200 fotbollsplaner med pizzakartonger varje år
29.6.2010 11:00
Vi finländare använder uppskattningsvis sex miljoner pizzakartonger i året då vi tar med oss pizzor från restaurangerna. Den som struntar i att återanvända pappkartongen på rätt sätt slösar både med energi och belastar atmosfären.
Harri Karjalainen, skogsexpert vid världsnaturfonden WWF, menar att finländare har speciellt stor orsak att se över sin användning av pappersprodukter, som till exempel papp. Finland, med sin anrika pappersindustri, leder statistiken då det gäller papperskonsumtion.
– Finländare använder nästan 300 kg papper per person i året. I genomsnitt använder man knappt 50 kg per person i resten av världen. Vi har verkligen orsak att se närmare på vår konsumtion, säger Karjalainen.
Det finns ingen officiell statistik över hur många pizzakartonger det går åt i Finland under ett år. De största pizzeriakedjorna använder sammanlagt omkring 4,2 miljoner normalstora pizzakartonger årligen. I denna siffra ingår ändå inte de enskilda pizzeriorna som är utspridda över landet. En kvalificerad gissning är därför att det går åt åtminstone sex miljoner pizzakartonger i året.
Familjepizzakartongerna utgör bara en liten del av alla kartonger och det är inte lönt att räkna dem skilt.
Smältpunkt valde slumpmässigt tre vanliga pizzakartonger av wellpapp för att mäta deras strategiska mått. De utvecklade kartongerna är så gott som lika stora. I genomsnitt är kartongernas yta ungefär 0,245 m2, alltså en knapp fjärdedels kvadratmeter. Om man placerar alla de sex miljoner kartongerna bredvid varandra täcker de en yta som motsvarar 206 fotbollsplaner à 7 140 m2. I medeltal väger kartongerna 111,7 g, vilket innebär en årligt vikt på sammanlagt 670 000 kg.
Harri Karjalainen understryker hur viktigt det är att återanvända det berg av pizzakartonger som uppstår varje år. Alla kartonger duger för återvinning, oberoende av i vilket skick de är.
– Även om det kommer ost eller andra fettfläckar på kartongen, så hindrar det inte en från att återanvända den. Papp går att återanvända minst fem gånger och det sparar mycket energi och resurser, förklarar han.
Det värsta man kan göra är att slänga bort pizzakartongen med de vanliga soporna. På avstjälpningsplatsen bryts kartongen ned långsamt och samtidigt uppstår koldioxid som bidrar till växthuseffekten. Om kartongen hamnar djupt nere bland soporna sker nedbrytningen i ett syrefritt utrymme. Då bildas metangas som är betydligt skadligare för atmosfären än koldioxid.
Enligt Harri Karjalainen borde man dels försöka använda kartonger av returfiber. På det sättet sparar man skog och energi, och minskar på vattenanvändningen och utsläppen. Dels borde man använda mer pappersprodukter som är FSC-märkta. FSC är en förkortning för den internationella organisationen Forest Stewardship Council som har dragit upp riktlinjer för ett hållbart skogsbruk. Flera pappersprodukter och trädgårdsmöbler av trä är redan märkta på detta sätt.
– Det finns ännu inga FSC-märkta pizzakartonger. Men om kunderna och konsumenterna skulle börja fråga efter dessa märken och fästa uppmärksamhet vid dem så skulle förändringar ske. På så vis har många marknader förändrats, säger Harri Karjalainen.
Han uppmanar alla som har möjlighet att äta sin pizza på plats och ställe i restaurangen. Om man ändå prompt vill ta pizza med sig så är en pappkartong ändå det bästa alternativet enligt honom. Till exempel plastförpackningar vore betydligt skadligare för miljön än papp som både går att återanvända och tillverka på ett hållbart sätt.
– Finländare använder nästan 300 kg papper per person i året. I genomsnitt använder man knappt 50 kg per person i resten av världen. Vi har verkligen orsak att se närmare på vår konsumtion, säger Karjalainen.
Det finns ingen officiell statistik över hur många pizzakartonger det går åt i Finland under ett år. De största pizzeriakedjorna använder sammanlagt omkring 4,2 miljoner normalstora pizzakartonger årligen. I denna siffra ingår ändå inte de enskilda pizzeriorna som är utspridda över landet. En kvalificerad gissning är därför att det går åt åtminstone sex miljoner pizzakartonger i året.
Familjepizzakartongerna utgör bara en liten del av alla kartonger och det är inte lönt att räkna dem skilt.
Smältpunkt valde slumpmässigt tre vanliga pizzakartonger av wellpapp för att mäta deras strategiska mått. De utvecklade kartongerna är så gott som lika stora. I genomsnitt är kartongernas yta ungefär 0,245 m2, alltså en knapp fjärdedels kvadratmeter. Om man placerar alla de sex miljoner kartongerna bredvid varandra täcker de en yta som motsvarar 206 fotbollsplaner à 7 140 m2. I medeltal väger kartongerna 111,7 g, vilket innebär en årligt vikt på sammanlagt 670 000 kg.
| höjd | bredd | yta | vikt | |
| Kartong 1 | 69 cm | 33,5 cm | ? 0,231 m2 | 91 g |
| Kartong 2 | 72 cm | 35 cm | = 0,252 m2 | 118 g |
| Kartong 3 | 72 cm | 35 cm | = 0,252 m2 | 126 g |
Harri Karjalainen understryker hur viktigt det är att återanvända det berg av pizzakartonger som uppstår varje år. Alla kartonger duger för återvinning, oberoende av i vilket skick de är.
– Även om det kommer ost eller andra fettfläckar på kartongen, så hindrar det inte en från att återanvända den. Papp går att återanvända minst fem gånger och det sparar mycket energi och resurser, förklarar han.
Det värsta man kan göra är att slänga bort pizzakartongen med de vanliga soporna. På avstjälpningsplatsen bryts kartongen ned långsamt och samtidigt uppstår koldioxid som bidrar till växthuseffekten. Om kartongen hamnar djupt nere bland soporna sker nedbrytningen i ett syrefritt utrymme. Då bildas metangas som är betydligt skadligare för atmosfären än koldioxid.
Enligt Harri Karjalainen borde man dels försöka använda kartonger av returfiber. På det sättet sparar man skog och energi, och minskar på vattenanvändningen och utsläppen. Dels borde man använda mer pappersprodukter som är FSC-märkta. FSC är en förkortning för den internationella organisationen Forest Stewardship Council som har dragit upp riktlinjer för ett hållbart skogsbruk. Flera pappersprodukter och trädgårdsmöbler av trä är redan märkta på detta sätt.
– Det finns ännu inga FSC-märkta pizzakartonger. Men om kunderna och konsumenterna skulle börja fråga efter dessa märken och fästa uppmärksamhet vid dem så skulle förändringar ske. På så vis har många marknader förändrats, säger Harri Karjalainen.
Han uppmanar alla som har möjlighet att äta sin pizza på plats och ställe i restaurangen. Om man ändå prompt vill ta pizza med sig så är en pappkartong ändå det bästa alternativet enligt honom. Till exempel plastförpackningar vore betydligt skadligare för miljön än papp som både går att återanvända och tillverka på ett hållbart sätt.
Och hur ligger vi till då det gäller övriga förpackningsmaterial då? Kanske förhållandet är det omvända där?