Rådgivningen uppmanade 5-åring att äta mindre godis – slutade äta på dagis

Barn vägs och mäts från födseln, först inom barnrådgivningen och sedan inom skolhälsovården. Vikt kan vara känsligt - också för barn. Hur bemöts barn med övervikt inom hälsovården? Svara på enkäten i slutet av artikeln.

– Vi har en mäthets i vårt samhälle. Allt ska mätas. År ut och år in väger och mäter vi barnen. Det måste göras på ett sätt som inte stigmatiserar och gör barn illa. För vikt är känsligt också för barn.

Det säger Erik Hemmingsson som forskat i övervikt i mer än 20 år. I sin forskning har han bland annat undersökt hur man kan öka den fysiska aktiviteten hos personer med övervikt.

Istället för att fokusera på vikt önskar Hemmingsson att sjukvården skulle fokusera på välmående och hälsa. När det gäller barn är det extra viktigt hur vägningen sköts.

Om vi inte kan väga och mäta utan att göra barn illa, då ska vi inte hålla på med det

Erik Hemmingsson

– Barn kan inte tacka nej till att bli vägda. Om skolhälsovårdaren dessutom säger att barnet borde gå ner i vikt, kan det ge upphov till mycket psykiskt lidande, säger Hemmingsson.

Femåringen slutade äta

En finlandssvensk förälder berättar om ett besök på barnrådgivningen.

– Vi var på en helt vanlig hälsogranskning då vårt barn var 5 år. Allt var okej, men barnet hade gått upp i vikt och det fanns en avvikelse på tillväxtkurvan.

Enligt föräldern var viktuppgången inte stor. Men hälsovårdaren vände sig ändå direkt till barnet och diskuterade det här.

– Hälsovårdaren frågade om det blivit lite för mycket bullar och godis och sa att barnet inte skulle äta så mycket sånt.

Föräldern säger att familjen inte hade ändrat matvanor och hon tyckte att kommentaren var onödig, men valde att inte ta upp det med hälsovårdaren.

– Det var inget som jag diskuterade med barnet heller, men efter några dagar ringde de från dagis och frågade vad som hänt då barnet inte ville äta. Jag förstod genast vad det handlade om och berättade vad som hänt på hälsokontrollen.

Enligt vårdnadshavaren kontaktade dagvårdspersonalen barnrådgivningen för att diskutera det som hänt. Barnets matvägran på dagis blev inte långvarig och i dag, några år efter händelsen, är det inget som påverkar vardagen.

– Men jag blir fortfarande förbannad då jag tänker på det. Tänk att säga så där till en femåring!

Oetiska vägningar

Hemmingsson berättar att det i Sverige historiskt skett väldigt många övertramp där skolhälsovårdare uppmanat barn att äta mindre och motionera mer.

– Det har säkert skett i all välmening. Men det vi gör är ju att säga till barn att de inte duger som de är. Om vi inte kan väga och mäta utan att göra barn illa, då ska vi inte hålla på med det. Då skadar vi bara våra barns inre och det är oetiskt!

Paula Häkkänen är överläkare på Helsingfors Universitetssjukhus. Hon anser att skolhälsovårdens vägningar fyller sin funktion.

– Om vikten plötsligt ändrar väldigt drastiskt kan skolhälsovården söka orsakerna till viktuppgången eller viktnedgången, säger Häkkänen.

Men det är ändå inte vikten som är huvudsaken, utan de bakomliggande orsakerna.

– Det kan ha hänt något i familjen som gör att barnet inte mår bra. Och då är det skolhälsovårdens uppgift att ta fasta på det.

BMI inte ett mått på hälsa

Att vi väger och mäter barn och unga fyller givetvis en funktion. Det gör att vi vet att 27 procent av pojkarna och 17 procent av flickorna i åldern 2 till 16 år var överviktiga år 2019.

Att till exempel räkna ut BMI kan alltså vara relevant på populationsnivå, för att se förändringar hos en grupp. Men enligt Hemmingsson är BMI inget vettigt mått att använda på individnivå.

– Det är bara ett mått och säger ingenting om en människas hälsa. Ett barn med högt BMI kan vara ett väldigt muskulöst barn medan ett barn som har, vad som anses vara, ett normalt BMI kan ha dålig allmänkondition och hög fettprocent.

Självklart ska vi uppmuntra människor att röra på sig och äta hälsosam, icke-processad mat

Erik Hemmingsson

Erik Hemmingsson konstaterar att det trots allt börjat ske en förändring i synen på vikt och BMI inom skolhälsovården i Sverige. Viktfokus har börjat skifta till en bredare syn på hälsa.

Samma bedömning gör Paula Häkkänen.

– Självklart ska man prata hälsa med barn, men då ska fokus vara på skolan, vänner, sömn och stress. Allt som påverkar en människas mående.

Stoppa vikthetsen

Allt fler inom hälsovården inser att vikt inte är något man ska diskutera med barn. Trots det finns det en vikthets i vårt samhälle som vi måste göra något åt, enligt Hemmingson.

– Vi måste få bort synen på en överviktig människa som en latmask, utan självdisciplin, som bara proppar i sig skräpmat. Övervikt beror på en mängd faktorer och till exempel generna spelar större roll än vad vi tidigare trott.

Att ta sig an övervikt är viktigt, men då ska inte vikten och allra minst utseendet vara i fokus.

– Självklart ska vi uppmuntra människor att röra på sig och äta hälsosam, icke-processad mat. Men det är inte i första hand för att bli smala, utan för att må bra.