Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Kina vill bli världsledare inom teknologi – och det kan bli startskottet för en splittrad värld

Shanghai yöaikaa
Bildtext Femårsplanen vill att Kina ska bli mera oberoende av omvärlden för en del av sin teknikimport.

I Kinas utvecklingsstrategi för de kommande åren, den så kallade femårsplanen, som kom tidigare i år, sticker de kinesiska ambitionerna på en dominerande plats inom teknologi ut på ett markant sätt.

Under den före detta amerikanska presidenten Donald Trumps styre hamnade det asiatiska landet och dess globala räckvidd inom bland annat mobilteknik och rymdfart i nytt fokus, ett fokus som alltmera förvandlats till en kamp om vem som ska ta täten i framtidens teknologirace.

Matchen som väckte Kina

Det började redan 2017, med en match i brädspelet GO mellan Googles Artificiella Intelligensprojekt Deep Mind och världens bästa spelare, sydkoreanska Lee Sedol.

Spelet var på många sätt symboliskt - det gamla mot det nya, människa mot algoritm, och på sätt och vis Kina mot USA.

Lee Sedol förlorade stort och det här blev på sätt och vis väckarklockan för den kinesiska ledningen att de, trots sina framsteg på många håll, höll på att halka efter väst i framtidens teknologi.

Det här anser åtminstone Winston Ma, före detta vd för China Investment Corporation, numera jurist och teknikinvesterare som skriver om Kinas teknikutveckling och är adjunktprofessor vid universitetet i juridik i New York.

Kinas strävan att klättra till toppen på tekniktrappan handlar enligt Ma dels om konkurrens och dels om oberoende.

- Medan Go-matchen handlar om tävling och konkurrens, så är en ökad önskan att bli självförsörjande och oberoende av andra länder något annat. Den förra amerikanska administrationens ökade tryck på kinesiska teknikföretag med sanktioner och diverse förbud, exponerade "den mjuka magen på den kinesiska teknikindustrin".

Kinas utveckling av till exempel datorchip som är oumbärliga i modern teknologi, har halkat efter stort, menar Ma, och många kinesiska företag och den kinesiska militären är beroende av import av de här chipen, vilket gör landets framsteg långsammare än vad det kinesiska styret skulle vilja.

Presidentti Xi Jinping istuu pöydän takana ja puhuu mikrofoniin. Hänellä on edessään papereita. Presidentillä on tummanharmaa puku ja vaalenasininen kravatti.
Bildtext Kinas president Xi Jinping anser att det förändrade politiska klimatet kräver att Kina allt tydligare säkrar sina intressen på teknikfronten och blir mera självständigt.

Även kinaexperten Mikael Mattlin, professor i statsvetenskap vid Åbo universitet, är inne på att Kina haft siktet inställt på en framskjuten position på teknologifältet en längre tid.

- Man kan skönja tre bakomliggande orsaker. Dels vill Kina undvika att hamna i den så kallade medelinkomstfällan, säger han. Det vill säga att när man väl dragit fördel av de första årtiondena av tillväxt så måste man göra en slags strukturell omvandling för att upprätthålla den.

- Man måste satsa på mera innovativ teknologi, så man försöker uppgradera den egna industrin, fortsätter han. Det andra är att man försöker stärka sin teknologiska självförsörjning, som nu blivit viktigare i och med rivaliteten med USA. Och på lite längre sikt försöker Kina säkert bli ledande inom vissa nyare teknologier, för nu har man möjligheten att göra det.

Mikael Mattlin
Bildtext Statsvetaren Mikael Mattlin ser inte Kinas teknikpush som något nytt i sig, men medger att landet verkar ha lagt in en högre växel.

I en plan som formulerades 2017 gör Kina gällande att det vill vara världsledande inom AI-teknologi senast 2030, och medan vi i väst än så länge behandlar blockkedjeteknologi, som till exempel ligger till grund för kryptovalutan Bitcoin, med en viss försiktig tröghet, har Kina enligt Ma gått in för att använda det i olika delar av samhället, och stöder aktivt startups inom blockkedjefältet.

- Kina håller på att skapa det största blockkedjeekosystemet i världen. Strategin just nu verkar vara inom de mera innovativa teknologierna att om ingen har tagit en klar ledning, så ska Kina se till att vara med i ett så tidigt skede som möjligt.

Ma tror att Kina har en god chans att bli världsledande inom AI och just blockkedjeteknologi inom ett decennium, och den kinesiska rymdindustrin är i framkant med mycket av det de gör redan nu.

Men på andra punkter, som tillverkningen av datorchip, är det mera tveksamt eftersom processen är så dyr och tungrodd att det inte räcker med innovationsvilja. Där är man beroende av globala leveranskedjor.

Om ingen har tagit en klar ledning, så ska Kina se till att vara med i ett så tidigt skede som möjligt

― Winston Ma

Mikael Mattlin håller med om att Kina just nu är långt på efterkälken när det gäller just halvledarteknologin, men varnar för att man inte ska underskatta Kinas förmåga att förvåna.

- För tjugo år sedan talade jag med folk som menade att det skulle ta evigheter innan Kina kommer ikapp på teknologifronten. Och bara några år senare stod samma människor och konstaterade att Kina hunnit ikapp.

