Hoppa till huvudinnehåll

Sport

NHL-kolumnen: Minst en, men kanske till och med två bucklor på väg till Finland – dags att ta ut favoriterna för de tunga individuella spelarprisen

Uppdaterad 07.05.2021 16:54.
Connor McDavid firar.
Bildtext Ingen tvekan om saken – Connor McDavid är ligans mest värdefulla spelare, anser Yle Sportens NHL-kolumnist Anders Nordenswan.

Snart publicerar NHL de officiella kandidaterna till ligans tunga individuella spelartitlar. 100 journalister uppdelade på fyra divisioner får rösta fram sina favoriter för Hart-, Norris-, Calder- och Selke-priserna, medan ligans GM:s beslutar om Vezina-trofén. Några namn är självklara – och också ett par finländare hör till den kategorin.

I Yle Sportens NHL-podd tar redaktionens NHL-nördar Mattias Simonsen och Anders Nordenswan tempen på världens bästa ishockeyliga och bjuder på drivet snack om de finländska spelarna. Ett nytt avsnitt publiceras varje tisdag fram till att säsongen är slut på Yle Arenan.

Undertecknad har ingen talan när det gäller NHL:s individuella priser, men först ute med tankar om de starkaste – och framförallt rätta – kandidaterna ska i alla fall någon vara. Dessutom är det på sin plats att lyfta fram ett par finländare som ingen borde kunna förbise.

McDavid vinner Hart Trophy – men vilka andra ska nämnas?

Länge sedan det varit så här solklart vem som är säsongens mest värdefulla spelare. Connor McDavids säsong är hela ligans mest spektakulära och i sitt Edmonton Oilers är han i sin egen klass. Till och med huvudet högre än den fysiskt större regerande Hart-vinnaren, Leon Draisaitl.

McDavid har varit delaktig i smått overkliga 56 procent av Oilers mål den här säsongen och personligen stått för dryga 18 procent av målen i ett lag som går till playoff. Dessutom är 97:an på väg att göra 100 poäng under en 56 matchers säsong. Ingen kommer ens riktigt nära till att hota.

NHL utnämner alltså tre finalister för varje priskategori, så två namn till kommer att figurera i Hart-snacket fram till att resultaten kungörs. Det finns en handfull full- och egentligen jämngoda kandidater till andra- och tredjeplatsen.

Ligans bästa målskytt Auston Matthews är svår att förbise. Toronto vinner sin division planenligt och Matthews gör över 40 mål som lagets förstacenter. Han har levt upp till alla stora förhoppningar på världens mest hockeytokiga marknad och blir en av de tre ”utvalda”.

Länge verkade Patrick Kane som en mycket potentiell Hart-finalist, men i och med att Chicago slirat ut ur slutspelet, så blir han knappast nominerad. Vidare är det ett helt legitimt argument att lyfta fram Kevin Lankinen som en minst lika stor orsak till att Blackhawks gick så starkt under vintern.

Colorados Nathan MacKinnon har i sin tur hela tiden blivit hetare och hetare och ligger nu genast efter Edmontons monsterduo i poängligan. MacKinnon är viktigaste spelaren i Colorado – men han har stödtrupper på superstjärnenivån i ett väldigt starkt lag, där många kan spela stora roller.

Aleksander Barkov är däremot helt oersättlig för Florida. Panthers-kaptenen har den här säsongen tagit ett ordentligt steg som ledare och avgörare i ett lag som äntligen går till slutspel med flaggan i topp. Dessutom är han världens kanske mest kompletta hockeyspelare. Bör vara finalist.

Som svart häst – eller kanske då blåvit sådan – lyfter undertecknad fram Nashville Predators målvakt Juuse Saros. Till honom återkommer jag senare i den här texten, men helt klart är det att Nashville inte skulle ha klivit in i slutspelet utan Saros. Kan man vara mer viktig?

NHL-kolumnens ranking:

Vinnare: Connor McDavid

Övriga finalister: Auston Matthews, Aleksander Barkov

Connor McDavid och Leon Draisaitl jublar.
Bildtext Edmontons superduo Connor McDavid och Leon Draisaitl.

Svårt att hitta en solkar Norris-vinnare

I början av april såg det klart ut Victor Hedman skulle vinna sin andra Norris Trophy. Sedan hamnade Tampa Bay in i en spiral av förluster och Hedman var inte speciellt bra. Nu då grundserien är inne på målrakan har läget stabiliserat sig och svensken blir nog finalist.

Backen med den största uppsidan och det snyggaste spelet är det däremot inget tvivel om. Colorados 22-årige virtuos Cale Makar kommer att vinna många Norris-pris. Hälsoproblem gjorde att han missade dussinet matcher, men han är enda backen att snitta en poäng per match.

