Det finns många filmer som kan kallas "snyftare", men få som kvalar in under "skval"-rubriken lättare än veckans dramapremiärer. Under pressvisningen av "The Descendants" sitter jag och försökte hålla tillbaka impulsen att snyta mig i ärmen – samtidigt som jag undrar om någon i salongen överhuvudtaget kan urskilja replikerna som yttras någonstans bortom mitt snörvlande, skriver Silja Sahlberg-Fodstad.
I romanen Kätilö – på svenska Barnmorskan – beskriver Katja Kettu Lappland under tysk ockupation. Kätilö är en roman om en tid då tusen tyskungar föddes i Lappland och många fler i Norra Norge, en tid då rashygien var måttstock också här och då tyskarnas avskedsgåva var 70 000 minor nergrävda ovanför polarcirkeln och en bränd jord, skriver Jenny Wikström.
Ute på kontinenten har barockoperan under de senaste årtiondena gjort en kraftfull comeback, men hos oss är det framförallt inom musikutbildningen och de fria operagrupperna man har gläntat på locket till den här musikaliska skattkistan. Nu drar emellertid Julius Caesar in på Nationaloperan i Helsingfors igen – efter en paus på trettio år, skriver Christel Pettersson.
-Pensionärsliv är inte pensionärsliv, det är liv, säger Merete Mazzarella som har inspirerats av bloggformen och skriver om ny kärlek på äldre dagar. Autofiktionen är litteraturens stora trend, men hur är det att skriva autofiktion i lilla Svenskfinland?
Läs mera
Det är knappast någon överraskning att Amy Winehouse med sitt postuma album direkt steg upp i toppen av den brittiska albumlistan inför jul. Det ingick nog i planen, och det är därför jag lite värjer mig. För upplägget känns så uppenbart spekulativt, skriver Ralf Sundell.
Tre år och 3400 sidor senare är den norska författaren Karl-Ove Knausgårds kamp över
Skriva eller leva? är frågan Karl-Ove Knausgård brottas med i romansviten Min kamp. Läs Charlotte Sundströms recension!
För en lite äldre generation var Pikku jättiläinen ett begrepp, en kompakt encyklopedi med svar på det mesta. Men när Katja Krohn nu lånat namnet till sin nya pjäs ställer hon i stället en rad svåra frågor. Läs Christel Petterssons recension!
"Då jag läser Änglarnas stad slås jag av hur stark litteraturen kan vara då man kommer en ärlig skribent inpå livet", skriver Sebastian Bergholm i sin recension.
Ett litet barn pockar på sin mammas uppmärksamhet men mamman är djupt försjunken i sitt arbete. Pojken fortsätter envetet och plötsligt har mammans irritation nått sin gräns. I ett sista försök att värna om arbetsron vrålar hon ” Fattar du inte, du är inte målsättningen, du är en omständighet!” Läs Christel Petterssons recension!
Det är inte till Malyjteatern i Moskva man beger sig om man vill uppleva djärva nytolkningar av ryska klassiker. Helsingfors Stadsteater ger Aleksandr Ostrovskijs Skogen, skriven år 1870, i regi av Solomin. Läs Christel Petterssons recension!
Man behöver verkligen inte plocka fram förstoringsglaset för att tycka sig se en röd faderstråd löpa genom filmpremiärerna. Fadersrollen och föräldraskapet finns där vare sig det handlar om de två inhemska dokumentärerna, den svenska thrillern eller det amerikanska actionspektaklet som avtecknar sig mot en grekisk bakgrund.
Läs mera
Tonåringarna Emma och Cassandra möts i manegen där de insvepta i lukten av sågspån och svett ägnar sig åt voltige – en sportgren som går ut på att man utför avancerade gymnastiska övningar till häst. För flickorna i filmen verkar det vara ett sätt att leva. Och ett sätt att hålla livet under kontroll.
Läs mera
Vasabon Christel Sundqvists andra roman ”Om något skulle hända” är en spänningsroman om österbottnisk arvssynd. Föremål, känslor och personer går igen i flera generationer med ödesdigra konsekvenser. Läs Jenny Wikströms recension.
