Överdoser blir allt vanligare i Finland – förstavårdare i Åbo är utrustade med motgift och behandlar ofta patienten på plats
Förgiftningsfall, dit överdoser hör, hör till förstavårdarens tio vanligaste uppdrag. I Åbo utbildas förstavårdare med det här i åtanke.
Enligt Jani Paulin, som är utbildningsansvarig för förstavårdsutbildningen vid Åbo Yrkeshögskola, går man under den fyra år långa utbildningen vid flera tillfällen igenom rutinerna för uppdrag som rör just överdoser och förgiftningar.
- Med åren har förstavården gått åt det hållet att patienten får vård hemma. Inte ens hälften av uppdragen leder till att patienten transporteras till sjukhuset. De får den vård de behöver på plats, säger Paulin.
Yle Åboland har tidigare rapporterat om att flera unga män har dött av överdoser i Åbo i april. Dylika ärenden hör till de 10 vanligaste uppdragen som förstavårdarna har i Finland.
Idag har förstavårdarna också med sig ett motgift som heter naloxon, som motverkar opioidöverdoser. Enligt Paulin finns det lite olika sätt att ge motgiftet, men vanligtvis ges det intravenöst. Vid en opioidöverdos slutar andningen fungera och motgiftet hjälper andningen att komma igång igen.
- Ofta behöver man efter den första gången ge fler injektioner av motgiftet för att effekten inte ska avta, säger Paulin.
Det finns ändå inte motgift till alla slags överdoser, och enligt Paulin är det en utmaning för förstavården att hänga med i utvecklingen då det kommer nya droger på gatorna hela tiden. Det är svårt att ligga steget före.
Vanligt att använda droger intravenöst
Cirka hälften av överdosfallen handlar om människor som blandat alkohol och läkemedel, berättar Paulin. Alkohol, läkemedel samt narkotika förstärker varandras effekter.
- Ett plus ett blir så att säga mer än två, säger Paulin.
Enligt statistik dör i genomsnitt 6 av 100 000 människor av en överdos i Finland. Det här är enligt Jani Paulin färre än i Sverige men fler än många andra länder. Orsaken till det här är ändå inte helt lätt att härleda.
- Det som är typiskt i Finland är att det här används ganska mycket droger intravenöst jämfört med många andra länder, men jag kan inte spekulera närmare angående vad det här beror på, säger Paulin.
Användningen av läkemedel som innehåller opiater, det vill säga olika morfinliknande preparat, har ökat. Också läkemedel som innehåller exempelvis fentanyl, som är ungefär hundra gånger starkare än morfin, förekommer på den svarta marknaden.
Vanligtvis börjar droganvändningen i ung ålder och det är typiskt att den som är drogberoende också lider av psykisk ohälsa. Den grupp som förstavårdarna oftast stöter på i sitt jobb är vuxna som i självmordssyfte tagit alkohol och läkemedel.
Ring 112 genast - och vägled dem till platsen
För alla kanske det inte är helt självklart vad man ska göra ifall någon har tagit en överdos och behöver hjälp. Det händer också att de som tagit droger inte kallar på hjälp för sin kompis, av rädsla för att själva hamna i trubbel med polisen.
Enligt Paulin är det viktigaste ändå att genast ringa 112 och följa nödcentralens instruktioner. Enligt Paulin uppstår ofta en fördröjning då människor själva försöker väcka patienten onödigt länge innan nödcentralen kontaktas.
Det händer att människor flyttar på personen som tagit en överdos innan man ringer på hjälp, det vill säga att man bokstavligen flyttar patienten ut på gatan eller åtminstone utanför lägenheten. Men oftast behöver man inte oroa sig för att polisen ska dyka upp tillsammans med ambulansen.
- Förstavårdarna har tystnadsplikt och polisen har rätt att få information först när det handlar om brott som kan leda till minst 6 års fängelse. Polisen är dessutom mer intresserad av de som till exempel för in drogerna till landet än enskilda missbrukare, säger Paulin.
Artikeln uppdaterad 19.5.2021 klockan 7.53: Akutvårdare ändrades till förstavårdare, som är den korrekta benämningen på dem som utbildas vid yrkeshögskola.