Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Myndigheterna försöker hitta nya knep för att minska på antalet hjortkrockar - en varningsapp för Skärgårdsvägen planeras

En älg och en älgkalv.
Bildtext Risken för krockar med älgar och hjortar ökar under våren, då älgarna söker sig till nya betesmarker. Kalvarna rör sig också mer oförsiktigt än honorna.

Under den senaste tiden har myndigheterna röjt skog och vegetation och dragit gula band längs riksväg 10 i Lundo. Det är ett sätt att minska på antalet hjort- och älgkrockar. Nu vill myndigheterna också utveckla en app, som varnar för hjortdjur på Skärgårdsvägen.

Gula band fladdrar i vårvinden längs riksväg 10 i Lundo, nära Åbo. På en del ställen har bandet kapats av - då har en älg eller en hjort slitit av bandet då den tagit sig ut på vägen. 

Statistiken gällande hjortkrockar är dyster här vid sträckan på riksväg 10 vid Tarvasjoki i Lundo och därför försöker myndigheterna hitta sätt att minska på dem, skriver Yle Turku. 

De gula banden är inte det enda sättet att minska på olyckorna. Nu har också delar av växtligheten och träden mellan skogen och vägen röjts för att förbättra sikten. Det här gäller exempelvis vid industriområdet Jylli i Lundo. Där har träd röjts och skogskanten omgärdats av gula band.  

En av de som jobbar på området är företagaren Ari Virtanen. Han är nöjd med åtgärderna. 

- Under förra veckan såg jag tre älgar. De vågade inte korsa vägen utan stod bakom de gula banden och stirrade på vägen. Det såg ganska komiskt ut, men är ett billigt sätt att öka på trafiksäkerheten, säger Virtanen. 

Då dikesrenarna är tomma ser bilisten djuret i tid och hinner reagera, säger han. 

- Efter att de gula banden drogs i höstas minskade olyckorna en del. Trots det skedde det olyckor nästan varje vecka under oktober, november och december, säger Virtanen.  

Trafiksäkerhetsingenjör Jaakko Klang granskar en hög med ris, som röjts längs en vägren.
Bildtext Trafiksäkerhetsingenjör Jaakko Klang granskar en hög med ris, som röjts längs en vägren i Lundo.

Markägarna var med på noterna

Röjningsarbetet inleddes i fjol och de flesta markägare på området gav sitt godkännande till projektet. 

Trafiksäkerhetsingenjör Jaakko Klang vid Närings-, trafik- och miljöcentralen är nöjd med hur ivrigt markägarna var med på noterna. 

- NTM-centralen står för röjningsarbetet och markägaren får inkomster för virket. Dessutom underlättas skogsarbetet också i fortsättningen, då entreprenören lämnar en röjd väg för skogsmaskiner längs vägrenen, förklarar Klang. 

Röjningsarbetet fortsätter längs riksväg 10 fram till Satakunta. Liknande arbeten har också utförts i Björneborg. Totalt har 130 000 euro reserverats för arbetet i år. 

Ett gult band kantar Skärgårdsvägen vid Kårböle-vägskälet. En blå lastbil kör förbi.
Bildtext Arkivbild från Skärgårdsvägen.

En vitsvanshjort kan väga upp till 130 kilo och en krock kan orsaka omfattande skador på bilen och förstås skada djuret.  

En älgkrock kan ha allvarligare följder och leder ibland till dödsolyckor, även om det lyckligtvis är mer sällsynt. I fjol skedde 87 älgkrockar i Egentliga Finland. 

- De är skygga djur och undviker öppna platser och kan också vela och sakta ner på sådana platser. Det ger bilisten tilläggstid att sakta in och väja för djuret. Om vi röjer 30 meter vid vägen så ger det bilisten ungefär fyra sekunder extra tid att reagera, säger Klang.

Ny mobilapp kan varna för hjortdjur på Skärgårdsvägen

Men myndigheterna vill också använda sig av fler knep för att minska på olyckorna. Om ett år kan en mobilapplikation tas i bruk på Skärgårdsvägen. Då kunde bilister varna varandra för älgar och hjortar. Liknande system finns redan i Lappland, där bilister kan varna varandra för renar på vägarna.

Men det krävs pengar och nu ansöker NTM-centralen om 240 000 euro för projektet.

- Hjortarna beter sig på ett annat sätt än renarna. De stannar inte på vägen. Vi hoppas på finansiering så att vi kan prova på det här, säger Klang. 

Trafikmärke för 70 km/h på Skärgårdsvägen.
Bildtext Skärgårdsvägen är livligt trafikerad och nu vill myndigheterna hitta sätt att minska på hjortkrockarna.

Men hur kan man då minska på risken för krockar? Det är förstås viktigt att följa de trafikmärken som varnar för risken för hjort- och älgkrockar. De gula banden längs vägen berättar också att det rör sig mycket djur på vägen. 

Den största risken för hjortkrockar är under brunsttiden i oktober och november, då djuren rör sig på vägarna vid skymningen. Det sker också många olyckor under våren, då hjortdjuren rör sig med sina kalvar mot betesmarker vid vattendrag. Avståndet mellan honan och kalven kan vara lång och kalven kan vara oförsiktig, varnar Klang. 

I fjol förlängdes jakttiden för vitsvanshjortar och mängden fällda djur ökade i Egentliga Finland.  I Satakunta fälldes rekordmånga vitsvanshjortar, ungefär 13 600 djur.

- Trots att trafikmängden minskade på grund av coronapandemin, så ökade mängden hjortkrockar. Därför borde stammen minskas drastiskt, anser Klang.

Artikeln baserar sig på "Puuta nurin urakalla teiden varsilta, etteivät peurat ja hirvet yllätä ratissa – autoilija kiittää: "Hirvet töllistelivät tielle nauhan takaa" skriven av Minna Rosvall. Översättningen är gjord av Nora Engström.