Köttbullarna går åt bäst
22.6.2010 11:00
I storkök planerar man noggrant hur mycket mat man tillräder för att mängden matavfall ska bli så liten som möjligt, så också i Pargas centralkök där Maria Rautanen och kostchefen i Väståboland Niina Isberg jobbar.
När jag besöker Pargas centralkök är det leverlåda som står på menyn. Personalen har tillrett över 120 kg leverlåda och i komposten ligger tillsammans med sallad och knäckebröd 24 kg. Det är lite mer än en vanlig dag. Genomsnittet för matavfallet ligger mellan 12 och 15 kg.
Isberg och Rautanen berättar att det främst är maträtten som avgör hur mycket mat som slängs. Då det serveras makaronilåda, köttbullar eller gröt är åtgången oftast god medan fisk och nya maträtter sällan är lika populära.
Ta det du äter - inte mera
Den maten som inte äts upp blir i Pargas bioavfall. Att omvandla det som blir över i nya maträtter kommer inte på fråga. Hygienkraven är stenhårda och mat som en gång hettats upp kan man inte göra någonting nytt av. I stället följer man regelbundet med åtgången och anpassar mängden man tillreder efter den.
Personalen försöker i mån av möjlighet uppmana eleverna att inte ta mer mat på tallriken än de orkar äta upp, men det är inte alltid budskapet går fram till eleverna. En del är lydiga, andra inte.
Man försöker också påverka vad och hur mycket eleverna lägger upp på sina tallrikar genom ordningen i matlinjen. Först är det meningen att eleverna ska fylla tallrikarna med sallad, först sedan med den varma maten.
Meningen är inte att försöka få skolbarnen att äta mindre. Tvärtom. Alla ska naturligtvis få äta så de blir mätta.
- Man kan alltid gå efter en portion till om man fortfarande är hungrig efter den första, säger Isberg.
Linda Grönqvist
Isberg och Rautanen berättar att det främst är maträtten som avgör hur mycket mat som slängs. Då det serveras makaronilåda, köttbullar eller gröt är åtgången oftast god medan fisk och nya maträtter sällan är lika populära.
Ta det du äter - inte mera
Den maten som inte äts upp blir i Pargas bioavfall. Att omvandla det som blir över i nya maträtter kommer inte på fråga. Hygienkraven är stenhårda och mat som en gång hettats upp kan man inte göra någonting nytt av. I stället följer man regelbundet med åtgången och anpassar mängden man tillreder efter den.
Personalen försöker i mån av möjlighet uppmana eleverna att inte ta mer mat på tallriken än de orkar äta upp, men det är inte alltid budskapet går fram till eleverna. En del är lydiga, andra inte.
Man försöker också påverka vad och hur mycket eleverna lägger upp på sina tallrikar genom ordningen i matlinjen. Först är det meningen att eleverna ska fylla tallrikarna med sallad, först sedan med den varma maten.
Meningen är inte att försöka få skolbarnen att äta mindre. Tvärtom. Alla ska naturligtvis få äta så de blir mätta.
- Man kan alltid gå efter en portion till om man fortfarande är hungrig efter den första, säger Isberg.
Linda Grönqvist
