsfrågor väl kommer fram till svenska avdelningen klubbas de av ganska raskt och det finns inte tid för längre diskussioner, säger Lundgren. Därför uppmuntrar han gärna föräldrar och elever att höra av sig om skolmatsfrågor.
Han tror nog att de som kokar skolmaten gör sitt bästa med de 65 cent, som reserveras för en portion skolmat i Åbo. Icke desto mindre kunde man säkert satsa mer på att laga nyttig, näringsrik och mångsidig skolmat. Dessutom borde man betona och informera om ekologiskt riktig mat på alla nivåer i staden, tycker Lundgren. Frank Lundgren tror att han nog var tvungen att dyka i sopkärlen för att trolla fram näringsriktig mat för 65 cent/portion.
Förutom att skolmaten bör vara fullvärdig på allt sätt borde också skolmatsalarna och lunchrasten göras attraktiva för eleverna, så blir frestelsen inte för stor att smita ut på stan och ta en hamburgare eller en munk, framhåller Frank Lundgren.
ISS och Amica har av konkurrensskäl inte velat uppge råvarubudgeten för skolmaten. Därför saknas råvarukostnader för Kronoby, Pernå och för Vasa Övningsskola.
Statistik om skolmat (pdf)
Olagligt med för billig skolmat
Pekka Puska som är chef för institutet för hälsa och välfärd väckte i somras uppmärksamhet då han gick ut med att en del skolor satsar olagligt lite pengar på råvarorna i skolmaten.
Puskas institut är med i Statens näringsdelegation, som har satt upp noggranna kriterier för skolmatens sammansättning, näringsvärde och mängd. I de här rekommendationerna finns inget nämnt om ett minimipris för en skollunch. Enligt Puska behövs det inte heller eftersom det är möjligt att göra hälsosam och fullvärdig mat också av billigare råvaror. Det viktigaste är att råvarorna är färska och maten tillräckligt mångsidig.
Många barn äter varken frukost eller middag hemma utan kvitterar de här målen med snabba kolhydrater och godis. Därför är det väldigt viktigt att skolmaten är näringsmässigt fullvärdig och att skolbarnen lär sig förstå nyttan med näringsrik kost. Det kan vara svårt för skolorna att hjälpa barn med direkta ätstörningar, men alla satsningar på näringsriktig skolmat kan förebygga sådant. Puska gärna talar för att skolmaten lagas i skolan nära eleverna men han vill inte sätta likhetstecken mellan storkök och dålig mat.
Trots att Pekka Puska är kritisk vill han inte dra all skolmat över en kam. I de flesta av landets skolor är skollunchen god, näringsrik och mångsidig och skolköksorna gör ett fantastiskt arbete. Det är trots allt unikt att alla skolbarn får ett mål varm mat alla dagar här i landet, understryker Puska.
Här hittar du de rekommendationer för skolmaten som Statens näringsdelegation har gjort upp (både på finska och svenska):
www.mmm.fi/ravitsemusneuvottelukunta
Minimipris för skolmaten hjälper inte
Undervisningsminister Henna Virkkunen litar på att personalen i skolköken gör sitt bästa för att tillreda en fullvärdig skolmat ochså med knappa resurser.
- Men det är nog mycket viktigt att det finns en dialog mellan beslutsfattarna i kommunen och de som ska tillreda maten, så att beslutsfattarna vet hurudan mat man kan göra om råvarorna inte ska kosta mer än till exempel 96 cent.
Att staten skulle gå in för att slå fast ett minmipris för råvarorna i skolköken tror Virkkunen inte är en vettig lösning. Dels skiljer sig den kommunala upphandlingen från kommun till kommun och dessutom har olika kommuner olika tillgång till närodlade produkter.
Enligt Henna Virkkunen är skolmaten en ytterst viktig del av barnens vardag både vad gäller inlärning och kostvanor.
Åbo är den kommun i Svenskfinland som satsar minst på råvarorna, 65 cent/portion, vad skulle du själv laga för mat om du hade en sådan budget?
- Även om det går att trolla fram något ätbart ochså för en liten slant så blir det nog lätt ganska ensidigt och säkert inte hälsosamt i längden. Det skulle nog bli många grötdagar för mig.
