Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Det är byggboom i Svenskfinlands skolor, men hur ser framtidens skola ut? Friska och flexibla hoppas kommunerna – men öppna utrymmen kan störa arbetsron

Uppdaterad 19.05.2021 13:12.
Klassrum i Strömborgska skolan i Borgå.
Bildtext I Strömborgska skolan i Borgå finns öppna utrymmen som saknar stängd dörr. Stolar och bord kan höjas och sänkas - och belysningen kan dämpas.

På många håll i Svenskfinland planerar man nybyggen eller renoveringar av de svenska skolorna. Många kommuner önskar sig mer flexibla lärmiljöer och friskare inomhusluft, men alltför öppna utrymmen leder till stigande ljudnivå och störningar i arbetsron.

Inför kommunalvalet 2021 bad Svenska Yle kommunerna berätta om de planerar nybyggen eller renoveringar av sina svenska skolor.

I över hälften av kommunerna planerar man att bygga nytt. I 21 av 30 kommuner planerar man större renoveringar.

Flexibla utrymmen står högst upp på många kommuners önskelista. Många planerar utrymmen som kan användas av andra än bara skolan. Utrymmen som kan delas in och användas mångsidigt ingår också i flera kommuners framtida visioner.

De som planerar större renoveringar prioriterar en frisk inomhusluft.

Sjundeå bygger gemensamt campus för finska och svenska skolor

I Sjundeå bygger man som bäst ett splitternytt skolcenter som ska bli färdigt år 2022.

Den två våningar höga byggnaden ska rymma Sjundeå Svenska Skola, finskspråkiga Aleksis Kiven koulu, kommunens bibliotek och ungdomslokalen Walkers.

Bygget av skolcenter i Sjundeå.
Bildtext Om allting går enligt planerna kommer det nya skolcentret i Sjundeå att invigas år 2022.

– Man märkte att det är ganska omfattande renoveringar som man behöver göra i denna 50 år gamla skolbyggnad. Vi har nya flyglar som går bra att använda, men de räcker inte i sin helhet till. Det fanns mycket att göra. Och då tror jag att tanken vaknade att tänk om man skulle sätta både finska och svenska skolan under samma tak, berättar rektor Katarina Lodenius.

Kommer det att finnas ett samarbete mellan den finska och svenska skolan?

– Det är klart. Det är ju mycket som behöver samplaneras, men vi får se hur snabbt vi kommer ner på elevnivå. På lärar- och ledningsgruppsnivå samarbetar vi redan och funderar på dom stora helheterna. På mattider, rasttider och hur vi ska få det att fungera.

Katarina Lodenius ser särskilt fram emot samarbetet med biblioteket som kommer att finnas under samma tak. Hon hoppas också att den nya byggnaden ska erbjuda mer flexibla lärmiljöer.

Sjundeå Svenska Skolas rektor Katarina Lodenius.
Bildtext Sjundeå Svenska Skolas rektor Katarina Lodenius med ritningar över det nya skolcentret som byggs just nu i Sjundeå centrum. Både finska och svenska skolan ska rymmas under samma tak.

En flexibel lärmiljö tillåter variation i inlärningssituationen

Flexibla lärmiljöer är någonting som står högst upp på många kommuners önskelista då det kommer till att bygga nytt och rusta upp i svenska skolor.

Men vad menas egentligen med en flexibel lärmiljö?

Ett mer traditionellt skolhus brukar bestå av långa korridorer som kantas av stängda dörrar. Varje dörr leder till klassrum där eleverna sitter vid prydligt uppradade bord och lyssnar på läraren som står längst fram och undervisar.

Men en flexibel lärmiljö ska tillåta större variation än så i inlärningssituationen.

Strömborgska skolan i Borgå har för bara ett år sedan flyttat till en ny fastighet där lärmiljön är just precis flexibel. Dels kan undervisningen ske i större grupper i öppnare utrymmen och dels i mindre grupper i mer begränsade utrymmen. Allt beroende på gruppens eller den enskilda elevens behov.

Tvåorna börjar varje vecka med att väggen är borta

― Rektor Carola Wiksten

Rektor Carola Wiksten visar upp klassrummet för årskurs två. Klassrummet delas av en mellanvägg som kan tas bort och sättas tillbaka.

– Tvåorna börjar varje vecka med att väggen är borta. Då har de första lektionen på måndag tillsammans med två lärare. Sen stänger de väggen på måndag eller tisdag. Och sen öppnar de igen på fredag.

Vad är fördelen med att ha en vägg som kan tas bort?

– Just det att man kan dela in i mindre grupper och jobba i olika grupper. Dessutom cirkulerar eleverna så att det inte alltid är samma grupp som jobbar på samma plats. Med två veckors mellanrum byter sex elever plats till andra sidan väggen. Det ger gruppsamhörighet. Och båda lärarna har fullständigt ansvar hela tiden.

