Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Språkminoriteterna i Baltikum är mer skeptiska mot att vaccinera sig mot covid-19: Det handlar om misstro mot politikerna

Flera par kommer vandrande emot på en gågata i Vilnius i Litauen med coronasäkerhetsavstånd mellan paren.
Bildtext Våren har fört med sig att litauerna igen befolkar gatorna i centrala Vilnius

I Baltikum är vaccinmotståndet som störst på orter med rysk– och polskspråkig majoritet. Det här har skapat rubriker om hur starkt inflytande rysk propaganda har på språkminoriteterna. Verkligheten är ändå mer komplicerad.

– Min mamma vaccinerades redan i januari, hon var en av de första i Litauen eftersom hon är sjuksköterska på en coronaavdelning. Hon var rädd, – hon visste ju inte vilka bieffekter vaccinet kunde ge henne, berättar Viktorija Sorkina, en 27-årig ryska i Vilnius.

Vilnius har 600 000 invånare varav drygt 70 000 har ryska som modersmål. Ryska är stadens tredje största språk, några tusen fler personer talar polska hemma än ryska.

– Jag vill ännu inte bli vaccinerad, säger Sorkina. Jag litar på vetenskapen, men vaccinen är för nya för att vi ska ha tillräckligt med information om alla långtidseffekter på kroppen.

Hon tror ändå att hon kommer att låta vaccinera sig ganska snart, men av fel anledning.

– Regeringen använder vaccinationspassen som lockbete. Vill man resa eller besöka en släkting på sjukhus så kommer det att krävas att man har vaccinerat sig.

Estland: 64 biverkningar rapporterades förra veckan

Viktorija Sorkina och hennes syster.
Bildtext Viktorija Sorkina, till vänster, och hennes syster.

Många litauer har fördomar mot språkminoriteterna, men i stort lever språkgrupperna i harmoni. Sorkina tycker inte att det finns några påtagliga skillnader på ungdomar från de olika minoriteterna här.

Hon har sett att medierna skriver om att de rysk- och polskspråkiga i större grad vägrar vaccinera sig mot covid-19, men det verkar inte finnas någon statistik som tydligt visar att det är så.

– När jag tittar runt på internet så ser kommentarsfälten likadana ut på litauiska sajter som på ryska, det är samma åsikter som sprids, säger Sorkina.

Det här gäller också oron för att vaccinerna ska ha långtidsbiverkningar som vi ännu inte i dagens läge kan känna till.

– Människor är oroliga eftersom de inte litar på det officiella budskapet om vaccinen är klart. De flesta inser att vaccinen är bra för samhället som helhet, men många är rädda på ett personligt plan.

Viktoria Sorkina säger att hennes mamma och hon förstås inser att COVID-smittan är farligare än vaccinen. Hennes mamma har inte lidit av några biverkningar under de fyra månader som har gått sedan hon vaccinerades.

Marknadshallen i Vilnius utifrån med mänskor som går förbi.
Bildtext Marknadshallen i Vilnius. Litauen var vid jul och nyår bland de hårdast drabbade länderna i världen och ända till mitten av april fanns det restriktioner som förbjöd icke-nödvändiga resor inom landet. Nu har restriktionerna lättat en hel del.

Erfarenheten i Estland, där andelen ryskspråkiga som vaccinerar sig har börjat stiga, visar att den här sortens icke-låsta positioner är vanligare än myndigheterna hade trott. Det konspirationsdrivna motståndet är litet.

– I Estland kan de ryskspråkiga tydligt delas in i två grupper - de som bor i Ida-Virumaa och de som bor i resten av landet, sa Mari-Anne Härma, tillförordnad chef för hälsovårdsmyndigheten Terviseamet åt mig i april.

De som bor till exempel i Tallinn var i början mer skeptiska till vaccinerna än andra tallinnbor, men skillnaden har minskat under veckornas lopp.

I det nästan helt ryskspråkiga Ida-Virumaa är det annorlunda, trots att trenden är liknande, det vill säga vaccineringstakten ökar också där.

Ida-Virumaa har hela tiden haft Estlands nästhögsta coronaincidens efter Tallinn.

Där är Ryssland nära och många reser regelbundet över gränsen. Attityderna mot myndigheternas restriktioner och rekommendationer har varit relativt likgiltiga.

Därför har bara 20 procent av invånarna hittills vaccinerat sig. I resten av landet är motsvarande siffra 30 procent.

Från och med den här veckan tillåts vaccinering på arbetsplatserna i Ida-Virumaa och då förväntas attityderna förändras. Kollegernas exempel har större betydelse än makthavarnas rekommendationer.

Det här bådar gott för de polsk- och ryskspråkiga byarna i östra Litauen, där vaccinivern hittills har varit låg. Men det handlar fortfarande bara om kvalificerade antaganden.

Viktigast att få igång ekonomin i de stora städerna

Vaccineringstakten kommer dessutom antagligen att öka när ekonomin kommer igång på allvar – när samhället öppnar vill de flesta vara med om det.

– Vaccinen är en förutsättning för att vi ska få igång ekonomin. Så länge som alla vaccin genast går åt är allt ok, säger Vytenis Šimkus, seniorekonom på Swedbank i Litauen.

Enligt bankens statistik är de byar där vaccinmotståndet hittills är störst socioekonomiskt svaga industriorter. Därför är det inte så farligt om vaccinationsgraden är lägre där just nu.

– Där ångar fabriken fortfarande på oberoende av om de anställda är vaccinerade eller inte. Nu är det viktigt att få igång servicenäringarna i de stora städerna och där vaccinerar folk sig, säger Šimkus.

Ur ekonomins synpunkt handlar det alltså om att tillräckligt många tar vaccinet tillräckligt snabbt.

Vytenis Šimkus, ekonom, står på Lukiškės-platsen i centrala Vilnius.
Bildtext Vytenis Šimkus på Lukiškės-platsen i centrala Vilnius.

Men det är ändå värt att gå tillbaka till frågan om språkminoriteternas informationskällor.

– Den språkliga närheten gör att ryssarna och polackerna i Baltikum följer de ryska medierna, säger Gintas Karalius, som forskar i demokrati och politisk teori vid Vilnius universitet.

Det är logiskt att tänka sig att de är mer mottagliga för rysk desinformation.

De baltiska språkminoriteterna i siffror

– Det här gäller de äldre generationerna, de som bor i byarna. De unga är bättre integrerade och de ser mer på CNN och Fox News än på rysk TV, säger Karalius.

Han uppfattar att vaccinmotståndet beror på en stark misstro mot politikerna, inte vaccinen i sig.

– Politikerna uttalar sig som om de själva var experter, som om deras beslut byggde på det enda rätta sättet att tolka vetenskapen, säger Karalius.

Det här irriterar folk, det är uttryckligen det de säger i intervjuer och skriver på sociala medier.

Ungdomar utanför ett café i Vilnius Gamla stad.
Bildtext Den omfattande emigrationen från Litauen har minskat kraftigt, men fortfarande är det vanligt att ungdomar säger att de vill flytta till Västeuropa eftersom de litauiska politikerna inte förstår vad de håller på med.

Det här leder till att förtroendet för politikerna har sjunkit från redan tidigare låga nivåer. Också en stor andel av de som talar litauiska som modersmål är skeptiska till regeringens vaccinbudskap.

– Politikerna hävdar att vetenskapen kräver att alla måste vaccinera sig och att bara de vet hur det ska ske. De tar på sig rollen som vetenskapens budbärare och lyssnar inte på de riktiga experterna.

Karalius menar att det känns som om Litauens regering följer den tyska regeringens linje rakt av. När Tyskland tar ett coronarelaterat beslut följer Litauen snabbt efter.

Politikerna hävdar att vetenskapen kräver att alla måste vaccineras och hur det ska ske - som om de är vetenskapens budbärare, inte forskarna.

― Gintas Karalius

Viktorija Sorkina är inne på samma linje.

– Många ryskspråkiga följer ryska nyheter på TV, men i Ryssland vill de nu att folk vaccinerar sig. Nu är det här i Litauen som politikerna beter sig egendomligt.

Hon efterlyser ett nyanserat budskap som visar respekt för invånarna och deras legitima frågor.

– När Astra Zeneca-vaccinet först förbjöds och bara några dagar senare, utan ny info, blev godkänt igen, så kändes det underligt. Så det är klart att det väcker frågor.

Men makthavarna visade inga tecken på att vilja diskutera huruvida deras beslut var något annat än hundra procent rätt.

– I stället för att svara på frågorna fick vi se presidenten och några parlamentariker ta vaccinet framför kamerorna. Det luktar propaganda, säger Sorkina.

Litauens president Gitanas Nausėda sitter på en stol i presidentpalatset.
Bildtext Litauens president Gitanas Nausėda.