Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

"Vi har vargobservationer i centrum så biodiversiteten är mycket god" – kommunerna bli grönare i ojämn takt, så här resonerar två finlandssvenska kommuner

Uppdaterad 20.05.2021 12:53.
Korsnäs vindkraftspark strax före nedmonteringen. På bilden syns också Bergöfärjan.
Bildtext Vindkraftspark i Korsnäs.

Hur ser det ut med klimat- och miljöarbetet i Finlands kommuner? Finland har som mål att vara klimatneutralt år 2035 – kommer våra 309 kommuner att kunna klara den utmaningen, några kanske snabbare än så? Det visar sig att kommunkartan är ganska brokig när den betraktas med klimatglasögon.

Två tredjedelar av kommunerna i Finland, det vill säga 206 av 309, har ställt upp ett klimatmål. Det visar den utredning som jubileumsfonden Sitra beställt inför kommunalvalet. 

Om kommunerna når sina klimatmål, skulle deras utsläpp halveras från 2018 års nivå fram till år 2035. Om alla kommuner skulle lyckas nå sina klimatmål skulle utsläppen minska med 20 miljoner ton växthusgaser. Det skulle ha en stor nationell betydelse för utsläppsminskningen.

Endast var femte kommun har ställt upp ett mål gällande biologisk mångfald. 

Under åren 2005 till 2018 minskade kommunernas sammanlagda utsläpp med 15 procent. Mest minskade utsläppen i städer allteftersom de frångick uppvärmning med fossila bränslen. 

Vi hörde av oss till två kommuner för att höra hur långt klimat- och miljöarbetet i praktiken kommit.

Korsnäs: “Vargobservationer i centrum så biodiversiteten är mycket, mycket god här”

Korsnäs i Österbotten har inte uppgett sin klimatstrategi på sina hemsidor, men trots det har kommunen arbetat på att minska sina utsläpp. 

– Vi har nog haft ett systematiskt tänk med bland annat våra fastigheter och uppvärmningsfrågorna. Vi har övergått från oljeeldning så att vi i största delen av våra fastigheter har bergvärme eller så är de anknutna till vårt fjärrvärmenätverk som fungerar med flis, berättar kommundirektör Christina Båssar.

Christina Båssar, kommundirektör, Korsnäs
Bildtext Kommundirektör Christina Båssar i Korsnäs har naturens mångfald nära inpå.

På frågan om vad Korsnäs har gjort för att bevara biodiversiteten och naturens mångfald skrattar Båssar och konstaterar att det nog finns natur och miljö så det räcker genast när man stiger ut genom dörren.

– Jag menar vi har ju haft vargobservationer här i centrum så biodiversiteten är mycket, mycket god i Korsnäs! Det är nog kanske sånt som man på landsbygden inte funderar så mycket på, säger Båssar.

Korsnäs är en skärgårdskommun på Finlands västkust som har stora Naturaområden som ingår i olika skyddsprogram.  En del av Kvarkens världsnaturarv hör också till Korsnäs skärgård och övervakas av staten.

Båssar nämner också Korsnäs planer på en stor vindkraftspark ute till havs som skulle förse hela kommunen med grön el och bli en viktig del av etableringen av en batterifabrik som man hoppas ska komma till Vasa.

Borgå: “Vi planerar staden så att det är klimateffektivt att bo här”

Borgå är en föregångarkommun som hör till Finlands miljöcentrals kolneutralitetsprojekt Hinku. Borgå har som mål att vara koldioxidneutralt år 2030. 

Hinku-kommunerna, hittills 79 stycken, har bundit sig vid att eftersträva 80 procents utsläppsminskning fram till 2030 från nivån 2007. Kommunerna strävar efter att minska sina klimatutsläpp genom att öka användningen av förnybar energi och förbättra energieffektiviteten. 

Enligt Finlands miljöcentrals beräkningar är vägtrafiken Borgå största utsläppskälla. Den utgör 40 procent av utsläppen när industrin inte är medräknad.

Finlands största utsläppskälla, oljeraffinaderiet Sköldvik, finns visserligen i Borgå. Men de utsläppen räknas in i utsläppshandeln.

– Borgå har jobbat med klimatfrågor nästan 15 år och där är till exempel stadsplaneringen en viktig del av klimatåtgärderna. Vi planerar staden så att det är klimateffektivt att bo här, berättar Borgås hållbarhetsexpert Sanna Päivärinta.

Sanna Päivärinta
Bildtext Sanna Päivärinta jobbar för Borgås hållbarhet.