Det gäller alltså att kombinera element från mer öppna och mer traditionella lärmiljöer.

Även möblerna i Strömborgska skolan är flexibla. Både bord och stolar kan höjas och sänkas, medan borden kan flyttas och sättas ihop.

Men det räcker inte att riva ner några väggar och köpa nya möbler för att skapa en flexibel lärmiljö.

– Det som är a och o är akustiken och belysningen. I de öppna utrymmena har vi en textilmatta som skapar en härlig akustik. Det bidrar till arbetsro. Alla elever och vuxna sänker rösten. Man behöver inte använda så mycket röst för att höras, förklarar Wiksten.

Störmborgska skolans rektor Carola Wiksten visar upp flexibla lärmiljöer.
Bildtext Strömborgska skolans rektor Carola Wiksten visar upp "Himmelriket", utrymmet för de praktiska ämnena. Bakom de stängda dörrarna finns egna rum för respektive ämne, men eleverna kan också syssla med sitt i det stora, gemensamma utrymmet.

En frisk inomhusluft är också någonting som många kommuner prioriterar i sina bygg- och renoveringsplaner. I Strömborgska skolan har man också beaktat inomhusluften.

– Vi har inga lampor som hänger och samlar damm. Man skulle kunna tro att mattorna dammar, men det är tvärtom. De binder damm. Mattorna är inte heller limmade, utan tejpade för att minska risken för lim som avsöndrar lukter.

Risk för stigande ljudnivå och störningar i arbetsro

Jaakko Salo är utbildningspolitisk chef på lärarfacket OAJ. Han tycker att flexibla utrymmen som kombinerar element av både öppna och traditionella lärmiljöer är ideala.

– Jag har själv bekantat mig med flera skolutrymmen som planerats med särskilt flexibilitet i åtanke. Det finns större, gemensamma lokaler där man kan samlas med ett större gäng och flera lärare, men också lugnare, mindre och mer begränsade lokaler.

Men problem kan uppstå i lokaler där man tolkat lärmiljöns “öppenhet” till sin yttersta gräns. Resultatet är stora utrymmen utan väggar som närmast liknar öppna kontorslandskap.

– Det finns en stor mängd elever och flera undervisningsgrupper i samma utrymme. Och även om det finns tillräckligt med lärare, så riktas kritiken ändå till svårigheter i att upprätthålla arbetsron, stigande ljudnivå och hela tiden är det någonting som pågår. Sådana utrymmen blir särskilt utmanande för elever med svårigheter att koncentrera sig.

Han berättar att det finns skolor där man satsat på väldigt öppna utrymmen, men några år senare har man byggt upp väggar igen.

– Det finns ju ingen omfattande forskning om hur sådana lärmiljöer inverkar på till exempel inlärningen. Därför lönar det sig inte att på basis av bristfällig forskning bygga skolor enligt en viss modell. Det är bra att komma ihåg att en skolbyggnad är en mycket långvarig investering.

Här planeras det byggen och renoveringar i svenska skolor

Vi skickade enkäten till bildningsdirektörerna i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna på fastlandet.

*Korsholm har inte svarat på enkäten

KommunPlaner
BorgåBåde nybyggen och renoveringar planeras
EsboBåde nybyggen och renoveringar planeras
GrankullaRenovering/utbyggnad av befintliga skolbyggnader
HangöRenovering/utbyggnad av befintliga skolbyggnader
HelsingforsBåde nybyggen och renoveringar planeras
IngåNya skolhus planeras
JakobstadNya skolhus planeras
KarlebyRenovering/utbyggnad av befintliga skolbyggnader
KasköRenovering/utbyggnad av befintliga skolbyggnader
KimitoönRenovering/utbyggnad av befintliga skolbyggnader
KorsholmBåde nybyggen och renoveringar planeras
KorsnäsInga planer
KristinestadBåde nybyggen och renoveringar planeras
KyrkslättNya skolhus planeras
LarsmoRenovering/utbyggnad av befintliga skolbyggnader
LovisaRenovering/utbyggnad av befintliga skolbyggnader
MalaxRenovering/utbyggnad av befintliga skolbyggnader
NykarlebyBåde nybyggen och renoveringar planeras
NärpesBåde nybyggen och renoveringar planeras
PargasBåde nybyggen och renoveringar planeras
PedersöreNya skolhus planeras
RaseborgBåde nybyggen och renoveringar planeras
SibboBåde nybyggen och renoveringar planeras
SjundeåNya skolhus planeras
VandaBåde nybyggen och renoveringar planeras
VasaRenovering/utbyggnad av befintliga skolbyggnader
VöråInga planer
ÅboBåde nybyggen och renoveringar planeras