Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Hur inhemsk är den inhemska växten egentligen? “Att spåra ursprunget var ett detektivarbete”

Ett hav av tulpaner i odlingslådor, Partaharjun puutarha.
Bildtext Nästan alla tulpaner i Finland är inhemska - för de har drivits upp här. Men knölarna kommer alltid från utlandet.

I Finland odlas omkring 300 000 grönväxter varje år. Antalet har varit stadigt i flera år, men är betydligt mindre än innan EU-medlemskapet då det odlades mellan 1,5-2 miljoner växter. Varför har det gått så - och var finns de inhemska växternas ursprung?

Det sjunde och sista avsnittet i serien Svarta fingrar handlar om den finska krukväxtmarknaden - lyssna här.

Hur inhemsk är den inhemska krukväxten - egentligen?
Hur inhemsk är den inhemska krukväxten - egentligen? - Spela upp på Arenan

Krukväxtproduktionen i Finland är blygsam, också när man beaktar ökningen till omkring 400 000 under pandemiåret 2020, enligt färska siffror från naturresursinstitutet Luke. Mängden krukväxter som köps in från andra europeiska länder räknas i kilo och pengar, men verksamhetsledare för Handelsträdgårdsförbundet Jyrki Jalkanen uppskattar antalet till omkring 80 miljoner årligen.

Varför har den inhemska produktionen inte utvecklats hand i hand med det ökande intresset som varat redan i några år? Svaret är enkelt och marknadsekonomiskt: det är inte lönsamt.

- Det kräver stora produktionsserier, stora odlingsarealer och att man kan specialisera sig på en art, säger Jalkanen.

I stora produktionsländer som Nederländerna har man till exempel flera hektar stora växthus som enbart producerar murgröna, en viss typ av peperomia eller palm. Det tar också tid - i vissa fall uppemot ett och ett halvt år - att driva upp växter till försäljningsskick. Med de resurser som finns i Finland kan odlarna helt enkelt inte konkurrera med jättarna på kontinenten.

- Grönväxtproduktionen var mycket större, runt 1,5-2 miljoner per år, innan Finland gick med i EU. Då kunde man sätta det pris som krävdes på dem. I den europeiska konkurrensen klarar vi oss inte.

Kriterierna för inhemskhet luddiga

I Finland finns omkring 30 växthusföretagare som odlar egna krukväxter. Pukinmäen puutarha i Helsingfors är en av dem. De började driva upp egna krukväxter i augusti 2020, dels på grund av att de upplever att det finns en efterfrågan på inhemskt - men också för att tillgängligheten led på grund av pandemin.

- Vi märkte att det plötsligt inte var lika lätt att få tag i växter och sticklingar från odlarländerna som tidigare. Det kändes tryggt att kunna ha egen produktion, säger ägaren Sam Johansson.

Den inhemska produktionen innebär i regel att man köper in unga plantor eller sticklingar från andra länder och sedan driver upp till försäljningsskick i Finland. 

- Sedan när den etablerat sig här och vuxit till sig lite så kan man kalla den inhemsk, säger Johansson.

I sådana fall kan också solens energi, vind och vatten betraktas som importprodukter

― Jyrki Jalkanen

Några exakta kriterier för när en grönväxt är inhemsk finns inte - det finns till exempel ingen viss tid den ska ha drivits upp i Finland, eller någon viss storlek den ska ha uppnått innan den får kallas inhemsk. Grundregeln är att den drivs upp från något litet - stickling, ung planta, frö, knöl eller liknande - säger Jyrki Jalkanen.

- Materialet till inhemska växter kommer alltid från något annat land, det finns ingen produktion från egna moderplantor eller egna fröer i Finland. Visst kan man diskutera definitionen, men i sådana fall kan också solens energi, vind och vatten betraktas som importprodukter, säger Jalkanen.

Plantorna som Sam Johansson köper in för att driva upp och sälja som inhemska kommer i regel från Nederländerna, Belgien och Danmark. Men moderplantorna till dem finns antagligen inte i dessa länder heller.

en hand som håller i en krukväxt. På krukan finns fastklistrat ett växtpass, växtens dokumentation om dess ursprung. I bakgrunden växthusmiljö.
Bildtext Den här växten har drivits upp i Bocksbacka, men ursprungligen har växtmaterialet kommit från ett annat land.

- Att plantan har Nederländskt pass och då skulle komma från Nederländerna - det svaret skulle inte jag nöja mig med. Sannolikt finns moderplantorna i Kenya eller Etiopien, länder där man de senaste åren har satsat på produktion från moderplantor, säger Jalkanen.

Inför att växtpassystemet togs i bruk i EU 2019 genomfördes för några år sedan ett försök att spåra finska plantors ursprung, berättar Jalkanen. Det gjordes i samarbete med Livsmedelsverket och företagare som importerar växtmaterial. 

- Det krävdes lite detektivarbete, men det visade sig att de ofta hade sitt ursprung i centralamerikanska länder, Vietnam och Malaysia, säger Jalkanen.

Lyssna på alla avsnitt av Svarta fingrar på Arenan.

Mer om ämnet på Yle Arenan