”En kriminalroman”, står det på titelbladet till debuterande författaren Benjamin Laustiolas färska Nattens väktare, och som sådan är boken ett välkommet tillskott på den finlandssvenska bokmarknaden. Ralf Sandell recenserar boken.
Sami Luoto (Samuli Edelmann) har det inte lätt. Han är 40+ och har skulder upp över öronen sedan fastighetsmarknaden valt att göra en djupdykning just då han satsat på att bygga fina villor i den österbottniska grönskan. Läs Silja Sahlgren-Fodstads recension!
M.A. Numminen fick vänta i 12 år på att hans livs viktigaste bok skulle ges ut på svenska. De finlandssvenska förlagen nappade inte så boken ”Till Helsingfors” ges nu ut på ett rikssvenskt förlag.
Läs mera
Henrika Anderssons tredje och sista bok om Helsingforstjejen Emma Gloria möter vi en nästan vuxen huvudperson. Emma Gloria har precis tagit studenten och försöker skapa sig ett eget utrymme i ett somrigt Helsingfors. Läs Jenny Wikströms recension!
Producenten Costa (Luis Tosar)och regissören Sebastián (Gabriel Garcia Bernal) ser film och verklighet flyta samman i en av höstens finaste filmer. Läs Silja Sahlgren-Fodstads recension!
”Kampen mot egoismen – om man lyckas gå segrande ur den – är ett avgörande villkor för själens frid.”
Orden är Aurora Karamzins, societetsskönheten som genom de rätta kontakterna och giftermålet med ”Rysslands Krösus”, den stenrike Paul Demidoff, blev en av sin tids mest inflytelserika kvinnor. Läs Christel Pettersons recension!
Vi dör ju alla – med en takt av tjugofyra timmar i dygnet. Men det vill vi helst inte bli påminda om. Det skrämmer i en kultur som gjort den eviga ungdomen, illusionen om odödlighet, till sitt ideal. Läs Christel Petterssons recension av Lit de Parade.
Vad har en musikfars på Nationalteatern att göra? Ingenting, tänker ni kanske. Men lägg till epitetet ”anarkistisk” och strax öppnar sig nya perspektiv. Den anarkistiska musikfarsen Homo!utropades redan på förhand till höstens teaterhändelse, skriver Christel Pettersson.
Är det någonsin berättigat att ta en annan människas liv? Finns det situationer där det politiska mordet t.ex. kan anses försvarbart?
Det här är en av de centrala frågeställningarna i Albert Camus pjäs De rättfärdiga, som nu ges på Lilla Teatern. Läs Christel Petterssons recension.
Det har alltid funnits de som rent principiellt tar avstånd från ett förmänskligande av djur på film. Puritaner som vägrar falla i farstun för söta djur som beter sig som människor. Läs Silja Sahlgren-Fodstads recension av Zookeeper!
Läs mera
Vad betyder det egentligen att bli vald till den störste finländaren genom tiderna? Och i förlängningen: vilken betydelse har marskalk Carl Gustaf Emil Mannerheim, som alltså förärades den titeln i en YLE-omröstning år 2004, för dagens finländare? Det här är frågor som sysselsätter Jörn Donner i hans senaste bok.
Läs mera
Efter framgången med High Heels Society på KokoTeatteri för tre år sedan har författaren Sofi Oksanen och musikern Maija Kaunismaa nu rott i land ett nytt samarbetsprojekt, Liian lyhyt hame – Kertomuksia keittiöstä.
Minns ni gänget från Blås, vännerna Lena, Nils och Andreas i Teater Mars uppsättning från år 2006? Den gången kretsade det kring blues, inte bara i musiken utan också i livet. Nu är de tillbaka i en uppföljare kallad Blåst. Läs Christel Petterssons recension.
Läs mera
De hemlösas stad är Annika Luthers sjätte roman. Den utspelar sig i ett framtida Finland, som år 2035 har drabbats av väderlekskatastrofer; stormar och översvämning med den påföljden att vattenytan har stigit med tio meter och stora delar av Helsingfors ligger under vattenytan.