Kinas ambitioner möter resten av världen

Den här utvecklingen är förstås inte utan konsekvenser.

- Kina blir ett alltmer högteknologiskt land, säger Mattlin. Visionen är att teknologi ska ge ekonomin en boost, vilket den delvis redan har. Samtidigt vill man ha heltäckande politisk kontroll. Det är inte omöjligt att Kina inom några år kommer att vara det mest AI-styrda samhället i världen, och att AI-systemen integreras i mycket som sker i samhället.

Mattlin säger att AI kan komma att agera som en slags brygga mellan medborgare i Kina och mellan medborgare och stat, som en slags lösning på en tradition av misstro mot varandra och systemen som funnits i det kinesiska samhället en tid.

Artificiell intelligens, illustration.
Bildtext AI kan bli integrerat i det kinesiska samhället på ett sätt vi är något obekväma med i väst.

Men den här sortens heltäckande kontrollsystem oroar många utomstående, som ser potentialen för missbruk, inte minst politiskt.


Kinas politik, med människorättsbrott mot folkgruppen uigurerna, förföljelse av regimkritiker liksom en allt påstridigare attityd till Hongkong och många av sina grannländer, har gjort att många investerare och politiker i väst blivit alltmera tveksamma till relationerna med landet.

Trump-administrationen gav sig in i ett handelskrig med sanktioner och tariffer med Kina, och begränsade bland annat mobiltillverkaren Huaweis verksamhet i USA, och även i EU såg man över sina 5G-kontrakt med företaget. Oron är att teknikjätten har alltför mycket band till den kinesiska regimen, och att deras integrerade roll i kommunikationsinfrastrukturen kan utgöra ett framtida säkerhetshot.

Taiwans balansgång

De här konflikterna, som både handlar om ekonomisk och politisk konkurrens, har tagit en extra vändning under coronapandemin där stater tvingats bryta varukedjor och handelsförbindelser som man lite tagit för givna.

Den globala bristen på elektronikchip dyker igen upp som ett uppenbart exempel. Och det har placerat Taiwan utanför Kinas kust, som är världsledande tillverkare av det här åtråvärda chipet, i skottlinjen mellan USA och Kina.

Mikrochip
Bildtext Den rådande halvledarbristen, som fått allt från biltillverkare och spelkonsoltillverkare till mobiljättar att svettas, är också en svag punkt i den kinesiska teknikstrategin.

- Vi talar här då främst om TSMC, Taiwans främsta chiptillverkare, som är i ett knepigt läge eftersom deras kunder består av både kinesiska och amerikanska företag, säger Winston Ma. USA har pressat TSMC att bygga nya fabriker på amerikansk mark för att binda dem närmare till sig, men också för att hålla dem utom räckhåll för Kina.

Och att bli av med TSMC som leverantör skulle onekligen vara problematiskt för Kinas teknikambitioner.

- Tillgången till halvledarna är lite av Kinas akilleshäl, som man försökt överbrygga på olika sätt, säger Mattlin. För USA är det väldigt viktigt att Kina inte tar över den här tillverkningen i Taiwan.

Men Mattlin har svårt att se hur Kina skulle kunna göra det, om man inte invaderar.

- Läget har ju varit stramt en tid där, och alltid finns det ju en risk att någon kalkylerar fel, men någon överhängande risk för en invasion tror jag inte att det finns i nuläget. På längre sikt är det förstås svårare att säga.

Ett alternativ som Kina använder sig av är att pumpa in pengar i utvecklingen av egna fabriker, och sedan försöka locka TSMC:s och andra taiwanesiska halvledartillverkares spetskompetens till sig genom att locka dem med höga löner och lukrativa erbjudanden. Men även den taktiken har haft begränsade framgångar än så länge.

En framtid med skilda världar

USA har precis som Kina insett att de på sätt och vis är sårbara för de globala strömningarna - den rådande bristen på halvledare, 5G-nätverkens utbyggnad för att tillgodose allt intensivare internettrafik, politisk påverkan via sociala medier - de här utgör exempel på områden där länderna nu försöker utveckla egna alternativ på hemmaplan för att frigöra sig från beroende av andra.

Tillgången till halvledarna är lite av Kinas akilleshäl

― Mikael Mattlin

Om vi fortsätter enligt det här mönstret, säger Winston Ma, kan det leda till något han kallar en frikoppling mellan teknologier - att parallella teknologiska system för samma sak utvecklas i olika delar av världen.

- En positiv effekt på kort sikt kan vara att den ökade tävlingen mellan öst och väst leder till nya teknologier och nya innovationer, säger Ma.

Man ser redan till exempel att Japan nu börjat fokusera på vad som ska komma efter 5G-tekniken, påpekar han. Och EU har talat om att satsa stora pengar på att frambringa egna framstående teknikföretag.

- Den negativa effekten kan däremot bli att det utvecklas egna innovationsekosystem och att vår framtida teknikvärld blir mycket mera fragmenterad.

Den här artikeln är uppdaterad. I den ursprungliga artikeln stod det att Lee Sedol var kinesisk, det är nu korrigerat till sydkoreansk.