Borgå har stadscyklar och anslutningsparkering för de Borgåbor som pendlar till andra kommuner. Borgå har också fått pengar från Miljöministeriet för att undersöka hur man kunde uppmuntra till distansarbete för att minska på den dagliga biltrafiken.

Det lokala energibolaget Borgå Energi säljer kolneutral energi till invånarna där fjärrvärmen produceras med förnybara energikällor.

Ijo, Lahtis och Joensuu har kommit längst

Kommunerna kan påverka klimatutsläppen betydligt genom till exempel uppvärmningen av hem och trafik- och transportlösningar. Genom att bekämpa invasiva arter kan de främja biologisk mångfald i bland annat närbelägna skogar och grönområden. 

Enligt utredningen, som genomfördes av konsultbolaget Sitowise, är det vanligaste klimatmålet koldioxidneutralitet, något som 130 kommuner siktar mot. 2030 är det vanligaste året när gäller målet om koldioxidneutralitet. 

Med koldioxidneutralitet avses i allmänhet att det inom ett visst område uppstår bara den mängd klimatutsläpp som man inom området kan binda från atmosfären i till exempel skogar. 

Till de som kommit längst hör Ijo, Lahtis och Joensuu. Ijo hade som mål att vara koldioxidneutralt redan 2020 och de två andra år 2025.

År 2018 utgjorde kommunernas utsläpp 68 procent av Finlands utsläpp. Till dem räknas inte utsläpp från industri som hör till utsläppshandel. Utsläpp från lastbils- och busstrafik på genomresa räknas inte heller till kommunernas utsläpp.

Nationellt har elproduktionen blivit renare

Utsläppen har minskat inom uppvärmning, konsumtions-el och avfallsbehandling. På många håll har man i kommunerna ersatt uppvärmning med jordvärme och i fjärrvärme har man övergått till biobränslen och till att ta tillvara spillvärme. 

Nationellt har elproduktionen blivit renare i och med att andelen el som produceras med hjälp av fossil energi har minskat och andelen el som produceras med låga utsläpp har ökat.

De största utmaningarna för kommunerna finns inom trafik och jordbruk.

Naturens mångfald svårare att säkra

Endast var femte kommun har satt upp mål för naturens mångfald, av 309 var det 64. Av dem hade 26 nedskrivna åtgärder och mätare för hur dessa hade lyckats. 

Majoriteten av kommunerna nämnde inte främjande av naturens mångfald på sina informationssidor.

Typiska åtgärder, som också lagstiftningen förpliktar till, är bekämpning av främmande arter och vattenvård. I många kommuner har man även tagit initiativ för att inrätta skyddsområden och anlagt rekreationsområden. Tryggandet av den biologiska mångfalden är emellertid ännu inte lika målorienterat och planmässigt som klimatarbetet. 

Sitran asiantuntija Tatu Leinonen.
Bildtext Tatu Leinonen från Sitra hoppas kommunerna tar klimatarbetet på allvar.

– Stora och växande kommuner är vanligtvis mera aktiva för de har bättre resurser att åtgärda biodiversiteten. De har också större press gentemot naturen när invånarantalet ökar och byggverksamheten ökar, berättar Sitras hållbarhetsexpert Tatu Leinonen.

Fullmäktigeperioderna är problematiska för kontinuiteten

För att miljöarbetet ska ge resultat krävs det att kommunerna har tillräckligt med information om den lokala naturen, t.ex. om arterna, livsmiljöerna och de ekologiska nätverken. 

Utmaningar är brist på resurser och vilja. Att fullmäktiges representanter väljs på nytt vart fjärde år inverkar också på kontinuiteten. Arbetet är projektartat.

– Med tanke på fortsättningen skulle det vara viktigt att kommunerna når sina klimatmål och för det behövs åtgärder, förutom i kommunerna, också på statlig och EU-nivå för att det ska lyckas, säger Leinonen.

För att effektivisera miljöarbetet behövs mera kunskap om naturen, arter och biotoper och olika nätverka för att man ska kunna planera åtgärder. Därtill behövs också information om åtgärdernas inverkan. Det förutsätter kunskap och resurser, men också verktyg till att följa upp arbetet.

– Alla borde öka farten för att vi ska bevara vår natur så att vi kan leva ett gott liv. Eftersom all verksamhet i Finland händer inom någon kommun har kommunerna en mycket viktigt roll i att minska klimatutsläppen och bevara naturens mångfald, konstaterar Leinonen.