Läs mera
Det känns som om jag skulle sitta i en dunkel stuga och lyssna på två spelmän som spelar gamla melodier då jag lyssnar på The Harrow & The Harvest, Gillian Welchs första album på åtta år. Läs Sebastian Bergholms tankar på Kultursajten!
Jag har läst Sara Jungerstens roman ”Wannabe”, där teatern spelar
huvudrollen. Huvudpersonen Tove jobbar som statist på Wasa Teater
medan hon väntar på inträdesprovet till Teaterhögskolan. Som titeln
låter påskina är ”Wannabe” en roman om Toves kamp för att synas, få
bekräftelse, bli någon. Inget annat räknas.
Läs mera
Svensk Resning – med undertiteln ”en förlösande komedi” – inleder spelåret på Svenska Teatern.
Anders Slotte står för manuset, Tobias Zilliacus för regin och temat är den krympande folkspillrans minoritetssits speglad via ett fiktivt framtidsscenarium.
Läs mera
Det finns filmer som får en att känna sig obekväm. Och så finns det filmer som får en att bli på gott humör. Två nya komedipremiärer landar långt ute i varsin ända av denna skala, skriver Silja Sahlgren-Fodstad.
Är en man i ljusröd sammetskappa manlig? Ni dröjer kanske med svaret men en officer i 1600-talets Europa hade utan tvekan svarat ja. Lika maskulin som en man i höga, röda klackar eller stövlar med spetskant högst upp. Christel Pettersson har läst boken Maktens män bär rött.
Bengt Östling har läst boken Krutdurk Europa - arbetarrörelsen och högerpopulismen, där författarna Anna-Lena Lodenius och Mats Wingborg kartlägger den europeiska populismen.
Läs mera
Dansen är den röda tråden genom hela romanen – sårbarheten, smärtan, skönheten, förgängligheten, flyktigheten i dansen som konstform och som livsstil, för att inte säga öde, skriver Marit Lindqvist i sin recension av Marianne Backléns nya roman.
I ”Hall Pass” möter vi Rick (Owen Wilson) och Fred (Jason Sudeikis); två bästisar som har det ganska bra. De har hyfsade jobb, ordnade familjeliv och trevliga hem. Problemet är bara att de inte kan låta bli att drömma om än grönare betesmarker. Läs Silja Sahlgren-Fodstads recension!
Robert Henrik Paetau debuterade som lyriker år 1999 med diktsamlingen Enskildheter, som redan året därpå följdes av diktsamling nummer två, Ett separat snöande. Paetau har också gett ut en samling noveller, men i vår återvänder han till lyriken med samlingen Transparens. Läs Marit Lindqvists recension!
För några år sedan dök det på YouTube upp en skakig hemvideoinspelning med en 12-årig kanadensisk pojke som sjöng och spelade. En video blev fler i takt med att allt fler klickade sig fram till hans alster. En dag snubblade ett proffs över hans samlade musiksekvenser och resten är historia
Läs mera
August eller Aku som han kallas har just blivit
student. Han skålar på finlandssvenska med sin stolta moder och på finska med sin stränge fader varefter han ömt kysser
sin rara flickvän. Läs Silja Sahlgren-Fodstads recension av filmen Elokuu!
Finns det något sant finskt och finns det något sant svenskt, undrar Christel Pettersson efter att ha sett Vadelmavenepakolainen på KOM-teatern i Helsingfors.
World Press Photo of the Year 2011
10.02.2012 14.53 - Bild:EPA/SAMUEL ARANDA / THE NEW YORK TIMES SAMUEL ARANDA / THE NEW YORK TIMES PICTURE CAN ONLY BE USED IN CONTEXT OF THE WORLD PRESS ELECTION. HANDOUT EDITORIAL USE ONLY/NO SALES/NO ARCHIVES
Modern dans och balett ska nå de unga.
10.02.2012 15.49 - Bild:Chris Beirens
