Det har aldrig varit lättare att vara vegan än det är i dag. Med tanke på miljön har det aldrig varit viktigare heller. Klimat-förändringen utgör en av de största globala utmaningarna i vår tid och vad vi stoppar i munnen har stora konsekvenser för klimatet.

Trafiken, speciellt då flyget, brukar utpekas som den värsta miljöboven när det kommer till koldioxidutsläpp. Däremot nämns boskapsuppfödningens inverkan sällan.
Att tala om mat är en lite känslig fråga. Alla har inte råd, möjlighet eller lust att resa men alla behöver äta. Det här torde vara en viktig orsak till att maten ofta utelämnas i klimatdiskussionen. Det blir liksom för personligt, tycker man.
Ett bra exempel på det här är reaktionerna på Helsingfors beslut att servera vegetarisk mat till alla skoleelever en gång i veckan. Vissa politiker verkade ta det som en personlig förolämpning.
Det här är att stirra sig själv i naveln. Det kan komma som en chock för några, men vad vi konsumerar i matväg är inte längre vår ensak.
Rajendra Pachauri, ordföranden för den internationella klimatpanelen IPCC, uppmuntrar folk till att, av ekologiska skäl, avhålla sig från att äta kött. Han säger att redan en köttfri dag i veckan bidrar till att förhindra uppvärmningen av klimatet.
I Finland står maten för omkring en fjärdedel av hushållens växthusgasutsläpp. I stället för att gapa om huruvida de helsingforsiska skoleleverna kommer att svälta ihjäl om de "tvingas" äta vegetariskt en gång i veckan, borde beslutsfattare och föräldrar tänka mer på hur barnens framtid kommer att se ut om vi fortsätter att konsumera som vi gör i dag.
Det är helt klart att om vi vill lämna efter oss en livsduglig planet till kommande generationer så krävs en förändring.
Boskapsuppfödningen är värre än trafiken
Köttkonsumtionen har stigit explosionsartat. På omkring femtio år har den femdubblats och den fortsätter att stiga. Enligt Förenta Nationernas jordbruksorgan FAO påverkar boskapsuppfödningen växthuseffekten mer än vad bilar, flyg och båtar gör tillsammans.
Energiåtgången för att producera ett kilo av de vanligaste köttsorterna i Finland, gris- och kokött, ligger på 8,3 samt 12,8 kilowattimmar. Motsvarande tal för ett kilo proteinrika baljväxter är 0,86 och för potatis behövs endast 0,44 kilowattimmar. Det går alltså åt mellan tio och tjugo gånger mer energi för att producera kött än för att producera vegetabiliska produkter.
De stora skillnaderna beror på att boskapsuppfödningen är ett ineffektivt sätt att framställa mänsklig föda. Mer än en tredjedel av allt spannmål som skördas i dag används som djurfoder. Det här är växter som skulle duga som människomat direkt.
I stället matar man dem i idisslare som går omkring och pruttar och rapar på fälten. Det här kan låta lite komiskt men när det finns tillräckligt många av dem blir metanutsläppen ett seriöst problem. Dessutom uppstår utsläpp av växthusgaser vid lagringen av djurens avföring och vid dräneringen av våtmarker till betesmarker.
Robert Goodland, som tidigare var miljörådgivare vid Världsbanken, har föreslagit ett avgiftssystem som tar i beaktande de animaliska produkternas verkliga kostnader. Tanken är att spannmål för mänsklig konsumtion produceras skattefritt medan fodret beskattas utgående från hur effektivt djuren omvandlar det till kött. Enligt Goodland skulle höga skatter på ineffektiv föda och ingen skatt alls på effektiv mat lindra den globala livsmedelskrisen och underlätta för ekologisk hållbarhet. Matmarknaden skulle bli mer rättvis då de rika köttkonsumenterna i västvärlden blev tvungna att betala mer, medan folk i fattigare länder, där det äts mindre kött, kom billigare undan.
Veganmat är bäst
Att köttproduktion och boskapsuppfödning kräver mer naturresurser och förorsakar större utsläpp än växtodling är knappast någon nyhet. Däremot kan den markanta skillnaden mellan en fullständigt växtbaserad diet och en vegetarisk diet som innehåller mjölkprodukter komma som en överraskning.
Ett kilo ost som har producerats med konventionella metoder, orsakar lika mycket koldioxidutsläpp som en bilfärd på 71,4 kilometer. Ekologiskt producerad ost är aningen bättre, men skillnaden är ändå marginell.
Att vara vegan är med andra ord ett klimatsmart val. Men redan en köttfri diet hjälper mycket. Laktovegetarianer förorsakar ungefär hälften mindre koldioxidutsläpp än allätare. Och varje dag i veckan som man låter bli att äta kött gör man en miljövänlig handling.
Jessica Suni
är vegan och studerande
Jessica Suni tipsar om de här webbsidorna:
Extern länk:
klimathotet.net
Extern länk:
"The Cow Is a Climate Bomb"
artikel i Der Spiegel
Extern länk:
Svensk mat- och miljöinformation
Extern länk:
meatclimate.org
Extern länk:
Mittatikku - väline ympäristövaikutusten havainnollistamiseen
artikel på Statens miljöförvaltnings webbtjänst
Extern länk:
Livestock's long shadow - environmental issues and options
e-bok (FAO; FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation)