“Det handlar om mänsklig girighet” – i coronapandemins kölvatten köper människor krukväxter som aldrig förr

När vi är mycket hemma köper vi växter – så var det i Finland under 1970- och 80-talens generalstrejker och under 1990-talets recession, och så blev det också nu. Människor köper växter som aldrig förr – och det får också negativa följder.

I Svenska Yles serie Svarta fingrar tar Julie Ebbe med dig in i krukväxtvärldens dunklaste vrår. Du kan lyssna på hela serien på Arenan.

Det handlar om mänsklig girighet

20:31

Aktiviteten i grupperna i sociala medier är något som vi aldrig tidigare har sett, säger Jyrki Jalkanen, verksamhetsledare för Handelsträdgårdsförbundet i Finland. Det handlar inte bara om pandemin, att odla grönväxter i sina hem har stadigt ökat i popularitet redan i några års tid. Men pandemin syns. Allt fler vill ha krukväxter och allt fler söker sig till sociala gemenskaper på internet där man kan ställa frågor, diskutera, debattera - och köpa och sälja, så klart.

– Jag fick höra av en blombutiksägare om människor från Nykarleby som kört ända till Helsingfors för att de via sociala medier hört att butiken fått in en viss eftertraktad växt, berättar Jalkanen.

På försäljningssajten tori.fi har antalet försäljningsannonser med växter till salu nästan tredubblats på två år: från 12 000 år 2018 till 32 000 i fjol.

Att pandemin skulle driva finländarna till att engagera sig i växter förvånar inte Jalkanen. Fenomenet är bekant från 1970- och 1980-talen då finländarna strejkade rekordmycket, och från 1990-talets recession; då människor är mycket hemma, köper de växter.

– Och pandemin har visat sig inte vara något undantag.

Det pandemidrivna intresset för krukväxter har bland annat lett till att priserna på eftertraktade och sällsynta växtarter har skjutit i höjden. I en artikel från hösten 2020 i Wall Street Journal (bakom betalmur) beskrivs marknaden för sällsynta växter som “bonkers”, galen.

Orchidelirium och tulpanmani

Pandemiåret och 1900-talets kriser är inte unika när det gäller människors plötsligt ökande fascination för växter och odling inomhus. Under den viktorianska tiden inträffade både den så kallade fern fever då ormbunkar var av särskilt intresse, och orchidelirium, då orkidéentusiaster finkammade världen i jakten på nya, exotiska orkidéarter.

Under pandemin har den så kallade tulpanmanin varit en särskilt populär jämförelse med det som händer i krukväxtvärlden just nu.

För riktigt ovanliga tulpanlökar får man fantasisummor som motsvarar flera årslöner

Gunnar Wetterberg

Tulpanmanin inträffade på 1600-talet i Nederländerna, då köpmannaklassen fattade tycke för tulpaner och började köpslå med dem. 

– Det leder till att efterfrågan blir större än vad det finns lökar tillgängliga och i början på 1630-talet börjar priserna stiga ganska kraftigt. Det accelererar mer och mer. För riktigt ovanliga tulpanlökar får man fantasisummor som motsvarar flera årslöner för en vanlig arbetande människa, berättar historiker Gunnar Wetterberg.

1637 spricker bubblan och tulpanmarknaden rasar samman.

Tulpanmanin brukar ofta omnämnas som världens första spekulationsbubbla, och ofta beskrivs följderna av den som dramatiska såväl för de som handlade med lökarna, som för hela landets ekonomi. Senare forskning pekar på att beskrivningarna är överdrivna – i verkligheten handlade det om ett begränsat fenomen som berörde ett begränsat antal människor – och de som drabbades hårt ekonomiskt var ännu färre.

Det handlar om människans natur

Det finns paralleller att dra mellan tulpanmanin och det som nu händer på krukväxtmarknaden: skenande priser drivna av ett galopperande intresse för det som är ovanligt och eftertraktat.

Vad är det som fascinerar människor med växter, då? Historikern Gunnar Wetterberg har skrivit en biografi om den svenska greven Axel Oxenstierna som levde på 1600-talet.

– Och då, när stormakten gick som bäst så byggde de stora slott, och till dem hörde väldigt ofta ett orangeri där man odlade märkvärdiga växter. Oxenstierna själv odlade apelsin och fikon. Det här med att kunna visa upp något som är vackert och kanske dessutom smakar gott, det har vi hållit på med i några hundra år, säger han.

Det handlar om människans natur, och längtan efter det sällsynta och det speciella

Professor Bridget Behe

Frågan går också till Bridget Behe, som är professor i hortikultur vid Michigan State University. Det handlar inte alls om växterna, menar hon.

– Det handlar om människans natur, och längtan efter det sällsynta och det speciella – mänsklig girighet, rentav.

Girighet blir ett centralt tema när man tittar närmare på de följder det får när allt fler suktar efter växtlighet i sina hem: stigande priser lockar till sig människor som ser chansen att sko sig. I USA har odlare, samlare och återförsäljare fått uppleva en ökande mängd inbrott där värdefulla växter försvunnit, medan plundringen från naturen i länder som Filippinerna, där populära växter lever i det vilda, har ökat.

I forum där växter köps och säljs upplever administratörerna å sin sida att antalet bedrägerier har ökat.

Där det rör sig pengar, där finns också exploatering. Lyssna på Svarta fingrar och följ med in på krukväxtbranchens skuggsida.