Frågan om vad vi äter för mat får allt större uppmärk-samhet. Allt fler människor äter livsmedel som producerats i fabrik i stället för att själva inhandla råvaror för att sedan tillreda maten. Tillsatserna i industriell mat verkar också öka i snabb takt. Som jägare känns det därför bra att ha tillgång till kött som är både gott, nyttigt och fritt från E-medel.
Viltkött är ett magert, proteinrikt kött som är rikt på mineraler och som innehåller nyttiga Omega3-fetter. Viltkött är också fritt från läkemedel och har låga halter av miljögifter och tungmetaller.
Under de senaste åren har blickar riktats allt mer på vad vi äter och framförallt på vad maten innehåller. Böcker om vad den moderna maten innehåller i form av kemikalier och tillsatser har också publicerats.
Viltkött är klimatsmart, ekologiskt och nyttigt
Mycket av mat diskussionerna handlar om industriellt producerad mat, förädlade råvaror eller färdiga maträtter. Åtminstone så känner jag tveksamhet till om innehållet i det paket man håller i handen verkligen är nyttigt när det innehåller en mängd olika konstgjorda ämnen med E-förkortningar samt smakförstärkare och vad är förresten en köttbiprodukt och köttklister (s.k.Trombin) - är det kött eller något helt annat?
Ser man på utbudet i livsmedelsaffärerna märker man snabbt att den moderna mattrenden har lett till att utbudet av naturliga råvaror minskat och framför allt i köttdiskarna märker man att variationen är liten. Det finns nog snart ingen livsmedelsbutik där man styckar och paketerar kött, allt detta sker nu i fabriker och därifrån kommer allt kött i plastförpackningar och variationen av produkter blir allt mindre.
Är man som jag jägare har man alla möjligheter att tillvarata alla de goda och mycket nyttiga bitar som finns på ett vilt, för oss är det också en självklarhet att regelbundet äta vilt, men tänker vi på att det är en lyx att ha förmånen att i stort sett dagligen få äta vilt, året om?
Jag bland flertalet andra är mycket övertygad om att viltkött är ekologiskt, klimatsmart och nyttigt. Förutom detta vet jag att det också är ett mycket välsmakande kött, härmed kommer jag att tänka på en sensommar när yngsta dottern då 5 år gammal såg mig rakt i ögonen och påtalade den oroväckande dåliga situationen i frysboxen (som hon hört sin mor tala om) och tyckte att pappa snarast borde åka till skogs för att skjuta en älg så vi skulle få riktigt kött på bordet, hon hade ledsnat på det intetsägande svin- och nötkött som fanns tillhanda i närbutiken. Hon liksom den övriga familjen fick dock vänta till hösten och jakttider.
Byråkratin gör det krångligt för både producenten och konsumenten
Men hur skall vi göra så att fler finländare skall få tillgång till detta välsmakande samt klimatsmarta kött? Byråkratin samt myndighetskraven på exempelvis småskaliga slakterier har som välbekant lett till att så gott som alla gårdsslakterier lagts ner i Finland med hänvisning till den förnyade livsmedelslagen som trädde i kraft år 2006, med en övergångstid om tre år var det sedan slut med småskaligheten i Finland 2009. Också för en jägare som skulle kunna tänka sig att sälja kött är det samma livsmedelslag samt krav som gäller vid försäljning.
Det är inte utan lite avund man ser på flera trevliga matprogram på TV inspelade i mellan Europa och då funderat över hur det där kommer sig att de fått behålla sina fina och kulturella mattraditioner och ännu i nutid ges möjlighet att sälja sina produkter till konsumenter? Ostar gjorda under bar himmel på en fäbod som lagrats i grottor och får och svin slaktade hos den lokala slaktaren m.m.
Alla matintresserade som någon gång besökt en mellaneuropeisk kött-/fisk-/matmarknad har säkert frågat sig varför man inte hemma i Finland, helst kan ha kvar de enligt mellaneuropeisk standard mått mätt, extremt hygieniska gårdsslakterierna, när andra europeiska länder får göra precis som de gjort sedan urminnes tider, månne inte den storskaliga Finska matindustrin ha ett finger med i spelet?
Vi behöver inte gå långt västerut för att finna olikheter i viltköttshanteringen i grannlandet Sverige har jägare rätt att leverera "små mängder vilt" inom landet direkt till konsumenter eller till lokala butiker och restauranger utan veterinärbesiktning enda kravet är att djuren måste säljas med skinnet på. Jägaren som levererar vilt har där ett helt naturligt juridiskt ansvar för att inte utsätta mottagaren för risker, vilket innebär att generella regler om hygien, kylförvaring med mera måste följas, saker som är helt naturliga för den moderna jägaren.
Vad är då "små mängder" i Sverige? Räknat i antalet älgar betyder det 25 vuxna djur samt 50 kalvar och i frågan om rådjur 250 vuxna och 200 kid.
Kan vi hantera råvaran?
Jag skulle dock gärna i detta sammanhang vilja veta hur dagens ”närbutiker” i Finland skulle få tillstånd för en sådan hantering och skulle det därefter finnas kunskap bland dagens handelsmän, om hur en djurkropp skall styckas? Saluhallar kunde dock vara ett tänkbart ställe för försäljning men hur får man där tillstånd att sälja vilt med fjäderdräkten på?
Ytterligare kan man ställa sig frågan hur dagens konsument skulle ställa sig till att till exempel
själv plocka sin fågel före tillredning?
Har livet och framförallt döden blivit för institutionerad i dagens samhälle? Är det därför, det är lättare att köpa plastförpackat kött från slakterier i stället för råvaran och varför har en helt naturlig sak som slakt blivit en så laddad fråga?
Hur påverkar då våra livsmedelskrav och dagens mat människan?
Själv skulle jag vara mycket intresserad av att se en utredning om barnens allergier i Europa jämfört med Finländska barn, har våra i mitt tycke extrema hygienkrav de facto gjort dagens barn sjukare?
Stefan Pellas,
viltvårdskonsulent vid Svenska Österbottens jaktvårdsdistrikt