När Makar är på gång är hans skridskoåkning och offensiva spel på en helt egen nivå. Dessutom gör han inte bort sig i den egna försvarszonen. En mycket sällsynt talang till och med i NHL.

Säsongens definitiva genombrott har Rangers-backen Adam Fox levererat. 23-åringen leder D-männens poängliga och har dessutom ett strålande plus/minus-saldo (+20 i skrivande stund). Det är närmast omöjligt att förbise Fox när de tre finalisterna ska tas ut.

Av de övriga toppnamnen finns poängmaskinen John Carlson sin vana trogen med i snacket. Ett negativt plus/minus talar ändå emot honom, då Capitals ligger cirka 30 mål på plussidan. Regerande titelinnehavaren Roman Josi har i sin tur inte riktigt producerat på tillräcklig nivå.

Floridas Aaron Ekblad skulle finnas med bland favoriterna utan den säsongsavslutande skadan i match nummer 35. Ekblad var Panthers nästbästa spelare efter Barkov fram tills knäet exploderade och levde äntligen upp till förhoppningarna som riktas mot en draftetta (2014).

Många hade hoppats på att Miro Heiskanen skulle finnas med bland favoriterna. För det skulle ändå behövas att han gör fler poäng – det är regeln i NHL. Heiskanens roll i Dallas är enorm och då laget gått ganska tungt den här säsongen har inte Miro heller varit samma Midas som i höstas.

NHL-kolumnens ranking:

Vinnare: Cale Makar

Övriga finalister: Adam Fox, Victor Hedman

Cale Makar.
Bildtext Cale Makar har snittat över en poäng per match.

”Sasha” kommer att vinna Selke

Det blir inte Hart Trophy för Aleksander Barkov (ännu) den här säsongen. Men ett pris vill nog de röstande NHL-journalisterna ge honom – och då blir det bucklan som delas ut till ligans bästa defensiva forward. Frank J. Selke Trophy var trofén som Jere Lehtinen vann otroliga tre gånger.

Barkov spelar sin bästa hockey för tillfället och det är inte lite sagt. Som helhet är han den mest kompletta forwarden i NHL och det syns speciellt i hur jämnbra han är i alla tre zoner. Den här säsongen har han faktiskt inte behövt dra samma defensiva lass som tidigare, men priset är hans.

Mark Stone i Vegas är den självklara första utmanaren och är en stark sådan – hans statistik är helt fantastisk vilket perspektiv man än väljer. Stone är ändå ytterforward och Selke brukar nästan utan undantag gå till en center. Senaste undantaget är faktiskt Lejonens nuvarande GM.

Den tredje självklara kandidaten är Mr Selke, Boston-kaptenen Patrice Bergeron. Det har gått fyra år sedan Bergeron vann den senaste av sina fyra Selke-titlar, men han är lika omöjlig att förbise som alltid: +25, 46 poäng på 51 matcher, mest vunna tekningar i ligan med galna procenten 61,5.

Också Sidney Crosby är värt ett hedersomnämnande, precis som vinnaren från två år tillbaka i tiden, Ryan O´Reilly. St. Louis Blues själ och hjärta har stått för 23+27 på 51 matcher (6 maj), plus/minus visar på +21 och tekningsprocenten 58,6 hör till ligans absolut bästa.

NHL-kolumnens ranking:

Vinnare: Aleksander Barkov

Övriga finalister: Mark Stone, Patrice Bergeron

Aleksander Barkov i vit Floridatröja åker fram med pucken framför det egna lagets spelarbås under match.
Bildtext Aleksander Barkov gör en fantastisk säsong.

Calder-racet har bara en favorit

Länge såg det ut som ”Kirill The Thrill”, det vill säga Minnesota Wilds 23 år unga underhållningsmaskin Kirill Kaprizov, var på väg mot en ohotad utnämning till årets nykomling. Visserligen kommer Kaprizov att vinna titeln, men helt utan utmanare är han ändå inte.

Dallas Stars 21-åring, Jason Robertson, som för det mesta spelat tillsammans med Roope Hintz, har gått så starkt under våren att han klivit in diskussionen. Båda två har noterats för över 40 poäng, men Kaprizovs 26 mål (6 maj) är sjunde mest i ligan och tio fler än vad Robertson gjort.

Målproduktionen är tillräckligt för att avgöra jämförelsen, men Kaprizov är dessutom en levande highlightsrulle. Och då är det inte fråga om ineffektivt finlir, utan killen gör nästan en poäng i snitt per match och har ett målsnitt på 0,500. Säsongens bästa rookie med viss marginal.

