Ju mer e-koder desto godare!
13.4.2011 18:30Det verkar som om mina barn har en skräpmatsmagnet inbyggd i sig. Då jag har dem med i matbutiken är det som om alla e-koder och tillsatsämnen ropar och lockar på dem. Köp mig, köp mig!
Får mina barn välja äter de hellre e-späckad korv än eko- korv. De vill ha köttbullar i skyddad atmosfär från butikshyllan framom mina hemgjorda. För att inte tala om alla glada och färggranna små efterrättspuddingar som står i rad i butiken och skriker på dem. Jag rabblar mitt vanliga mantra: Nej, nej, och åter nej, vi köper inte!
Vi har beslutat köpa glass idag och de får bestämma sorten. Skulle jag ha fått bestämma efterrätt skulle det ha blivit gräddglass med frusna bär. Eller ugnsäpplen med en lite glassklick. Nu är det de som bestämmer och det blir ispinnar i de mest psykedeliska färgerna och med den längsta förteckningen på tillsatsämnen av alla.
Jag tycker allt detta är matfusk. Att påstå att något är rökt då det doppats i rökarom. Att piffa upp en grå sörja med livsmedelsfärg och diverse aromer och kalla det för korv. Hur kan det överhuvudtaget vara tillåtet? Att packa in vaniljsmörja i en glättig plastbunke i granna färger och dränka smaken med essenser. Det är ju fusk!
Jag måste hitta på ett knep som naturligt får mina barn att tycka att äkta råvaror är att föredra framom fusk och essens. Eller kommer de att komma fram till det själva? Om jag bara enträget lockar och erbjuder dem färska och rena råvaror?
Kanske det kommer en dag då bullpåsen, den med månaders hållbarhet och en lång lista på tillsatsämnen, står oöppnad och fatet med mina missformade kanelknyten är tomt. Vi får väl se.
Om mat och äkta smaker i Familjeliv på lördag klockan 09:03 med repris på måndag klockan 11:03 i Radio Vega
Annika Sylvin-Reuter
Vi har beslutat köpa glass idag och de får bestämma sorten. Skulle jag ha fått bestämma efterrätt skulle det ha blivit gräddglass med frusna bär. Eller ugnsäpplen med en lite glassklick. Nu är det de som bestämmer och det blir ispinnar i de mest psykedeliska färgerna och med den längsta förteckningen på tillsatsämnen av alla.
Jag tycker allt detta är matfusk. Att påstå att något är rökt då det doppats i rökarom. Att piffa upp en grå sörja med livsmedelsfärg och diverse aromer och kalla det för korv. Hur kan det överhuvudtaget vara tillåtet? Att packa in vaniljsmörja i en glättig plastbunke i granna färger och dränka smaken med essenser. Det är ju fusk!
Jag måste hitta på ett knep som naturligt får mina barn att tycka att äkta råvaror är att föredra framom fusk och essens. Eller kommer de att komma fram till det själva? Om jag bara enträget lockar och erbjuder dem färska och rena råvaror?
Kanske det kommer en dag då bullpåsen, den med månaders hållbarhet och en lång lista på tillsatsämnen, står oöppnad och fatet med mina missformade kanelknyten är tomt. Vi får väl se.
Om mat och äkta smaker i Familjeliv på lördag klockan 09:03 med repris på måndag klockan 11:03 i Radio Vega
Annika Sylvin-Reuter
