Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

"Läget är kritiskt" – populära krukväxter plundras från naturen på Filippinerna och pandemin har gjort det värre

Tropiska orkidéer i ett växthus. De omges av ett lätt dis skapat av luftfuktare.
Bildtext Så gott som alla orkidéarter är i olika grad utrotningshotade i naturen. I Åbo strävar man efter att ha tre procent av världens arter i sin samling.

Den explosionsartade ökningen i intresse för krukväxtodling syns inte bara i Europa eller USA. Fenomenet är globalt, och har också lett till att plundringen från naturen i de länder där de växer vilt har ökat. På Filippinerna beskrivs läget som akut.

Avsnitt sex i serien Svarta fingrar handlar om plundring – lyssna här.

Den filippinska naturen plundras i pandemins kölvatten
Den filippinska naturen plundras i pandemins kölvatten - Spela upp på Arenan

Orkidéer, porslinsblommor, köttätande kannrankor, ormbunksväxter och orkidéer. De hör till de växter som växtplundrare är särskilt intresserade av på Filippinerna – och det speglar tydligt vad den ökande plundringen handlar om: ett intresse för att odla växter i kruka.

Theresa Tenazas, chef för avdelningen för vilda djur och växter vid den filippinska myndigheten med ansvar för miljö och naturresurser DENR beskriver läget som kritiskt och akut. Pandemin har helt klart lett till att plundringen av vilda växter har ökat.

Pandemin har lett till att många människor särskilt i rurala områden har förlorat sin inkomst. Plundring är ett sätt för dem att tjäna pengar

― Theresa Tenazas

– Det handlar om att många vill ha växter hemma, men också att pandemin har lett till att många människor särskilt i rurala områden har förlorat sin inkomst. Plundring är ett sätt för dem att tjäna pengar, säger hon.

Problemet är än så länge nationellt, säger hon. De plundrade växterna säljs i huvudsak till samlare lokalt. Myndigheterna lyckades under 2020 ändå stoppa tre fall där man försökte föra plundrat växtmaterial ut från landet. Då handlade det om utrotningshotade Aquilaria malaccensis, ett slags örnträd som används i tvål, parfymer och rökelse. Ingripandena var en följd av intensifierad övervakning i hamnar och på flygplatser på grund av den ökande plundringen.

“Fattiga plockar och rika samlare betalar”

Många av arterna som plundras på Filippinerna är utrotningshotade i naturen. Det gäller örnträd, men också till exempel Alocasia sanderiana, skelettsköld – en populär och relativt vanlig krukväxt. Också orkidéer är i olika grad hotade och populära mål för plundrare

– Vi har till exempel den mycket vackra Vanda tricolor. Det tar flera år för den att börja blomma och producera frön, därför är det lockande att plocka en redan blommande från naturen. Fattiga plockar och rika samlare betalar, säger Janne Aho, biolog som sköter orkidésamlingen i Åbos botaniska trädgård.

En man med grått hår står i ett växthus omgiven av olika slags tropiska växter. Intill sig har han en planka längsmed vilken en tropisk orkidé växer.
Bildtext Janne Aho jobbar med att bygga om avdelningen för tropiska orkidéer. I Åbos botaniska trädgårds samlingar ingår omkring 850 orkidéer.

Orkidéer hotas inte bara av rika samlare; i många kulturer används olika sorters orkidé som medicinalväxt eller i matlagningen. Det leder till att de plockas flitigt från naturen.

– I Malaysia har man lärt lokalbefolkningen att odla medicinalorkidéer på hustaken i stället, säger Aho.

Spårning av ursprung klurigt

Hur ska man veta att man inte köper en plundrad växt?

Det finns sätt att spåra växter, till exempel genom det växtpassystem som EU tog i bruk i slutet av år 2019. Dess främsta syfte är att spåra skadegörare av olika slag – sjukdomar eller ohyra. 

– Det är väldigt användbart när det gäller att spåra till exempel sjukdomar. Men spårbarheten är inte lika välutvecklad för växter som för till exempel matvaror, konstaterar Bridget Behe, professor i hortikultur vid Michigan State University.

Behe menar att det är osannolikt att en vanligt förekommande växt som säljs till exempel i detaljhandeln skulle vara plundrad. Men på marknaden för sällsynta eller ovanliga växter är det svårare att veta, för där sker handeln ofta mellan privatpersoner som i regel inte behöver förse växten med någon dokumentation.

Då en växt importeras från ett land utanför EU behöver det ha ett sundhetscertifikat som utfärdas av myndigheter i det land från vilket växten skickas. Växten ska dessutom inspekteras när den kommer till Finland. På EU:s inre marknad krävs det däremot inte – om inte växten finns på listan över utrotningshotade arter CITES, då kan det krävas specialtillstånd för importen. På CITES-listan finns bland annat nästan alla orkidéarter, kaktusar och aloe-arter.

Reglerna gäller inte bara hela växter utan också växtdelar, alltså sticklingar, snittblommor fröer, knölar och lökar. 

Sedan reglerna för import och växtpass trädde i kraft i december 2019 har antalet importkontroller på växtförsändelser ökat från några per år till några per månad, berättar inspektör Kim Tilli vid Livsmedelsverkets växtinspektion. Det här kan komma att öka ytterligare efter den första juli.

– Det finns ett gränsvärde för tull på 22 euro, och om försändelsen underskrider det här så reagerar Tullen inte. Bara när det överstiger gränsvärdet skickas försändelsen vidare till oss för gränskontroll. Men gränsvärdet på 22 euro slopas den första juli i år, efter det kanske vi börjar få flera anmälningar, säger Tilli.

Hör alla avsnitt i serien Svarta fingrar om krukväxtbranschen och pandemin på Arenan.

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln