Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Andeutdrivning kan sätta spår för resten av livet: - Man driver ut "problem" ur personer som lider av mental ohälsa och situationen förvärras, säger förening som hjälper offer

Uppdaterad 25.05.2021 09:09.
handpåläggning
Bildtext Andeutdrivning förekommer inom alla religioner. Vanligast förekommande är det i tredje världen, men också i väst ser vi det liksom i Finland.

Inom den karismatiska kristendomen och andra andliga samfund finns det strömningar eller enskilda personer som tagit som sin uppgift att driva ut demoner från personer som anses besatta. Det här är illa ifall det istället är exempelvis ett trauma eller psykisk ohälsa som ligger bakom, konstaterar Sanna Urvas som doktorerat i temat.

Religion och andeutdrivning är ett kittlande tema. Kanske är det en företeelse som många tror att inte finns i Finland, men det gör det.

Ibland kan andeutdrivning hjälpa den som känner att hen har bekymmer, men ifall det ligger andra orsaker bakom bekymren, så som exempelvis psykisk ohälsa eller ett trauma, kan andeutdrivningen vara direkt skadlig.

Exempel på detta möter man på Stödföreningen för religioners offer (UUT).

- Man driver ut "problem" ur personer som lider av mental ohälsa och situationen förvärras, då kan man söka hjälp hos oss.

Det säger Thorleif Johansson som är en av krafterna bakom UUT och som själv leder stödgrupper för de som råkat ut för problem inom karismatisk kristendom.

Johansson säger att hans erfarenheter är att andeutdrivning är betydligt vanligare än vad man kunde tro.

Till karismatisk kristendom räknas närmast pingströrelsen, den femte rörelsen inom luthersk väckelsekristendom och mindre nykarismatiska samfund.

Andeutdrivning och andligt våld

Andeutdrivning är en form av andligt våld som kan innebära många olika former av övergrepp, manipulation och begränsningar, som förekommer inom religiösa samfund, beskriver Johansson.

Han påpekar att samfunden och deras ledare kan ha mycket makt, och makten anses vara Guds vilja.

Många samfund saknar samtidigt fungerande mekanismer för att ingripa mot missbruk och övergrepp inom den egna gruppen.

Istället, säger Johansson, döljer man problemen för att skydda samfundets rykte.

Det kan leda till mardrömslika situationer för den person som utsatts för andligt våld och i det skedet kanske man kontaktar UUT.

Thorleif Johansson
Bildtext Thorleif Johansson på Stödföreningen för religioners offer drar bland annat stödgrupper för personer som upplevt andligt våld inom karismatisk kristendom

Stora variationer inom samma samfund

Förra året kontaktades UUT av nästan åttahundra personer i behov av stöd efter att ha utsatts för olika former av andligt våld.

Hur många av dem som upplevt just andeutdrivning eller hur utbrett det är med andeutdrivning inom olika samfund i Finland, kan ingen säga med säkerhet.

Enligt Johansson är andeutdrivning ändå är vanligare än man kunde tro och långt ifrån alla söker hjälp efter att ha utsatts för en traumatiserande andeutdrivning.

Dessutom finns det stora variationer inom en och samma rörelse eller samfund.

- Inom vissa kretsar i den karismatiska kristendomen kan enskilda pastorer eller evangelister eller medborgarföreningsaktörer ha en sådan lära att även kristna kan ha demoner i sig och då ägna sig åt andeutdrivning.

Det säger Sanna Urvas vars doktorsavhandling ”Theology of sin and evil in Classical Pentecostalism – Two case studies” behandlar detta tema och har fått stor global uppmärksamhet inom sina kretsar.

Urvas fokuserar alltså på den karismatiska kristendomen, där det finns vissa som i sin tro har en uppfattning om att även en kristen människa precis som en icke kristen, kan ha demoner i sig.

Till karismatisk kristendom räknas närmast pingströrelsen, den femte rörelsen inom luthersk väckelsekristendom samt mindre samfund som Johansson kallar för "de fria och vilda".

Men andeutdrivning förekommer i alla religioner, världen över.

Data visar på osunda resultat

För att driva ut onda andar brukar man med tillåtelse av personen i fråga be så kallade befrielseböner, säger Urvas.

- Om personen i fråga efteråt känner sig återställd och orsaken till att hen var “besatt” kunnat åtgärdas, så är det ju bra.

Men, säger Urvas, det finns alldeles för mycket data som visar att ifall problemet inte försvunnit genom befrielseböner, har de egentliga bakomliggande orsakerna som exempelvis depression, tvångsbeteenden eller ångest, tolkats som att man fortsättningsvis är besatt av demoner.

- Om retoriken då har varit att ditt illamående är orsakat av en demon inom dig, har vi beklagligt mycket information som visar att dessa personers tillstånd försämrats ytterligare.

Urvas påpekar att hon inte motsätter sig att man ber för varandra, men förklaringsmodellerna till varför någon inte blir hjälpt av befrielseböner är mycket farliga och skadliga för den person det drabbar.

- Personen är då i behov av terapi eller medicinering för att kunna bli frisk och här borde man kunna skilja på teologi och medicinsk vetenskap, säger Urvas.

Ber för en kvinna
Bildtext Med andeutdrivning vill man driva ut eller besvärja onda andar ur människor som anses vara besatta, alternativt har onda andar tagit människan i besittning och de är därmed upphov till sjukdom och lidande.

Exorcism sätter djupa spår

Det mest extrema exemplet på andeutdrivning är exorcism, vilket idag är ovanligt i Finland.

Men det är inte mer än cirka tjugo år sedan som det var betydligt vanligare, och de personer som varit med om en sådan upplevelse behöver mycket stöd och professionell hjälp, konstaterar Johansson.

- Idag förstår man sig bättre på den mentala biten och psykologi anses inte som något “världsligt” i samma utsträckning som förr.

Men det finns personer knutna till UUT som bär på trauman från just exorcism.

Exorcism går ofta till så att män samlas i en ring runt personen i fråga och börjar be, tala i tungor och profetera.

- Det är mycket ljud och man skriker. Och sedan hoppas man på att det onda lämnat personen.

Även fysiskt våld kan förekomma.

De här personerna behöver uteslutande professionell hjälp efter att ha utsatts för denna process, säger Johansson.

- Vi är en stödgrupp så vi hjälper då personen vidare till psykiatrisk vård, för det krävs mycket terapi efter att ha varit utsatt för en sådan händelse.

Urvas berättar i sin tur att de här utdrivningsprocesserna ser förvånansvärt likadana ut över hela världen, och har sett så ut under historiens gång.

- Exorcism är en väldigt våldsam process. Det kan krävas flera bedjare för att hålla fast personen eftersom hen är besatt av onda andar och motsätter sig utdrivningen, säger Urvas.

Nykarismatiska grupperingar har dykt upp

Johansson säger att de på UUT ser med oro ser på de nykarismatiska små sektliknande grupper som under senare år dykt upp, så som exempelvis River Church Finland. Svenska Yle har försökt nå River Church men tyvärr inte fått tag på dem.

- Jag kallar dem för "fria och vilda", och de tillhör ingen traditionell kyrka eller samfund, och är ofta gränslösa i sitt utövande.

Dessa "fria och vilda" grupper leds inte sällan av äkta makar, de är så kallade familjeförsamlingar där det finns en stark ledare, vissa av dem har till och med utropat sig själva till apostlar.

- Problemet är att de utlovar pengar, hälsa, lycka och så vidare, men också att de kan bota svårt sjuka, till exempel personer med hjärntumör eller diabetes, säger Johansson.

Då personen i fråga inte sedan blir frisk ökar risken för olika former av hemmasnickrade andeutdrivningsprocesser eller att personen i fråga överges just då hen skulle behöva själavård som allra mest.

Händer som ber
Bildtext Föreställningen om att någon kan vara besatt av en ond ande och att man endast genom exorcism kan driva ut detta väsen är urgammal och utbredd över stora delar av världen och andeutdrivningen ser förvånansvärt likadan ut oberoende religion.

Pingströrelsen då?

Pingstkyrkan och pingströrelsen är ett exempel på företrädare av så kallad karismatisk kristendom.

De personer inom pingströrelsen som Svenska Yle talat med motsätter sig andeutdrivning på det skadliga sätt som nämns, och säger att man inom pingströrelsen idag har en "nästan obefintlig betoning kring andeutdrivning".

Pingströrelsen omfattar drygt fyrtiotusen personer i Finland, så det säger sig självt att det ryms med olika uppfattningar om hur man ser på sådant som andeutdrivning inom rörelsen.

I de finlandssvenska pingstförsamlingarna finns cirka tvåtusen medlemmar.

Vissa strömningar, församlingar, personer eller grupper kan fortfarande utöva andeutdrivning, men många tar ändå avstånd från förfarandet.

Som Johansson nämner har man idag en bredare, mer holistisk syn på människan, och kan se att en person som tidigare hade ansetts vara besatt av onda andar istället behöver medicinsk vård.

En slags samsyn om att människan är i behov av både det vetenskapliga och andliga för att bli hjälpt.

Tre vägar framåt

Urvas ser tre aspekter som bildar en lösningsmodell för att inte folk ska råka ut för traumatiserande andeutdrivning.

Dels handlar det om hur vi tolkar Bibeln, menar hon.

- Utgångspunkten bör vara att vi har en suverän och älskande gud, vars kraft är större än de ondas krafter.

Om detta implementeras i de karismatiska kristendomens kretsar där man är övertygad om att demoner och satan är lika starka som Gud, minskar trycket att driva ut det onda ur folk.

För det andra måste alla, även lekmän, lära sig om människans psyke och om människan som social varelse.

- Om nån säger att hen vill skada någon, ska första reaktionen inte vara att nu ska vi tysta demonen. Man ska istället fundera om hen kan vara sjuk eller kanske traumatiserad och sedan styra personen till professionell psykiatrisk vård.

Urvas påpekar att man ändå kan erbjuda andligt stöd för personen, även om hen söker hjälp på annat håll.

På samhällsnivån borde man i dessa kretsar bli mera medvetna om sin egen kulturella kontext och hur de påverkar en, och inte demonisera personer eller grupper som tänker på ett mycket annorlunda sätt.

- Vi ska inte blanda in andliga tolkningsmodeller med det som ska tolkas utifrån ett samhällsperspektiv, säger Urvas.