Den tredje finalisten bör det här året vara en målvakt. Kevin Lankinen såg ut att gå mot en overklig säsong i Chicago och var ännu i mars Kaprizovs främsta utmanare. Under våren har Lankinens statistik dalat i samma takt som Blackhawks rasat i tabellen. Kevin är ute ur Calder-racet.

Också Minnesotas Kaapo Kähkönen såg i ett skede ut som en potentiell Calder-kandidat. Veteranen Cam Talbot har ändå under våren tagit greppet om första spaden och precis som för Lankinen så har Kaapos statistik tagit ganska mycket stryk sedan de glödheta vinterveckorna.

Istället måste jag lyfta fram Carolinas Alex Nedeljkovic som keepern i Calder-finalen. Hurricanes gav 25-åringen ansvar när skadorna hopade sig och Nedeljkovic har verkligen levererat. I skrivande stund är hans 93,2 bästa räddningsprocenten av alla i ligan som spelat minst 20 matcher.

Också målsnittet på 1,89 är bäst och amerikanen har vunnit hela 15 av sina 22 starter. Antalet matcher är för övrigt exakt samma som för Kähkönen, medan Lankinen har stått hela 14 fler matcher. Men det hjälps inte, finländarnas formkurvor tog fel riktning i fel skede av säsongen.

Slutet av säsongen väger alltid mest när det ska röstas om utnämningar.

NHL-kolumnens ranking:

Vinnare: Kirill Kaprizov

Övriga finalister: Jason Robertson, Alex Nedeljkovic

Kirill Kaprizov skrinner.
Bildtext Kirill Kaprizov höll undan för utmanarna.

Blir det två finländare som får hålla tacktal?

Apropå målvakter, så blir frågan: ska Nedeljkovic vara med också i Vezina-diskussionen? Och då blir svaret nekande, trots allt. Nedeljkovic har helt enkelt inte spelat tillräckligt många matcher för att bli aktuell. De verkligt tunga kandidaterna har fått lov spela på topp långa tider i ett kör.

Fem väktare sticker ut: Andrej Vasilevskij, som stått 40 matcher, vunnit 31 och räddat 92,8 av skotten, veteranen Marc-André Fleury i Vegas (34 / 24 / 92,6), Colorados Philipp Grubauer (37 / 27 / 92,0), Islanders Semyon Varlamov (34 / 19 /93,) och Juuse Saros (35 / 20 / 92,7).

Tampa, Vegas, Colorado och Islanders har sedan dag ett varit bombsäkra slutspelslag och trupperna framför målvakterna försvarar grymt bra. Inte ofta Vasilevskij, Fleury, Varlamov eller Grubauer har behövt spela match efter match på utomjordisk nivå för att laget ska vinna. Lyxläge.

Annat är det med Juuse Saros. Nashville är i skrivande stund inte ännu helt klart för slutspel, men bara ett mindre mirakel kan hindra Predators från att göra en totalvändning från botten till slutspel under säsongens andra halva och Saros har varit mer än halva laget sedan början av mars.

Ser man till de två senaste månaderna så är Saros totalt på sin egen nivå: 15 segrar på 22 matcher (tvåa efter Vasilevskij) och en räddningsprocent på 94,2 – bäst med marginal av alla som stått minst 10 matcher (Varlamov 93,4, Vasilevskij och Grubauer 91,8, Fleury 91,4).

Från och med 7 mars har dessutom ingen annan målvakt i ligan fått jobba lika hårt som Saros: han har räddat 685 skott, 83 fler än Vasilevskij, 197 fler än Fleury, 260 fler än Varlamov och 269 fler än Grubauer.

Det borde vara klart som korvspad: Juuse Saros har lyft ett lag som egentligen inte hör hemma i slutspelet till att få vara med och leka med de bästa.

Grundseriens bästa målvakt utses av ligans General Managers och de har ibland en tendens att belöna långvariga stjärnor som ”står i tur”. Vasilevskij har redan vunnit en titel, medan Fleury fortfarande är utan sin Vezina. Har på känn att Vegas signaturspelare ligger bra till.

Men om man vill belöna målvakten som faktiskt varit bäst när det gällt som mest – det vill säga varje kväll i två månader – då är valet lätt.

NHL-kolumnens ranking:

Vinnare: Juuse Saros

Övriga finalister: Marc-André Fleury, Andrej Vasilevskij

Juuse Saros i gulvit målvaktsmundering står framför sitt mål under en match.
Bildtext Juuse Saros har burit Nashville på sina axlar.

Tack för att du läste.

Källor: nhl.com, naturalstatrick.com, hockey-reference.com hockeydb.com, espn.com