Lovisa i topp när det gäller skolmaten
Lovisa är, tillsammans med Mörskom och Sjundeå, en av de kommuner i Svenskfinland som satsar mest på råvarorna i skolmaten. Lovisas råvarukostnad är 1,18 euro/portion.
Maj-Britt Koho är ansvarig skolköksa i Lovisanejdens högstadium och hon är positivt överraskad över topplaceringen.
- Jag trodde att våra råvarukostnader låg kring en euro, men det är ju roligt att det är mera än så. Och nog tycker jag att det märks i arbetet att skolmaten inte är något man sparar in på i den här kommunen. Vi gör till exempel riktigt potatismos på lokalt odlad potatis, inget pulvermos här inte.
Maj-Britt och hennes två kolleger gör mat till ungefär 450 elever, både högstadie- och gymnasieelever. Och hon tycker att de flesta elever uppskattar och äter maten i skolköket.
- Vi försöker göra en så hälsosam och god mat som möjligt. Att variera salladerna är viktigt för att lära barn och unga att äta sallad. Men det är inte alltid så lätt för sallad, och ochså frukt, är dyrt. Så skulle vi få lite mer pengar att röra oss med är sallad och frukt något som jag skulle satsa på.
Med mer pengar i budgeten skulle Maj-Britt bjuda eleverna på mer sallad och frukt och ochså mjukt bröd mer än en gång i veckan.
Vad säger du om de kommuner som satsar 65 cent för råvarorna per portion?
- Jag tror nog att det är svårt att göra en näringsrik mat och att dessutom variera skolmaten. De politiker som fattat beslut om att ge så pass lite resurser till skolmaten borde hälsa på i skolköken och äta tillsammans med eleverna någon gång.
Mummel i matkön i Åbo
17-åriga Pauliina Perkonoja går i gymnasium i Åbo och är aktiv inom skolungdomsförbundet. Pauliina är vegetarian sedan många år och van att kämpa också för hälsosam mat i skolan.
Som det nu är i Åbo uppfyller skolmaten, enligt Pauliina, inte de kriterier, som räknas upp både i skolböcker och i skollagar. Pauliina efterlyser också mer information om vad maten innehåller, varifrån den kommer och hur den är tillredd. Istället för att ”lura” skolbarnen att äta skolmaten genom särskilda satsningar på tillexempel nuggets, fiskpinnar eller pizza borde man satsa mer på näringsinnehåll och mångsidig mat, tycker Pauliina. Nuförtiden talar alla för mera grönsaker, närproducerade och ekologiskt riktiga produkter, men i praktiken är det ändå kött, som gäller. Det är synd, tycker Pauliina, inte minst med tanke på hur mycket köttproduktionen belastar miljön.Det finns också en klar ekonomisk koppling i att satsa mer på skolmaten, framhåller Pauliina Perkonoja. Ungdomarna är samhällets viktigaste resrus och det kostar mer att betala konsekvenserna av dålig skolmat än att satsa på rätt mat i rätt tid.
Frank Lundgren sitter med i bildnings- nämndens svenska avdelning i Åbo. När skolmatsfrågor väl kommer fram till svenska avdelningen klubbas de av ganska raskt och det finns inte tid för längre diskussioner, säger Lundgren. Därför uppmuntrar han gärna föräldrar och elever att höra av sig om skolmatsfrågor.
Han tror nog att de som kokar skolmaten gör sitt bästa med de 65 cent, som reserveras för en portion skolmat i Åbo. Icke desto mindre kunde man säkert satsa mer på att laga nyttig, näringsrik och mångsidig skolmat. Dessutom borde man betona och informera om ekologiskt riktig mat på alla nivåer i staden, tycker Lundgren. Frank Lundgren tror att han nog var tvungen att dyka i sopkärlen för att trolla fram näringsriktig mat för 65 cent/portion.
Förutom att skolmaten bör vara fullvärdig på allt sätt borde också skolmatsalarna och lunchrasten göras attraktiva för eleverna, så blir frestelsen inte för stor att smita ut på stan och ta en hamburgare eller en munk, framhåller Frank Lundgren.
