Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Skådespelaren Stina Ekblad: Jag gav upp tanken att skriva efter en timme – jag tråkade bara ut mig själv

Stina Ekblad småler in i kameran. Bakgrunden är en grön skogsdunge.
Bildtext Stina Ekblad skrev i sina memoarer om hur poesin visat henne vägen i livet. Nu sommarpratar hon om att skriva sina memoarer, som inte alls var meningen att bli hennes memoarer.

Skådespelaren Stina Ekblad sommarpratar om när hon reste till Italien för att skriva sina memoarer. Sina motvilliga memoarer. Planen var att skriva en helt annan bok.

”Här brusar strömmen förbi” är en rad ur en dikt av Edith Södergran, men också titeln på den bok Stina Ekblad släppte hösten 2020. Tanken var att hon skulle skriva om sitt personliga förhållande till ett antal dikter som följt henne genom livet, som hjälpt henne till ”vett och sans”. Det skulle inte bli en självbiografi.

– Vår tid älskar ju annars självbiografin. Vår tid älskar tårar och tyckanden, vår tid är en känslosam tid, en tid av affekt, en tid i affekt.

I sitt sommarprat berättar Stina Ekblad också hur svårt det var att komma iväg till Italien. 

Skådespelaren Stina Ekblad om sina motvilliga memoarer
Skådespelaren Stina Ekblad om sina motvilliga memoarer - Spela upp på Arenan

På terrassen blickade jag ut över den medeltida staden. En kyrkklocka klämtade. Långt borta glittrade en strimma Medelhav, åt andra sidan anade man Alperna. Ett tunt fågelkvitter fyllde luften. Italien, åh Italien. 

Tråkade ut sig själv och gav upp

Det låter onekligen romantiskt när Stina Ekblad tar oss med till skådeplatsen där hon skrev sin bok. Inombords började dock tvivlet göra sig påmint. 

Hon skulle nagelfara sina favoritdikter och analysera dem utifrån sin personliga läsning. Redogöra för versformer, rytm, bildspråk och eventuella översättningar.

En hand håller upp en grann apelsin. I bakgrunden syns hustak och ett torn.
Bildtext På den här terrassen i Ligurien skrev Stina sin bok.

Efter en timme på terrassen i Ligurien gav hon upp.

– Jag hade inte ett enda intressant och personligt ord att komma med om någon enda dikt. Det var fascinerande hur fort det gick att begripa att jag inte är någon essäist.

– Jag är för obildad och tråkar ut mig själv.

Skådespelarbiografier balanserar ofta mellan pornografi och helgonberättelse

Stina Ekblad konstaterade att hon är en kropps- och röstarbetare och att det var en bättre utgångspunkt för skrivandet. 

– Jag behövde skriva om hur dikterna färdats genom min kropp och sen lämnat den genom min röst. Hur dikterna visat mig vägen i liv och arbete. 

Stina promenerar på längs en altan prydd av klängväxter. Hon håller i sin röda kjol och småler till kameran.
Bildtext Med fart och fläng på Capri.

Resultatet blev ändå betydligt mer självbiografiskt än hon hade tänkt sig. 

– Skådespelarbiografier är en knepig genre. De flesta balanserar vingligt mellan hagiografi och pornografi.

Hagiografi betyder helgonberättelse.

– Det fina ordet är transparens, det fula är utfläkning, eller rent av skvaller.

Bästsäljaren: Här rusar männen förbi

Smålögner, glorifieringar och allmänt snask är inte ovanligt i biografier av kända personer. Det ligger så att säga i tiden. En tid som Stina Ekblad ger en känga åt i sitt sommarprat:

– Jag tycker att vår tid är överreaktionernas tid. Det är för mycket tårar, för mycket hat och vrede, för mycket gulligull, för mycket självcentrerad självömkan. För mycket svulstig patetik, förklädd till empati.

En svartvit bild på Stina som barn. Hon har en bestämd min och springer på gården framför en träbyggnad.
Bildtext På bilden som blev omslag till boken är Stina två år gammal.

Till slut blev det en bok med personliga minnen och anekdoter kopplade till dikter som varit betydelsefulla i hennes liv.

Om hon varit ute efter uppmärksamhet eller betydligt högre försäljningssiffror hade det förmodligen varit bättre att välja ett annat spår.

– Min kvicktänkta väninna Marie föreslog att jag skulle återkomma med del två som skulle innehålla allt det man verkligen vill läsa om – och kalla den ”Här rusar männen förbi”. Jag är inte helt främmande för tanken!

Vegas sommarpratare sänds varje vardag kl. 10:03 och 22:15. Du kan lyssna när som helst på Arenan, programmet finns tillgängligt i ett år.

Den musikfria podcasten finns tillgänglig tills vidare, den kan du ladda ner och lyssna på också utomlands.

MUSIKLISTA

Agneta Fältskog: Om tårar vore guld

Andreas Scholl: My guardian angel

Barbara Strozzi: Che si puo fare, framförd av Simone Kermes 

Tammy Wynette: Stand by your man

Domenico Scarlatti: Sonata in d-minor, framförd av Alexandre Tharaud 

Paolo Conte: Via con me

Richard Strauss: Morgen, framförd av Simone Kermes

Iiris Viljanen: Sordin, framförd av Iiris Viljanen och Stina Ekblad